Rovdjur och friluftsliv

[Maskinbengt]

Ofta har jag varit ute i marker där jag vet att det finns både varg och björn men hitills har jag aldrig träffat på något av de stora rovdjuren. Men jag har sett spåren efter dem och deras framfart. Första gången jag såg spår efter björn var i Jämtland, Valåsen, och det var färsk spillning. Lite scary när man precis skall börja sin vandring. Kändes stabilt att smälla upp tältet och sova den natten!

Spår efter varg såg jag senast i år för några dagar sen när jag var ute med cykeln i skogen (läs lördagen 7/11). Mitt på en enkel bro över en å fanns det vargskit som var högst ett dygn gammal. I januari i år åkte vi långgfärdskridskor på Långhalmen, en sjö norr om Uddevalla, och mitt på isen fanns det resterna efter ett vargdödat rådjur. Blod och slafs överallt blandat med stora tassavtryck.

Men personligen har jag inte sett något men jag fick en ljudobservation vid en övernattning öppet i ett vindskydd på Herrestadsfjället. Precis när jag skulle somna tjöt det till i fjärran och den natten sov jag gott trots allt. En kompis har varit ute en hel del på Kroppefjäll med sina hundar, två Akitahundar, men har heller aldrig sett något mer än spår.

Min undran är hur rädd skall man vara för dessa djur? Jag gillar djur men det finns trots allt en orsak till varför vargen utrotades en gång och landsbygden är utsatt idag, speciellt bland fårägare. Om man bortser från all vargromantik och verkligt varghat och försöker föra en sansad debatt så skulle det vara kul att få veta vad andra tycker i denna fråga.

 

[dave1]

Varg behöver man inte alls vara rädd för. Björn ska man ha respekt för och veta hur man ska bete sig om man möter en, men chansen/risken att stöta på Nalle Puh är väldigt, väldigt liten.

Jag har sett björn två gånger vilt och ändå har vår famij ett torp i ett björntätt område där jag strövat omkring sen jag var barn. Den första björnen såg jag 1978, tror jag det var, på långt håll från en höjd i Arjeplogsfjällen. Den andra hoppade upp rätt nära framför oss i tät fjällbjörkskog på Vittangivaara nordost om Kiruna när jag gjorde värnplikten. Det brakade dock bara till så var den borta.

Om man ska bedöma risker på en tur så kommer rovdjur väldigt långt ner på listan och själv bedömer jag den som närmast försumbar.

 

[dave1]

Kan tillägga att det finns andra djur som utgör större risk och det är älg och tjäder. Älgattacker är inte helt ovanliga och är ett vanligt djur. Spelgalna tjädertuppar kanske inte äter upp en men kan nog hacka så det gör väl så ont. En polare blev f ö attackerad av en tjäder i början av sommaren i rapadalen och fick skydda sig med sparkar och slag.

 

[Skogstoker]

Det man ska vara absolut mest rädd för är att vistas på trafikerade vägar då man där kan bli överkörd.

 

[KLAGER]

Lars Monsen var ute 365 dagar på Nordkalotten och såg 1 st varg, och en st björn, och i båda fallen såg han baken på dem när de sprang i väg.

 

[danielwag]

Lars Monsen var ute 365 dagar på Nordkalotten och såg 1 st varg, och en st björn, och i båda fallen såg han baken på dem när de sprang i väg.

Jag är ny på forumet, hej hej!

Apropå Lars Monsens Nordkalotten 365 så berättade han att han har sett två fria björnar under hela sitt liv. Snubben har ungefär 4000 övernattningsdygn i tält i norden.

 

[Maskinbengt]

Jag är ny på forumet, hej hej!

Apropå Lars Monsens Nordkalotten 365 så berättade han att han har sett två fria björnar under hela sitt liv. Snubben har ungefär 4000 övernattningsdygn i tält i norden.

Intressant! Det jag hittills varit mest rädd för är älgar, blev jagad av en när jag var och sprang i Delsjön, Göteborg. Som tur var kom det en gubbe på cykel som rusade mot älgen med cykeln på raka armar framför sig. Vad kom han ifrån då? :-0

Kompisarna och jag har diskuterat detta med varg en del, kan bero på att de är jägare som jagar med hundar. De har blivit av med några stycken vilket svider en del kan jag förstå. Själv brukar jag springa i skogen med pannlampa eller ta MTB så här års.

