Rennäring och fjällturism

Det är väl Handölsdalens Sameby som använder området ifråga. Då behövs statistik på antalet renar varje år 2000 - 2023 i denna Sameby, för en seriös debatt.

Nu finns statistik för hela Jämtland, tom 2020, i tidigare inlägg. Där kan man se att antalet renar ökat lite varje år 2017-2020 :)
 
Avseende förmåga att skydda minoriteter har jag betydligt större förtroende för Sveriges riksdag än för FN.

Nå, sametingets rösträttsdefinition är relaterad till det samiska språket. Med tanke på att svenska staten historiskt har motarbetat just samiska får det den lite märkliga konsekvensen att ättlingarna till samer där den diskriminerande försvenskningen haft effekt fråntas sina ekonomiska rättigheter (att det samiska språket och kulturen är skyddsvärd uppfattar jag som helt kontroversiellt). Likaledes är det så att det är en absolut minoritet av alla samer med denna språkdefinition som bedriver renskötsel. Att då lägga makten o härligheten i händerna på samebyarna (vilket man bl a gjort i det aktuella fallet i Jämtland) ter sig orimligt.
(Det missades visst ett 'o' före kontroversiellt)
 
Statistik, ja. På skoj kan man översiktligt kolla lite siffror här i tråden. Man ser till exempel att 2020 slaktades i Jämtland enligt uppgift 15085 djur. Det gav 369 ton kött á 67 kr/kg vilket ger runt 25 miljoner i intäkter https://www.sametinget.se/statistik/renslakt . Samtidigt ser man i #111 att antalet gästnätter i tre fjällstationer (storulvån, sylarna och blåhammaren) låg på typ 35000 samma år. Kostar en gästnatt 500 kr så ger det en intäkt på 17,5 miljoner. Har jag fattat rätt finns mer service i dessa fjällstationer än övernattning så att tre fjällstationer drar in lika mycket som hela rennäringen i Jämtland borde inte vara ett djärvt antagande.
När det gäller statistik och de ekonomiska aspekterna tycker jag att någonting fattas i resonemangen. Om vi nu tar STF så säljer de sina tjänster (och middagar) till slutkonsumenten. Det gör inte samebyarna, de säljer en råvara. Denna råvara ökar sedan i värde i varje led ända fram till slutkonsumenten. När exempelvis ICA säljer renkött så är kilopriset oerhört mycket högre än råvarupriset. Och om ingen ren fanns skulle varken STF eller restauranger kunna sälja renskavsgryta och suovas till turisterna (skulle det bli hjort från hägn istället?).

Nu är jag inte utbildad ekonom, det skulle vara intressant att höra någon sakkunnig reflektera över vad renskötseln inbringar samhället när alla led tas med.
 
Jag skulle gärna köpa mer renkött, och bidra på så sätt. Men det är för dyrt. Fryst Renskav kostar ca 350 kr/kg, torkat renkött kanske upp mot 1.5k / kg ?!

Så det blir oxfile från Brasilien istället.
 
Nu är jag inte utbildad ekonom, det skulle vara intressant att höra någon sakkunnig reflektera över vad renskötseln inbringar samhället när alla led tas med.
Är heller ingen ekonom men jag tror du tänker på förädlingsvärde. Ungefär samma resonemang kan nog med lite eftertanke tillämpas även på turistverksamheten. Hur stort rennäringens ekonomiska tillskott är inräknat alla led fram till slutmiddan har jag ingen aning om. Gissningsvis mycket litet jämfört med alla led i turistverksamheten. Nån sakkunnigs reflektion är mer än välkommen.
 
Senast ändrad:
Är heller ingen ekonom men jag tror du tänker på förädlingsvärde. Ungefär samma resonemang kan nog med lite eftertanke tillämpas även på turistverksamheten. Hur stort rennäringens ekonomiska tillskott är inräknat alla led fram till slutmiddan har jag ingen aning om. Gissningsvis mycket litet jämfört med alla led i turistverksamheten. Nån sakkunnigs reflektion är mer än välkommen.
Ja, det handlar om förädlingsvärde (dvs den värdeökning som sker i nästa led). De pengar som det handlar om för STF:s renmiddagar är förstås ingen stor del av just STF:s omsättning. Men renkött används av många andra restauranger och verksamheter också. En del säljs till Tyskland har jag hört och där går ju Sverige miste om värdeökningen (värdeökning inräknas ju i landets totala BNP).

