Sära skrivningar?

[PerP]

Re: Messerschmitt?

Versaler, heter de ju. De stora bokstäverna alltså.

Och de små är gemener.

Mvh

Göran

(Tjänstgörande besserwisser på nätet i kväll (eller är det messerschmitt man säger...???)

mjo...men eftersom jag är en mycket tuff grabb så läser jag på tangentbordet, och där står det mycket väl Caps Lock, jag skulle ge mig på en kvalificerad gissning och säga att det är en förkortning av capital letters, dvs Versaler som du så fint skrev
Men jag ska leta efter ett annat, bättre tangentbord som endast har svenska tecken, inga £ $ o annat tjafs som inte finns i svenskan.Borde ju finnas en SEKtangent istället eller åtminstånde :-. För övrigt anser jag att Ctrl borde heta Ktrl, Caps Lock borde heta Versallås(hopskrivet) Shift borde heta Ändra. Men nu till den svåra tangenten, vad ska Windowsknappten heta? Ruta? Fönster?

nu anser jag att jag skrivit tillräckligt trevlig läsning för er idag och återkommer vid ett senare tillfälle, tjohej

ps.jag tycker dessutom messerschmitt är det enda rätta ds.
[Ändrat av PerP 2003-01-02 kl 15:05]

 

[pqrstuv]

Re: Re: Märklig invändning

Invändningen att man riskerar att missförstå innehållet på grund av särskrivning är lite märklig. I sak är invändningen naturligtvis korrekt men om man nu redan är så säker på att något är en felaktig särskrivning att man påpekar felet torde man ju redan ha begripit författarens avsikt och därmed är ju risken för missförstånd redan undanröjd...

Jo, men det är när det inte är uppenbart som risken uppstår. Om jag skriver att jag är förälskad i en brun hårig kvinna, har du ingen aning om ifall jag särskrivit eller ej. Du kan gissa eller fråga eller i värsta fall ta mig på orden. Men vem vet, jag kanske gillar håriga kvinnor .
Om man konsekvent särskriver så blir det ett ordentligt missförstånd förr eller senare, och i bästa fall blir du då som skribent varse om det och kan korrigera det hela innan skadan är skedd. Men det klart, skriver man bara oviktiga saker hela tiden så har det ju ingen betydelse.
Hans

På allvar, har du någonsin råkat ut för en situation där du inte av texten kunnat utläsa vad som avses? Jag kan lugnt säga att jag aldrig gjort det.

Om du gillar bruna håriga kvinnor eller brunhåriga kvinnor är för mig fullkomligt likgiltigt. Men jag skulle vid det exemplet utgå ifrån att du gillade brunhåriga kvinnor eftersom jag skulle utgått ifrån att du hade uttryckt dig annorlunda om du avsett bruna håriga kvinnor. Man talar nämligen sällan om människor som bruna. Man säger solbränd, mörkhyad etc beroende på vad man avser. Brun hårig kvinna är en så pass märklig konstruktion att åtminstone jag ledigt sluter mig till att det rör sig om en särskrivning.

Faktum är att jag trots fullkomligt korrekt grammatik har svårare att förstå vad du menar med brun respektive hårig än huruvida du särskrivit av misstag eller med flit. Brun kommer i många nyanser från väldigt ljus till väldigt mörk. Och vad som är att anse som hårigt är väldigt subjektivt. Eftersom orden i sig själva bär på denna inneboende brist på förmåga att förmedla exakt information tvingas man utgå ifrån sammanhanget för att beripa texten. Och då är vanligen inte särskrivning det stora problemet för att man ska förstå innehållet i texten.
[Ändrat av markustaljedal 2003-01-02 kl 16:00]

 

[nermander]

Re: Re: Messerschmitt?

För övrigt anser jag att Ctrl borde heta Ktrl, Caps Lock borde heta Versallås(hopskrivet) Shift borde heta Ändra. Men nu till den svåra tangenten, vad ska Windowsknappten heta? Ruta? Fönster?