Var ute i skogen igår på Burlid och cyklade samma väg som några som hade sett en varg exakt samma tid som jag var ute och på den vägen jag kom farande. Inte sjutton såg jag något trots pannlampa och lampa på cykeln.

Själv tror jag att lösa hundar eller älgar är betydligt farligare!

 

[TROY GARNER]

Enda sättet att få en varg i närheten av sig är att pipa iväg - helst fort - då kan dom gå efter och studera en - men dom drar illa kvickt när man stannar.

Barn som piper iväg i fasa har flera gånger fått nyfikna vargar efter sig

Jag tror en vargs största skam är att bli förnedrad då den känner sig osäker - därför undviker dom helst att ens synas - bland människor.

På många vargbilder tagna på nära håll ser dom lite förnedrade ut

Däremot gillar dom att mobba feta björnar - genom att knalla runt dom.

Tidgare hård jakt på varg har gjort att bara dna exemplar som tycker att vi ser läskiga ut finns kvar.
Det är ju samma med björn.
Denna typ av avskjutning finns ju även idag.

 

[perdavid]

Jag är ny på forumet, hej hej!

Apropå Lars Monsens Nordkalotten 365 så berättade han att han har sett två fria björnar under hela sitt liv. Snubben har ungefär 4000 övernattningsdygn i tält i norden.

Jaså, det var intressant att höra. Han övernattar ju oftast en bit från "the beaten track" så att säga. Han borde ha stora chanser/risker att stöta på våra skygga rovdjur.

//PW

 

[Fimbulgeten]

Ser det som en extra krydda i skogen och är enbart glad över att ha sett björn två ggr i år, varav ena gången var på ganska nära håll men med björnen på andra sidan en liten å. Har även sett mitt livs första lodjur i år, dock från bil. Att vara rädd för rovdjur i sverige är bara onödigt, om man nu inte ägnar sig åt eftersöksjakt på redan skadad björn eller liknande.
Den skandinaviska björnen är den fredligaste brunbjörnen i världen.

Här http://www.bearproject.info/sv/content finns en hel del vetenskapliga studier som visar att björnen nästan alltid går undan.

Att tänka sig för och visa naturen viss respekt är däremot alltid bra.

 

[Maskinbengt]

Vad anser ni om vargjakt?

Många föräldrar är oroliga där de bor ensligt i t.ex. Värmland för att låta barnen stå och vänta ensamma på bussen. Speciellt är många bekymrade för när rovdjuren kommer för nära mänsklig bebyggelse. Personligen tycker jag det är bra med ett visst jakttryck på t.ex. varg och lo för då lär sig de djuren att hålla sig undan.

Men rädd att sova ute ensam har jag aldrig varit men däremot spänd på att få höra något eller göra någon form av observation.

 

[Raskesven]

Jag har systematiskt sedan mitten av 1990-talet vandrat de flesta av våra vargrevir, befintliga och numera fd, utom i Ockelbotrakten. Spår i form av tassavtryck och bajs är inte så ovanligt att stöta på. Men det tog dryga 10 år innan jag hörde första vargylet, det var förrförra påsken. Menjag har inte sett en skymt ens. Du ska ha otrolig tur för att råka se en varg som privatperson utan spårutrustning etc.

Lodjur har jag sett en gång. Snabbt som katten gick det, några få sekunder i en skogsglänta innan lodjuret var borta.

Björn har jag sett två gånger. Ena gången lite väl nära. Den björnen hade lagt sig gömd för att låta oss försvinna iväg, men vi råkade gå rakt mot och förbi snåren den låg i, så björnen for upp och iväg. En stor brun kropp och sedan var den borta.

Järv fick jag förmånen att både se och få på kort. Den dök upp medan vi höll på att slå läger. Satt på en kulle och glodde på oss tills jag fått fram kameran, då försvann den ner för kullen. Jag runt kullen och hann få ett kort. Visade sig att det var två järvar, kompisen satt 100 meter bort och inväntade den nyfikne.

Jag har alltså sett tre av våra fyra stora, men inte den jag mest trott att jag skulle få se, dvs. vargen, eftersom jag rört mig så pass mycket i vargrevir. Men nästa tillfälle så

Vad gäller din fråga om vargjakt, anser jag att problemdjur, dvs. oskygga individer ska skjutas, så vi får en för människan skygg vargstam. Bäst för båda på sikt.

Raskesven