Sarek med hälseneinflammation - Facit.
Vi lovade ju att återkomma med en "rapport" om hur det gick med denna vandring trots lite skavanker, visst är det härligt med frisk luft...
Vi lydde väl inte majoriteten direkt, men tackar för omtanken och goda råd. Framtiden får väl utvisa om vi skulle valt hängmattan med kall pilsner istället för 2 veckors slit (och sedan kalla pilsner).
Inga problem överhuvudtaget under dessa veckor (med hälen alltså).
Innan vi gick ut hade vi följt idrottläkarens och sjukgymnastens råd som innebar:
-Excentrisk träning (se inlägg från b la Magnus Aasa och Martin Gidlund)
-Massage (ajaj)
-Voltaren, även under den första veckan av vandringen
För att undvika onödig belastning provade hon (min fru som har ont alltså..) även inlägg, men de tillförde inget mer än ett extra tryck på trampdynan fram med risk för blåsa..så det gick bort.
Vi gick väl lite drygt 10 mil i våra kära GUMMISTÖVLAR (för att kort spä på trådar om kängor kontra gummistövlar), och senan har inte ställt till med bekymmer vare sig på platt mark eller 500 m upp/ned för stendravel lite här och där.
Vi kan kan väl säga att inflammationen (som bedömdes som medelsvår) inte har gett med sig, och det kan vara Voltarenens smärtstillande effekt som kan ha besparat smärtan under vandringen (enligt sjukgymnast).
Så här i efterhand kanske vi skulle stannat hemma, vedbastun brann ju ned dagen innan vi kom till Salto...
Men det är inte mycket som går upp mot lite avkoppling i bra vandringsväder och fin omgivning, så vi får väl hoppas att det är OK till nästa tillfälle.
Det verkar vara väldigt individuellt hur man påverkas av krämpan, och i det här fallet så chansade vi, något som andra kanske inte bör göra.
Nu ser vi fram emot att läsa andras reseberättelser och planera för nästa tur.
/KJ & HJ
Vi lovade ju att återkomma med en "rapport" om hur det gick med denna vandring trots lite skavanker, visst är det härligt med frisk luft...
Vi lydde väl inte majoriteten direkt, men tackar för omtanken och goda råd. Framtiden får väl utvisa om vi skulle valt hängmattan med kall pilsner istället för 2 veckors slit (och sedan kalla pilsner).
Inga problem överhuvudtaget under dessa veckor (med hälen alltså).
Innan vi gick ut hade vi följt idrottläkarens och sjukgymnastens råd som innebar:
-Excentrisk träning (se inlägg från b la Magnus Aasa och Martin Gidlund)
-Massage (ajaj)
-Voltaren, även under den första veckan av vandringen
För att undvika onödig belastning provade hon (min fru som har ont alltså..) även inlägg, men de tillförde inget mer än ett extra tryck på trampdynan fram med risk för blåsa..så det gick bort.
Vi gick väl lite drygt 10 mil i våra kära GUMMISTÖVLAR (för att kort spä på trådar om kängor kontra gummistövlar), och senan har inte ställt till med bekymmer vare sig på platt mark eller 500 m upp/ned för stendravel lite här och där.
Vi kan kan väl säga att inflammationen (som bedömdes som medelsvår) inte har gett med sig, och det kan vara Voltarenens smärtstillande effekt som kan ha besparat smärtan under vandringen (enligt sjukgymnast).
Så här i efterhand kanske vi skulle stannat hemma, vedbastun brann ju ned dagen innan vi kom till Salto...
Men det är inte mycket som går upp mot lite avkoppling i bra vandringsväder och fin omgivning, så vi får väl hoppas att det är OK till nästa tillfälle.
Det verkar vara väldigt individuellt hur man påverkas av krämpan, och i det här fallet så chansade vi, något som andra kanske inte bör göra.
Nu ser vi fram emot att läsa andras reseberättelser och planera för nästa tur.
/KJ & HJ