Det här med turism är intressant. Det är en stor verksamhet i många länder och bidrar mycket till BNP även i vårt land. Om de stora skogsbolagen använde kontinuitetsbruk mer så skulle vi få gammelskog (nåja, äldre i varje fall) att räcka till både renars vinterbete och att ge turister från kontinenten "vildmarks"-upplevelser. Det sista skulle man nog kunna ta betalt för, som kompensation för något minskad virkesförsäljning. (Jag vill vara optimist i detta.)
 
Nu är jag inte ekonom, utan har forskat i mer teknikorienterade ämnen. Jag har dock ett hyfsat antal disputerade ekonomer i bekantskapskretsen.

Min uppfattning att försöka få in framtida förädlingsvärde i "värdet" på någon verksamhet bara är rappakalja. Det kan politiker syssla med för att förklara sina prioriteringar -- men det har ingenting med vetenskap att göra.

Visst finns det marknader som fungerar lite "skevt", men på det stora hela är det värde som skapas i en fri marknad korrekt.

HasseQ har helt rätt. Om det inte fanns renkött (eller det var för dyrt) så skulle det serveras brasiliansk oxfilé istället. Det är inte så att de restauranger som idag servera renkött skulle försvinna om renköttet inte längre fanns tillgängligt.

Finns det någon som kan visa på vetenskapligt underbyggd information på att jag har fel så får jag ändra uppfattning. Jag tror inte det kommer att hända.
 
Om det inte fanns renkött (eller det var för dyrt) så skulle det serveras brasiliansk oxfilé istället. Det är inte så att de restauranger som idag servera renkött skulle försvinna om renköttet inte längre fanns tillgängligt.
Men detta har ju ingen påstått. Vad det handlar om är bara att renköttet i det fallet är en del av restaurangens värdeskapande process. Så klart kan det ersättas av oxfilé om det inte finns ren att tillgå (men troligen tappar man en del kunder på det).

Frågan är om vi förstått varandra. Låt oss ta en stad med en fiskflotta. Om fisken säljs som råvara till ett annat land tjänar man pengar. Det skapar BNP och samhällsnytta. Om man dessutom rensar, förädlar och säljer fisken skapas rimligen mer samhällsnytta till det egna landet tack vare denna fisk, både ifråga om arbetstillfällen och BNP. Detta tycker inte jag är "rappakalja". Och jag skulle tro att för en stad som t ex Jokkmokk kan detta ha stor giltighet vad gäller renskötseln.

Sedan är det så klart inte så enkelt att räkna på det lika exakt som i teknik och naturvetenskap.
 
Jag retar mig mest på oskäliga priser. Tex om någon producerar en vara och får x betalt för denna, och som sen något förädlad dyker upp i butiker för 5 till 15 * x ---
 
Vet inte om att jaga bort alla (Turister/jägare/fiskare/skogsägare/gruvor/vindkraft etc etc.) bidrar till att öka intresset och viljan att betala för renköttet.

Kombinera det med att renskötseln med helikopter/skoter/fyrhjuling/GPS inte har så mycket att göra med traditionell renskotsel.

/ATW
 
Jag menar det :)

Men d
Jag retar mig mest på oskäliga priser. Tex om någon producerar en vara och får x betalt för denna, och som sen något förädlad dyker upp i butiker för 5 till 15 * x ---

Asså du kan köp renskav på Ica för typ 190kr/kilo. Vad tycker du vore ett rimligt pris?

Att en förädlad vara kostar 5 gånger råvaran är väldigt vanligt då transport, lager osv är en stor del, utöver själva förädlingen.

Jag kan köpa nötkött 100kg direkt från bonden för 140kr/kilo men vill jag ha 1 st oxfilé från en chark blir det typ 600kr/kg och jag ser absolut inget konstigt med det.

Menar du att detta är extra påtagligt just när det gäller renkött?
 

Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!

Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg