I andra länder/kulturer än vårt/våran är synen på "den lätta narkotikan" lite annorlunda än "vår" syn. I andra länder/kulturer kan "vårt sätt" att nyttja alkohol väcka uppmärksamhet.
Jag tror att vi i vår kultur (såsom andra i deras) överskattar risker med det okända och underskattar risker inom det kända.
Riskminimering till varje pris är inte prioritet ett för de flesta friluftsmänniskor, det är snarare fina upplevelser på fritiden, i naturen, som är första prioritet. Annars hade man stannat hemma från havet, forsen, berget, fjällen... och gått en runda i parken utanför aktumottagningen (altid redo för det värsta).
Det finns många sätt - på fritiden, inom familjen och på jobbet - att försätta andra individer eller hela grupper i fara. Detta är sällan försvarbart. Men å andra sidan är det sällan riktigt uppmärksammat (vi underskattar risker inom det kända).
---
Som jag ser det finns det inget försvar för att hänga med på grupptur i "dåligt skick" (här kan man inkludera mycket) överhuvudtaget - om detta nu ställer gruppen inför nya okända risker.
Å andra sidan; "moralpanik" är inte riktigt min sång...
(Å för det tredje; inte fan vill jag vara turledare för "knarkare", psykotiska eller folk med vattenskräck...)
--
Slutligen: Livet ÄR livsfarligt!
--
Hälsar Patric glatt - som inte alls "lätt eller tungknarkar" någongång, men som gärna skojjar till det lite krystat med ett "Av knark blir man stark".
ps. Läst David Ebenhard, någon?
Jag tror att vi i vår kultur (såsom andra i deras) överskattar risker med det okända och underskattar risker inom det kända.
Riskminimering till varje pris är inte prioritet ett för de flesta friluftsmänniskor, det är snarare fina upplevelser på fritiden, i naturen, som är första prioritet. Annars hade man stannat hemma från havet, forsen, berget, fjällen... och gått en runda i parken utanför aktumottagningen (altid redo för det värsta).
Det finns många sätt - på fritiden, inom familjen och på jobbet - att försätta andra individer eller hela grupper i fara. Detta är sällan försvarbart. Men å andra sidan är det sällan riktigt uppmärksammat (vi underskattar risker inom det kända).
---
Som jag ser det finns det inget försvar för att hänga med på grupptur i "dåligt skick" (här kan man inkludera mycket) överhuvudtaget - om detta nu ställer gruppen inför nya okända risker.
Å andra sidan; "moralpanik" är inte riktigt min sång...
(Å för det tredje; inte fan vill jag vara turledare för "knarkare", psykotiska eller folk med vattenskräck...)
--
Slutligen: Livet ÄR livsfarligt!
--
Hälsar Patric glatt - som inte alls "lätt eller tungknarkar" någongång, men som gärna skojjar till det lite krystat med ett "Av knark blir man stark".
ps. Läst David Ebenhard, någon?