Har använt gas men återgått till sprit!
Har vid två vandringar i Sarek använt gas (Trangia med trangias brännare). Innan jag började använda gas jämförde jag effekten hos "Vintergas", Metanol och T-sprit vid rumstempratur. Testen gick till så att jag kokade upp 1 liter vatten på tid, sedan mätte jag bränsleåtgång genom att för spriten mäta volymen som fanns kvar (Jag släckte brännaren när vattnet kokat upp) och dra bort det ifrån mängden jag hällt i. För gasen mätte jag bränsleåtgång genom att väga tuben före och efter.
Testen gav resultatet att metanol var likvärdigt med T-sprit både vad gällde effekt (Kokade på samma tid) och åtgång av bränsle. Med gasen kokade vattnet snabbare.
Jämför man åtgång så kom jag fram till att en stor tub gas (den avånga, 450g ungfär, som ser ut att vara c:a en liter) motsvarar c:a 1 liter T-sprit. Detta medför ju att man halverar vikten för bränsle.
I fjällen så använde vi 2 trangiakök till 5 personer. Under en vecka gick det åt 2 hela och 2 halva tuber alltså 3 tuber totalt. Vi lagade mest egentorkad mat som kräver relativt långa koktider dessutom kokades det mycket kaffe! Bränsleåtgången motsvarar c:a 0,6 l T-sprit/pers under en vecka vilket jag av erfarenhet vet att jag brukar klara mig med innan jag började med gasen, alltså stämde mina beräkningar.
Varför har jag nu gått tillbaka till sprit?
Jo ... även sommartid är det oftast låg temperatur i fjällen. Detta medför att effekten blir klart sämre än med sprit. Ofta blev vi tvugna att stoppa ner gastuben i maten (Tips!!) så att den blev varm nog att ge ifrån sig tillräckligt med gas.
Irriterande med andra ord!!
Funderade ett tag på att skaffa en multi-fuel brännare eller liknande men kom fram till att Spritbrännaren är bäst eftersom den är enkel utan en massa finmekaniska detaljer som kan gå sönder mitt ute i vildmarken. Dessutom finns ju nu T-bränsle och liknande produkter som inte sotar så mycket och som gör att man slipper använda metanol som ju både är giftigt och dessutom fräter sönder bränsleflaskor av aluminium.
///Claes