Sarekpremiär: Salto-Bastavágge-Ruohtesvágge-Ritsem

[Pallaskatten]

Jag planerar min premiärtur i Sarek och skulle gärna höra era synpunkter. Har tidigare gått stora delar av Kungsleden, Höga kustenleden och kortare turer på låglandsleder. Ska gå ensam, vilket jag gjort tidigare. Detta blir dock första gången oledat och första gången jag kommer att behöva vada. Med detta i åtanke har jag försökt att hålla turen ganska kort och enkel. Har planerat utifrån Fredrik Neregårds Fjällvandra i Sarek, Calazos Sarek-karta och, givetvis, trådar här på Utsidan.

Jag tänkte utgå från Saltoluokta och gå till Sitojaure (20km) dag ett. Dag två åker jag med båtskjuts till Rinim och vandrar genom Bastavágge och slår läger vid Bielajåhkå (20km). Tredje dagen vandrar jag från Bielajåhkå via Skárja, genom Ruohtesvágge och slår läger nedanför Nijak (ca 20 km). Dag fyra inleds med topptur till Nijak (ca 4h) sedan vidare till Kisurisstugorna (ca 14 km). Dag fem går jag från Kisurisstugan till Änonjálmme (15 km) och tar kvällsbåten över till Ritsem.

Är detta rimliga dagsetapper? Dag fyra kan bli mastig, men jag kan slå läger innan Kisurisstugorna vid behov. Vilka är de största svårigheterna? Jag förstår det som att det enbart är lättare vad och det verkar lättorienterat. Det är en rätt kort tur, men då räknar jag med att jag har 1-2 ”reservdagar”. Skulle kunna använda dessa till en ytterligare topptur eller annan avstickare, förslag?

 

[username2]

Inga problem om du gillar (och orkar) att gå långt och inte fastnar vid något vad. Förra sommaren gick jag Ritsem, Guohpervagge, Skarja, Bastavagge, Rinim på tre övernattningar och då startade jag efter kl 18 (försenat tåg och missad buss) första dagen. De större vaden är forsen ner från Skajdasvagge, Tjåggnåsrisjåhkå och Smajlajjåhkå. Ta med stavar (vaden) och myggmedel och myggnät (om det är i närtid). Jag gick Salto - Aktse - Skierfe t.o.r. för en vecka sedan och det var mycket mygg.

 

[hedtjarn]

Gick exakt denna sträcka 2018. Vi hade dock inte samma rakettempo som du utan gjorde turen på 7 heldagar + en dagstur mitt i för att luncha framför Rapadalen vid Snavvavagge. Obanad terräng tenderar att ta längre tid än på europavägar som Kungsleden. Våra dagsetapper var mellan 11-15km.

Natt 2 var i passet inne i Bastavagge. Är det stor smälta från solsken eller kraftiga regn kan de tre vaden i Bastavagge vara lite lurigare. Vi hade heller aldrig vadat innan varför vi tyckte det var lite läskigt första gångerna. Kom ändå hyfsad tid på dagen över de båda första vaden vilka inte vid utgjorde några problem. Det tredje tog vi tidigt på morgonen. Det var väl det som skulle vara det kämpigare av dem, men detta var lugnt på morgonen och slät och fin grus botten till skillnad mot de föregående som var större sten och bitvis bumlingar.

Det snårigaste vadet på resten av färden blir över Tjåggnåsrisjåhkå. Men gör du vadet arla morgonstund ska det inte vara något problem. Vi gjorde det 0530.Hade vår tredje natt strax sydöst om Bielavárásj. Väl i Skarja och genom Ruothesvagge kommer det bli större stig och det går att pinna på. Så även resterande väg till Gisurisstugorna och sen ner mot Ähnonjalmme.

Det viktigaste för dig utöver stavar, blir att ha sunt förnuft vid vaden. Når du dem sen eftermiddag och de ha ruskiga strömmar och flöden så vänta in natten eller toktidig morgon.

God tur!

 

[smux]

Det är ganska tuffa etapper du planerar för att gå oledat, dessutom ingen extra tid för problem med vad eller dåligt väder?
Jag har själv inte ännu gått Bastavagge men väl de andra sträckorna i båda riktningar. 2017 gick vi precis samma sträcka från Biellevallda till Änonjalme, och jag skulle säga att den sträckan är lämplig på 3 dagar om man är beredd att gå långt varje dag (toppturer inte inräknat) och har tur med vädret. Det året låg snöbryggan kvar över Tjåggnårisjåhkå kvar när vi passerade i början av augusti vilket sparade tid, medan vi tvingades vada samma tid året innan. Efter Tjåggnårisjåhkå och upp genom Routesvagge är det lättgånget och finns upptrampade stigar på stora sträckor som går att följa.

2016 var det många som tvingades vänta flera dagar i båda riktningarna på att ta sig genom Bastavagge efter kraftigt regn som gjorde vaden omöjliga, så planera in extra tid så du har marginal med i beräkningen. Även vår erfarenhet är att 10-15km per dag i genomsnitt är lämpligt i oledad terräng. Dåligt väder, oländig terräng (vide, stenskravel mm) eller svåra vad sätter snabbt ner tempot, medan en fin dag i lättvandrad terräng ger bonus.

Vill du undvika vaden i Bastavagge kan du starta i Suorva istället som alternativ.

 

[Mer Ute]

Beroende på hur vältränad du är och vad säcken väger kan din plan nog funka, om inget händer som du int planerat för. Risken finns alltid att man blir lite stressad när tidsplanen tenderar att ”spricka” och tar beslut/gör saker man inte tänkt sig.
En av skillnaderna i Sarek är att det oftast inte är lika många vandrare som i ledtäta områden. Dessutom är dessa vandrares färdvägar inte lika givna. Man kan alltså färdas dagar utan att möta någon annan (om ändock ovanligt). När man befinner sig som längst från en telefon är det ca 1-2 dagars vandring i bra fysiskt skick.
Inte så roliga synpunkter, men kunde ändock inte låta bli att dela med mig efter många års erfarenheter.

 

[hedtjarn]

Dåligt väder, oländig terräng (vide, stenskravel mm) eller svåra vad sätter snabbt ner tempot, medan en fin dag i lättvandrad terräng ger bonus.

Just videsnåren de första 50-100 metrarna från öster in i dalgången, vaden och stenskravlet inne i Bastavagge gjorde att vi slog läger så tidigt som ca 11km från Rinim. Ursprunglig plan var att även ta det tredje vadet, men vi slog läger ca 30min innan det.

Ovan beskrivna vad var under torr sommar med solsken vilket eldade på smältningen på glaciärerna som gav maxflöden runt 16-17 om dagarna och lågvatten fram på sennatten. Ihållande regn ger problemen Smux beskriver ovan vid Tjåggnårisjåhkå. När vi gick där hade vi ruskig tur och kunde därför ta det utan problem.

 

[Mattias Claesson]

Om du är van att gå med ryggsäck och har en vältränad, eller kanske snarare 100% fungerande kropp- dvs inga gamla dåliga knän eller så är sträckorna inget konstigt. MEN som alla andra skriver, vaden i Sarek är inte att leka med. Kan vara riktigt riktigt farligt, jag kom själv undan med livet knappt i behåll efter ett riktigt dåligt beslut min första Sarektur, inget jag gjort idag. Så, instämmer i sångerna ovan att alltid vänta ut. Om vadet är tveksamt, då är det alltid ett nej att vada över. Sarek är ju helt underbart, räkna med att du aldrig har teckning på mobilen och att vädret kan bli riktigt dåligt väldigt snabbt och att vissa vad kan vara helt omöjliga, kanske inte där du ska gå iofs! Ha det toppen!

