Skitvädersluncher

Tänkte försöka mig på att göra ett gäng "skitvädersluncher" till årets fjällvandring, som kan ätas direkt utan tillagning. Ska också självklart kunna förvaras i ryggan utan att bli dåliga.
Hade jag ätit kött hade jag satsat på pemmican men nu är jag vegetarian. Nån som har tips på hur man gör energi rika snabbluncher som inte blir dåliga och som inte behöver tillagas? Vill alltså ha något matigt, inte sött. Inga problem om det bara är protein och fett, min mage till det bra.

Tänker spontant kokosfett, torkade grönsaker och nån torkad ost blandat? Kanske med kikärtsmjöl i för att inte fettet ska rinna vid högre temp? Funkar det?
 
Är vatten i påsen/burken för mycket tillagning? Annars finns ju gott om påsar och burkar : här finns prisvärda burkar:

Annars smörgåsar med tubpålägg

Vikteffektivast energiintag är nog annars chips/ostbågar eller liknande - kan smulas till mjöl och förvaras i mindre luftiga påsar och ätas med sked.

/Patrik
 
Finns det såna som inte är åt godishållet? Jordnötssmör etc är för sött 😊

Jordnötssmör innehåller mindre än 4% socker. Det är mindre än t ex paprika, så jag förstår inte riktigt hur du kan rata jordnötssmör på grund av att det skulle vara för sött. Däremot innehåller många produkter med jordnötssmör massor av tillsatt socker. Energibars och iste som tipsas om här ovan är ju rena sockerbomber t ex.

Om du ändå inte gillar jordnötssmör så skulle jag tipsa om att använda Tahini istället. Det finns trådar här på utsidan med mycket utförliga recept på vegan- eller vegetarianpemmican, de borde vara lätta att söka fram.
 
Några minuters sökande i forumarkiven gav bland annat denna trevliga tråd och jag vill särskilt lyfta fram detta inlägg från joanna:

https://www.utsidan.se/forum/threads/hur-ser-era-matlistor-ut.73982/#post-641024
Trevlig trådarkeologi! Fast oj, vad tiden går fort. Det länkade inlägget känns gammalt och svarar nog inte heller riktigt på TS fråga. Mer aktuell version av "kokfria listan" finns i alla fall här, och innehåller nog lite fler och bättre "skitvädersluch"-uppslag.

Hummus funkar för all del fortfarande utmärkt som näringstät "inget kök"- lunch. Som "skitväderslunch" funkar den dock bara om man "tillagar" den (läs: häller på vatten och rör om) i något transportabelt kärl, som går att traska vidare med - det tar nämligen en bra stund för hummuskoncentratet att svälla till ätbar form. Och under de minuterna vill i alla fall inte jag stå och frysa i ösregn :p

Då är de sockerfria "bars" jag länkade till i det gamla inlägget, alternativt besan laddu i det nyare, lite mer funktionella, men ska ändå hanteras lite (kladdiga matfolieförpackningar etc). Och kräver lite pill hemma att tillverka.

Min egen "skitväderslunch" har därför mer och mer gått mot något så enkelt som en påse blandade valnötter, mandel och rostade kikärter (i valfria proportioner efter tycke och smak) i ryggsäckens höftbältesficka att långtugga på "on the go". IMHO trevlig smak-kombo mellan kikärter och mandel/nötter och rena kaloribomben utan några snabba kolhydrater (som jag personligen inte mår bra av). Man får ju komma ihåg att dricka lite extra till detta torrfoder, och kanske salta blandningen lite om man svettas under vandringen.

Känns lite pinsamt att avslöja denna minst sagt osofistikerade praktik efter alla glada utsvävningar i Utsidans mattrådar, men jag har nog blivit både latare och frusnare med åren...
 
Utmärkt idé med sockerfria bars som alternativ till pemmican. Tyvärr smakade min senaste pemmican inget vidare så jag hade hälften kvar efter turen. Jag skall på prov göra en sats i helgen. Hur länge håller sig bars?
 
(...) Hur länge håller sig bars?
Måste ju bero på ingredienserna, men åtminstone de jag experimenterat med är (praktiskt taget) vattenfria, och då gäller samma principer som för annan torkad mat; kanske t o m bättre, eftersom bars blir tätt hopknådade utan luft inuti. Man kan alltså lugnt preparera sin vandringsproviant hyfsat långt i förväg.

Fett härsknar ju med tiden, men det handlar om månader vid luft- och ljustät förpackning/förvaring. Nöter/frön/mandel består av ca 50% fett, men klarar sig ännu längre, även utan skal. Men låter man dem ligga "nakna" i dagsljus blir de snabbt trista i smaken.

Vid riktigt långvarig lagring - typ över ett halvår - har jag märkt att stärkelsen i mitt torkade kikärtspulver - en av ingredienserna i hummus, besan laddu och potentiellt även i bars - åldras genom att gradvis återgår till det "okokta" stadiet - pulvret (eller den hummus det ingår i) blir då allt svårare att få det att svälla/mjukna vid återvattning.

Min erfarenhet är sammanfattningsvis att allt vattenfritt klarar sig fint på minst några månader sikt, så länge man hanterar det rimligt hygieniskt vid tillagning, förpackar lufttätt och förvarar mörkt. Infrysning saktar ner härskningsprocessen ytterligare, men då gäller det att hantera risken för kondensbildning vid upptining på rätt sätt.
 
Efter inspiration av Joanna har även jag testat torr-hummus.
Jag tycker dock att den går utmärkt att äta utan att vattna upp. Kanske har vi olika smak, eller så har vi olika mängd olja i den =)

Årets vandringsfrukost kommer för mig vara fröknäcke och torrhummus.
Fröknäcke är gott, packbart och hyffsat energitätt. Passar bra ihop med hummus.

Kanske kan det funka som skitväderslunch för dig.
 
Efter inspiration av Joanna har även jag testat torr-hummus.
Jag tycker dock att den går utmärkt att äta utan att vattna upp. Kanske har vi olika smak, eller så har vi olika mängd olja i den =) (...)
Oj, sväller den inte upp i magen på dig? Det torkade kikärtspulvret tar ju upp massor med vätska och behöver mjukna, det är ju som sandkorn i torkat skick. Likaså den kraftigt hygroskopiska tahinan. Inte ens min extremt tåliga plåtmage skulle nog klara att processa detta i större mängder.

Men din torrhummus kanske inte bygger på samma ingredienser? Jag känner t ex inte alls igen detta med olja.

Är det någon som fixar till hummuskoncentrat enligt detta och liknande recept, så vill jag i alla fall friskriva mig från allt ansvar för konsekvenserna av icke-återvattnat inmundigande ;)
 

Njutvandringar att längta till

Platåberget Billingens unika natur och fina vandringsleder lockar vandringsentusiaster året om.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg