Senaste fjällkartorna?

[majjen]

Är det någon som har koll på vilka som är de senaste utgåvorna av fjällkartorna som börjar med BD, AC resp Z? Jag är också intresserad av när nya utgåvor är planerade.

HåkanF

Ooops... detta var mitt 100:e inlägg!

 

[avslLM]

Kartplan

Informationen kan nås på

http://www.lm.se/kartplan/KP2005_LMV.pdf

På sidan 31 hittar du en utgivningsplan.

/torbjörn

 

[avslLM]

För snabb

Jag var för snabb och svarade bara på halva frågan.

Om du går in på http://www.geolex.lm.se/ och klickar dig vidare i vänsterspalten under Kartor > Fjällkartan > Tryckt karta kan du hitta senaste tryckår för både 1:100000 och 1:50000.

/torbjörn

 

[majjen]

Tack för bra service!

HåkanF

 

[tbergman]

Eftersom trådstartarens frågor besvarats på ett så förtjänstfullt sätt ovan, tänkte jag ta chansen att utnyttja denna tråd till att ventilera några följdfrågor:

Är det lantmäteriets ambition att täcka hela fjällvärlden med femtiotusendelskartor eller kommer utgivningen endast att inskränka sig till södra fjällkedjan?

Om det senare: varför?

 

[avslLM]

Eftersom trådstartarens frågor besvarats på ett så förtjänstfullt sätt ovan, tänkte jag ta chansen att utnyttja denna tråd till att ventilera några följdfrågor:

Är det lantmäteriets ambition att täcka hela fjällvärlden med femtiotusendelskartor eller kommer utgivningen endast att inskränka sig till södra fjällkedjan?

Om det senare: varför?

Det finns mig veterligen inga planer på att täcka hela fjällkedjan med Fjällkartan i skalan 1:50000.

Den främsta orsaken till detta är att Fjällkartan baseras på Terrängkartan där den finns tillgänglig, annars på samma databas som Vägkartan i 1:100000.

Om du tittar på GeoLex-länken i ett av inläggen ovan, så hittar du på samma plats översikter över utgivning av Terrängkartan. Där framgår att någon utgivning i skala 1:50 000 över fjällkedjan inte är aktuell.

Och varför inte det då? blir följdfrågan.

Den bästa förklaring jag kan ge i nuläget är att nuvarande produktionsmetoder (traditionellt offsettryck) ger för stora kostnader i förhållande till försäljningsvolym i de glest befolkade delarna av landet.

Vi kan möjligen nå en annan situation den dag vi digitaltrycker även terrängkartan digitalt.

Databasen för Terrängkartan måste också byggas ut i så fall - att bara förstora Vägkartan till 1:50000 gör ingen gladare.

/torbjörn

 

[Toffs.]

nuvarande produktionsmetoder (traditionellt offsettryck) ger för stora kostnader i förhållande till försäljningsvolym i de glest befolkade delarna av landet.

/torbjörn

Låter som någon har missat poängen med kartor? Är det inte i de glest befolkade delarna av landet det är bra att ha en bra karta?

 

[haraldn]

nuvarande produktionsmetoder (traditionellt offsettryck) ger för stora kostnader i förhållande till försäljningsvolym i de glest befolkade delarna av landet.

/torbjörn

Låter som någon har missat poängen med kartor? Är det inte i de glest befolkade delarna av landet det är bra att ha en bra karta?

Nej, en bra karta behöver man överallt, men i glesbefolkade trakter är det färre som behöver en karta. Om kostnaden för att framställa en karta huvudsakligen beror på den täckta ytan blir kostnaden per användare hög, d.v.s. kartorna blir dyra. Någonstans finns en gräns där kartorna blir för dyra.

 

[tbergman]

Att lantmäteriet måste göra ekonomiska kalkyler och anpassa sin produktion därefter är i sig inget kontroversiellt.