 

[Pallaskatten]

Tack för bra synpunkter! Inser att jag nog tagit i lite när jag tänkt 20km per dag. Ska se till att ha fler dagar att spela på för att kunna bli mer flexibel. Tältplatser verkar det ju finns gott om och skulle jag bli uppehållen längre tid vid vadplatserna så får jag väl hoppa över planerad topptur denna gång.

Jag planerar att gå från Salto 18:e augusti och hoppas myggorna lugnat sig lite tills dess och, framför allt, att vädret är okej. Skulle prognosen visa på allt för mycket nederbörd får nog Sarek vänta ett år till. Tror att det är just vaden, inte fysiken eller förnuftet, som kan vålla störst problem eftersom detta är nytt för mig. Stavar medtages och jag ställer in mig på att kanske behöva slå läger vid knepiga vadplatser för att vänta in bättre förhållanden. Enligt ett aktuellt inlägg i en annan tråd finns en stabil snöbrygga vid Tjåggnårisjåhkå som bör bli kvar ett tag, vilket känns hoppfullt. Förstår det som att detta är sträckans svåraste vad.

Lutar mot att ta vaden barfota i sandaler och med regnbyxor. Invändningar mot detta?

 

[smux]

Tjåggnårisjåhkå kommer du alltid förbi. I värsta fall om du är du är osäker på vadet eller snöbryggan, ta omvägen ner till Rapajåhkå och vada Tjåggnårisjåhkå säkert i dess svämkägla. Du förlorar en halv vandringsdag och några kalorier på den omvägen, men hellre det än att sätta ditt liv och hälsa på spel. Det finns däremot några jokkar i Bastavagge som vid högt vattenflöde kan innebära mer tydligt stopp.

Det är ovanligt att snöbryggan över Tjåggnårisjåhkå ligger kvar så sent, vilket tyder på en sen sommar även detta år. När vi har passerat där tidigt i Augusti är det bara 2017 som också det var en mycket sen sommar som snöbryggan låg kvar. Då du går ändå senare så var varsam och inspektera snöbryggan noga om den är kvar, inte ett ställe man vill falla igenom! Är du minsta tveksam välj att vada.

Ett annat tips vid tveksamma vad när du går ensam är att invänta någon medvandrare (det är en populär sträcka så du kommer att träffa fler vandrare varje dag) och gör vadet ihop för bådas säkerhet.

 

[Merckx]

Tack för bra synpunkter! Inser att jag nog tagit i lite när jag tänkt 20km per dag. Ska se till att ha fler dagar att spela på för att kunna bli mer flexibel. Tältplatser verkar det ju finns gott om och skulle jag bli uppehållen längre tid vid vadplatserna så får jag väl hoppa över planerad topptur denna gång.

Jag planerar att gå från Salto 18:e augusti och hoppas myggorna lugnat sig lite tills dess och, framför allt, att vädret är okej. Skulle prognosen visa på allt för mycket nederbörd får nog Sarek vänta ett år till. Tror att det är just vaden, inte fysiken eller förnuftet, som kan vålla störst problem eftersom detta är nytt för mig. Stavar medtages och jag ställer in mig på att kanske behöva slå läger vid knepiga vadplatser för att vänta in bättre förhållanden. Enligt ett aktuellt inlägg i en annan tråd finns en stabil snöbrygga vid Tjåggnårisjåhkå som bör bli kvar ett tag, vilket känns hoppfullt. Förstår det som att detta är sträckans svåraste vad.

Lutar mot att ta vaden barfota i sandaler och med regnbyxor. Invändningar mot detta?

Hur gick det?

 

[Pallaskatten]

Hur gick det?