Skift heter faktiskt tangenten på svenska, inte ändra. Det kommer antagligen från den gamla goda baudot-tiden när man bara hade fem bitar (blir max 32 tecken, räcker alltså inte till både siffor och bokstäver) och man skiftade mellan bokstavsskift och teckenskift.

Fast Ctrl heter Ctrl även på ABC80....

 

[PerP]

mjo...kejrå...kan väl svälja att det ska heta skift istället för ändra...men det får absolut inte förekomma shift om man pratar om svenska tangentbord...

 

[Hutt]

Re: Re: Re: Märklig invändning

Invändningen att man riskerar att missförstå innehållet på grund av särskrivning är lite märklig. I sak är invändningen naturligtvis korrekt men om man nu redan är så säker på att något är en felaktig särskrivning att man påpekar felet torde man ju redan ha begripit författarens avsikt och därmed är ju risken för missförstånd redan undanröjd...

Jo, men det är när det inte är uppenbart som risken uppstår. Om jag skriver att jag är förälskad i en brun hårig kvinna, har du ingen aning om ifall jag särskrivit eller ej. Du kan gissa eller fråga eller i värsta fall ta mig på orden. Men vem vet, jag kanske gillar håriga kvinnor .
Om man konsekvent särskriver så blir det ett ordentligt missförstånd förr eller senare, och i bästa fall blir du då som skribent varse om det och kan korrigera det hela innan skadan är skedd. Men det klart, skriver man bara oviktiga saker hela tiden så har det ju ingen betydelse.
Hans

På allvar, har du någonsin råkat ut för en situation där du inte av texten kunnat utläsa vad som avses? Jag kan lugnt säga att jag aldrig gjort det.

Om du gillar bruna håriga kvinnor eller brunhåriga kvinnor är för mig fullkomligt likgiltigt. Men jag skulle vid det exemplet utgå ifrån att du gillade brunhåriga kvinnor eftersom jag skulle utgått ifrån att du hade uttryckt dig annorlunda om du avsett bruna håriga kvinnor. Man talar nämligen sällan om människor som bruna. Man säger solbränd, mörkhyad etc beroende på vad man avser. Brun hårig kvinna är en så pass märklig konstruktion att åtminstone jag ledigt sluter mig till att det rör sig om en särskrivning.

Faktum är att jag trots fullkomligt korrekt grammatik har svårare att förstå vad du menar med brun respektive hårig än huruvida du särskrivit av misstag eller med flit. Brun kommer i många nyanser från väldigt ljus till väldigt mörk. Och vad som är att anse som hårigt är väldigt subjektivt. Eftersom orden i sig själva bär på denna inneboende brist på förmåga att förmedla exakt information tvingas man utgå ifrån sammanhanget för att beripa texten. Och då är vanligen inte särskrivning det stora problemet för att man ska förstå innehållet i texten.
[Ändrat av Hutt 2003-01-02 kl 18:55]

 

[orchid]

Skriv som det uttalas för läsrytmens skull

Särskrivning ger förstås upphov till betydelseförvirring i en del fall, men det största problemet är att den stör läsrytmen. Särskrivning tvingar läsaren att stanna upp, om än så kort, och tänka efter mer än nödvändigt.

Markus pekar på att det är viktigt att koncentrera sig på innehållet i texten - vad avses med "brun" - varför då göra det ännu svårare och tillåta grammatiska fel?

Särskrivning fjärmar skriftspråket ännu mer från talspråket. Skriver man som det låter blir det ju rätt ur sammansättningssynpunkt, även om det kan uppstå stavfel. Särskrivning är därför för mig svårbegripligt.

Har särskrivning att göra med dyslexi - att bokstäverna inte flyter ihop lika lätt när man bryter isär sammansatta ord? Skriften har fått en alltmer framträdande roll på senare år och kanske är det idag fler skrivovana människor som nu publicerar sina texter för allmän granskning?

Det verkar som om det inte anses lika "fult" att särskriva som att stava fel, att det inte märks lika tydligt. Det kan jag verkligen inte hålla med om. När flytet läsningen störs är det snarare större risk att man medvetet märker felen. Lägg därtill på att särskrivning är ett så onödigt fel - skriv bara som det uttalas! - och jag förstår varför jag inte är ensam om att vara medlem i skrivihop.nu.