Däremot har jag svårt att förstå att antalet användare (och därmed köpare) av kartor i t.ex. Kebnekaise-terrängen är så pass mycket färre än de som använder terrängkartan t.ex. i skogen utanför Sveg.

 

[avslLM]

En faktor utöver befolkningstäthet, och som tidigare har styrt täckningen för Terrängkartan, kan också vara det faktum att det i Sverige inte finns någon militär kartproducerande organisation.

Lantmäteriets Terrängkarta och dess företrädare i samma skala är huvudsaklig fältkarta även för försvaret. Fram till för något 10-tal år sedan var Försvaret den ojämförligt största köparen av tryckta kartor, och kunde i och med det i stor utsträckning påverka både utformning och täckning för kartserien.

Numera använder Försvaret digitala kartor i sina ledningssystem, men dess behov under tiden fram till Sovjetunionens sönderfall, kan säkert vara en förklaring till varför de nordöstra delarna av Sverige har kartor i 1:50000, trots att det inte bor så mycket folk där heller.

Området hade tidigare en betydligt större militärstrategisk betydelse än de svenska fjällen. Det minns jag från mina egna repövningar på myrarna kring Junosuando, Tärendö, Pajala och andra metropoler.

Med litet elakare grannar i väster kanske vi hade haft kartor i 1:50000 också åt det hållet.

/torbjörn

 

[Avslutat medlemskap]

nuvarande produktionsmetoder (traditionellt offsettryck) ger för stora kostnader i förhållande till försäljningsvolym i de glest befolkade delarna av landet.

/torbjörn

Låter som någon har missat poängen med kartor? Är det inte i de glest befolkade delarna av landet det är bra att ha en bra karta?

Nej, en bra karta behöver man överallt, men i glesbefolkade trakter är det färre som behöver en karta. Om kostnaden för att framställa en karta huvudsakligen beror på den täckta ytan blir kostnaden per användare hög, d.v.s. kartorna blir dyra. Någonstans finns en gräns där kartorna blir för dyra.

Intressant att jämföra med Norge vars
Statskart täcker hela landet. Jag har sett blad
som innehåller en enda liten ö och sen bara hav!
De senaste åren har jag tagit mig en del utanför lederna (i Dovre, Reinheimen och Trollheimen)
och då kändes 50 000-skalan absolut oundgänglig.

 

[avslLM]

Att lantmäteriet måste göra ekonomiska kalkyler och anpassa sin produktion därefter är i sig inget kontroversiellt.

Däremot har jag svårt att förstå att antalet användare (och därmed köpare) av kartor i t.ex. Kebnekaise-terrängen är så pass mycket färre än de som använder terrängkartan t.ex. i skogen utanför Sveg.

Jag såg inte ditt inlägg innan jag postade mitt förra.

Lantmäteriet gör allmänna kartor, med krav på rikstäckning i kartskalor lämpliga för de terrängtyper som ska återges.

Lantmäteriet har inte i sitt statsuppdrag att göra kartor för en speciell användarkategori, utan kartor med så bred användning som möjligt med en vettig produktionsekonomi i behåll.

Fjällkartan är en produkt som Lantmäteriet producerar under förutsättning att det ordinarie kartmaterialet kan utgöra underlag. Orsaken är bland annat att det finns ett samhällsekonomiskt intresse i att göra fjällvärden tillgänglig och säker att vistas i.

Sett till terrängens struktur i fjällvärden är det mycket få områden som kräver en redovisning i större skala än 1:100000, även om man använder samma generaliseringsregler för detaljer i kartbilden som för Terrängkartan.

Åt andra hållet så finns det områden i andra delar av landet som kräver en större redovisningsskala än 1:50000 för att kunna återge alla signifikanta detaljer på ett läsbart sätt. Lantmäteriet gör inte kartor i större skala över de områdena heller.

Marknaden ligger alltså öppen för det företag eller organisation som ser en affärsidé i att göra mer detaljerade kartor över intressanta områden, eller som drivs av andra motiv.

/torbjörn