Ofint att jag aldrig lämnade rapport för turen. Den gick utmärkt! Hoppade över toppturen, men följde planeringen rätt bra i övrigt. Eftersom tåget var sent han jag inte gram till Sitojaure dag ett, utan tältade kanske 4-5 km innan. Även dag två blev jag efter tidsplanen in i Bastavágge eftersom båten väntade på försvunna fransoser som gått fel. Vädret var dock strålande precis som första dagen, så jag hade inget att klaga på. Bastavágge var mäktigt och vaden lätta tack vare det fina vädret. Jag hittade en fin tältplats kanske 2/3-delar in i dalen. På kvällen sjönk molnen och drog in precis ovanför huvud på mig samtidigt som jag satt och lagade middag - mäktigt! Dag tre var vädret fint igen och det var häftigt att komma ur Bastavágge och se Sarek öppna sig i Bielavalda. Vandringen mot Skarja var ganska lerig, men vadet över Tjåggnåsrisjåhkå gick bra tack vare att jag kom fram just som ett gäng höll på att vada och hängde på dem, vilket var skönt. Men jag började känna i hela kroppen att mina etapper var väl långa (skulle nog inte rekommendera mer än 15 km om dagen med en ryggsäck på 23 kg). Ruohtesvágge gillade jag också, även om det var ganska myggigt. Jag orkade inte fram till Niak den dagen, men hade ändå bestämt mig för att strunta i toppturen eftersom jag började känna mig sliten och fått rapport om att dåligt väder var på ingång. Dag fyra tog jag mig istället till Kisurisstugorna. Väl framme var jag helt slut, men njöt av en fin kväll och ett iskallt bad i bäcken. Sista dagen blev en behaglig vandring till Änonjálmme, där jag fikade på café Eno (vill jag minnas att det heter) innan jag delade helikopter med två andra över till Ritsem samtidigt som regnet började falla, på STF unnade mig en natt i säng och en en dusch. En superfin tur! Lättorienterat, men, som sagt, väl långa etapper.

 

[Merckx]

Ofint att jag aldrig lämnade rapport för turen. Den gick utmärkt! Hoppade över toppturen, men följde planeringen rätt bra i övrigt. Eftersom tåget var sent han jag inte gram till Sitojaure dag ett, utan tältade kanske 4-5 km innan. Även dag två blev jag efter tidsplanen in i Bastavágge eftersom båten väntade på försvunna fransoser som gått fel. Vädret var dock strålande precis som första dagen, så jag hade inget att klaga på. Bastavágge var mäktigt och vaden lätta tack vare det fina vädret. Jag hittade en fin tältplats kanske 2/3-delar in i dalen. På kvällen sjönk molnen och drog in precis ovanför huvud på mig samtidigt som jag satt och lagade middag - mäktigt! Dag tre var vädret fint igen och det var häftigt att komma ur Bastavágge och se Sarek öppna sig i Bielavalda. Vandringen mot Skarja var ganska lerig, men vadet över Tjåggnåsrisjåhkå gick bra tack vare att jag kom fram just som ett gäng höll på att vada och hängde på dem, vilket var skönt. Men jag började känna i hela kroppen att mina etapper var väl långa (skulle nog inte rekommendera mer än 15 km om dagen med en ryggsäck på 23 kg). Ruohtesvágge gillade jag också, även om det var ganska myggigt. Jag orkade inte fram till Niak den dagen, men hade ändå bestämt mig för att strunta i toppturen eftersom jag började känna mig sliten och fått rapport om att dåligt väder var på ingång. Dag fyra tog jag mig istället till Kisurisstugorna. Väl framme var jag helt slut, men njöt av en fin kväll och ett iskallt bad i bäcken. Sista dagen blev en behaglig vandring till Änonjálmme, där jag fikade på café Eno (vill jag minnas att det heter) innan jag delade helikopter med två andra över till Ritsem samtidigt som regnet började falla, på STF unnade mig en natt i säng och en en dusch. En superfin tur! Lättorienterat, men, som sagt, väl långa etapper.

Visa bilaga 36735

Närå, inte alls ofint. Jag var bara lite nyfiken då jag tänkte begå debut i Sarek (eller ja, debut generellt som vandrare) om några veckor. Beräknar kring 15 km/dag med 15 kg på ryggen.