Särskrivning utvecklar inte språket. Den som struntar i att korrläsa sina textalster innan man gör dem tillgängliga för andra tar en medveten risk - att läsaren får en negativ attityd som smittar av sig på textens innehåll. Som med allt annat i livet gör det första intrycket och detaljerna helheten...

 

[pqrstuv]

Re: Skriv som det uttalas för läsrytmens skull

Särskrivning ger förstås upphov till betydelseförvirring i en del fall, men det största problemet är att den stör läsrytmen. Särskrivning tvingar läsaren att stanna upp, om än så kort, och tänka efter mer än nödvändigt.

Markus pekar på att det är viktigt att koncentrera sig på innehållet i texten - vad avses med "brun" - varför då göra det ännu svårare och tillåta grammatiska fel?

Särskrivning fjärmar skriftspråket ännu mer från talspråket. Skriver man som det låter blir det ju rätt ur sammansättningssynpunkt, även om det kan uppstå stavfel. Särskrivning är därför för mig svårbegripligt.

Har särskrivning att göra med dyslexi - att bokstäverna inte flyter ihop lika lätt när man bryter isär sammansatta ord? Skriften har fått en alltmer framträdande roll på senare år och kanske är det idag fler skrivovana människor som nu publicerar sina texter för allmän granskning?

Det verkar som om det inte anses lika "fult" att särskriva som att stava fel, att det inte märks lika tydligt. Det kan jag verkligen inte hålla med om. När flytet läsningen störs är det snarare större risk att man medvetet märker felen. Lägg därtill på att särskrivning är ett så onödigt fel - skriv bara som det uttalas! - och jag förstår varför jag inte är ensam om att vara medlem i skrivihop.nu.

Särskrivning utvecklar inte språket. Den som struntar i att korrläsa sina textalster innan man gör dem tillgängliga för andra tar en medveten risk - att läsaren får en negativ attityd som smittar av sig på textens innehåll. Som med allt annat i livet gör det första intrycket och detaljerna helheten...

Missförstå mig rätt:

Jag propagerar naturligtvis inte för att folk ska börja särskriva, eller ens för någon slags allmän grammatisk avreglering av språket. Min enda invändning är att språkpolisande kring just särskrivning i dagsläget redan förpestar vart och vartannat forum, var och varannan diskussion i busskön, upptar oproportioneligt stor plats på tidningarnas insändarsidor etc etc. Visst har särskrivandet säkerligen också ökat. Men beror det på att folk blivit sämre på att skriva eller på att fler fått möjlighet att uttrycka sig i skrift till allmänheten att ta del av?

Min hållning är att grammatiken givetvis är viktig men att detta forum inte i första hand är ett språkforum utan ett forum för friluftsintresserade. Och jag läser hellre en massa intressanta och upplysande inlägg om "snö skoter", "älg jakt", "flug fiske", än ser att intressanta och erfarna medlemmar slutar skriva av rädsla för att bli haffade av språkpolisen.
Visst är det bra att någon någonstans kan upplysa om korrekt grammatik men övning i att skriva och läsa får man bäst genom att just skriva och läsa. Känner man olust inför att göra det på grund av att man drabbas av språkpolis var man än skriver har jag full förståelse för om man drar sig för att skriva. Det vore synd om det skulle drabba Utsidan på samma vis som det drabbat vissa andra forum och chatsidor.

Det tjatas nog om petitesser.

 

[orchid]

Levande språk, levande debatt

Vi är båda inne på samma spår när vi tror att det är fler som har möjlighet att utrycka sig i text, snarare än att gemene man blivit sämre på att skriva.

Jag håller också med om att det vore synd att skrämma bort personer som vill dela med sig av intressanta erfarenheter. Däremot är det ju många med mig som stör oss särskilt på särskrivning av tidigare nämnda skäl och framförallt undrar hur det kan förekomma eftersom det är så lätt (?) att undvika.

Jag tycker alltså att det är helt acceptabelt att öppna en tråd under "utsidan.se" och göra medlemmarna medvetna om att deras sätt att skriva påverkar läsintrycket; det är en del av netiketten.

Jag har inte sett några kommentarer om enskilda personer inuti andra trådar och vi koncentrerar oss på en sorts fel som vi tycker *upprepning* borde vara lätt att undvika.

Att språk diskuteras mer och mer är en naturlig följd av att vi går mot ett kommunikationssamhälle, där för närvarande skriften regerar (detta kan mycket väl ändras med ny teknik). Se språkpolisandet som en motreaktion (antites) på de utökade möjligheterna att uttrycka sig (tes). Såsmåningom hamnar vi nog i ett jämviktstillstånd (syntes!-).

På något sätt måste dock språkvana personer kunna framhålla vikten av anpassning till skriftens spelregler, även här på Utsidan, för att balans ska kunna uppnås. Det ska man ju förstås göra utan personliga angrepp och helst i en positiv ton, men nog måste man få visa lite irritation om man känner sådan.

Självklart lär man sig mest genom att praktiskt skriva och läsa, men om "korrekt" skrift och goda råd mest förekommer i separata källor (ordböcker, "svåra" texter, språkkrönikor för redan invigda) istället för i den levande debatten, hur ska då den ovane någonsin lära sig?

 

[nermander]

Re: Levande språk, levande debatt

Självklart lär man sig mest genom att praktiskt skriva och läsa, men om "korrekt" skrift och goda råd mest förekommer i separata källor (ordböcker, "svåra" texter, språkkrönikor för redan invigda) istället för i den levande debatten, hur ska då den ovane någonsin lära sig?

Nej, man LÄR sig inte genom att praktiskt skriva och läsa. Man lär sig inte göra rätt genom att hela tiden göra fel. Man lär sig genom feedback. Problemet är att när folk inte blir förstådda (=negativ feedback) så blir de arga istället för att ta till sig av kritiken och bättra sig.

Jag brukar t.ex. upplevas som tjatig eftersom jag ofta anstränger mig för att försöka reda ut missuppfattningar av det jag skrivit.

 

[orchid]

Och nu blir jag lite tjatig

Nja, nu missförstod du mig lite...

Vi är inne på samma spår. Jag vidhåller att man lär sig genom praktiska övningar, med förutsättningen att man får läsa korrekt text och får goda råd (=feedback) och därefter tillämpar detta när man skriver. Mitt stycke handlar ju om att goda exempel och feedback ska få förekomma här i debatten istället för i källor som ickespråkpoliser sällan utnyttjar.

Men visst är det synd att vi människor kan vara lite dåliga på att ta kritik. Detta gäller i synnerhet mig, trots genomförd värnplikt med sk rak, finsk feedback.

Hepp!

 

[nermander]

NJa, jag missförstod dig inte så mycket, ville snarare peka på ett idag alltför vanligt missförstånd: Att den hållt på länge med nåt vet mer än nån som nyss lärt sig teorin men inte börjat med det praktiska.

Mer ett förtydligande alltså

Gör man något om och om igen så lär man sig göra det man gör "bättre". Men om det man gör om och om igen är fel så lär man sig bara göra "bättre" fel.

Trial and error är ett exempel på en metod som faktiskt inte är bra. Visserligen lär man sig att det man gjorde var fel, men samtidigt har man bara lärt sig göra fel så man måste lära om. Det är därför det är bättre att göra rätt från början.

Men jag håller helt klart med om att det är bättre att detta diskuteras i en separat tråd, så de som gör felen inte lika lätt känner sig påhoppade.

 

[Malindo]

???

Sâg just följande text i en resention här pà utsidan:

"Plus: Tekniskt väl genom tänkta detaljer"

Kan ju tolkas lite hur som helst...

Är detta en ny trend i Sverige? Kan inte minnas att det var nâgot allmän tendens med särskrivningar pâ den tiden jag bodde där... (under förra seklet).

Mvh /Mats