"Rekommanderad istjocklek" - bra eller dålig idé?

[johnliungman]

Hej!

Är ny på skridskoforumet (brukar hålla till i den vertikala delen annars...) så jag kanske tangerar en urgammal diskussion här, ursäkta i så fall.

Jobbar med webb på en svensk kommun, och en av våra förvaltningar brukar lägga ut en liten varning så här års om att vara försiktig på isarna. De har precis lagt sig och åkningen är kanon, men det är tunnt.

Så här står det bland annat: "Isen ska vara minst 10 centimeter tjock för att den ska vara säker att gå på."

Som relativt nyfrälst långfärdsåkare, och utan alltför många dagar på isen, så vill jag ändå mena att en sådan siffra lätt blir missvisande. Man KAN åka på 4 cm (kärnis, med heliumballonger i ryggsäcken) och 10 cm skitis KAN vara farlig. Och det kan ju ALLTID finnas råkar och vindbrunnar (och en massa annat) även om det ligger en dm fin is på de flesta ställen.

Kan man ändå säga att 10 cm, som minimått, är en bra siffra för allmänheten att förhålla sig till, om inte annat så för att så länge som möjligt hålla dom borta som inte själva har förmågan att bedöma isen? Eller är det bättre att hålla sig till idén om att is aldrig är riskfri? Man vill ju heller inte skrämma upp folk, det gör dagstidningarna så bra ändå...

Tankar? Ha det gott!

John (som just haft en grymt fin dag på Stora Härsjön utanför Lerum. Här har vi sluppit snön och isarna är kanon!)

 

[KLAGER]

Jag tycker ändå att det fungerar som en bra rekommendation. Det är en liten tid av året som isen har dålig hållfastighet och då kan ju även mycket tjocka isar har dålig hållfastighet. Ev. kan man väl lägga till . "Isen ska vara minst 10 centimeter tjock, och av god kvalitet, ...

 

[pby]

Isens tjocklek är som ovan nämnts ett rätt dåligt mått på hur riskabel isen är. Dessutom har isen inte en konstant tjocklek. De flesta plurrningar beror på att folk gått ut på bärig is och sedan stött på ett svagt område. Jag tror det är viktigt att förmedla att isens bärighet varierar och att det är viktigt att vara observant och pröva isen vid varje misstänkt förändring. Samt bra att känna till de områden där isen ofta är svag (sund, bäckmyningar, under broar mm).

En viss relevans finns ändå att ha grundregeln 10 cm för mindre erfarna. Då finns en viss marginal även sämre is och försvagning vid plusgrader (möjligen med undantag för nylagd saltis nära öppet hav som kan ha hög salthalt och därmed mycket dålig styrka). Våris kan vara farlig även om den är flera decimeter tjock. På 10 cm tjock is finns ofta en hyfsad chans att upptäcka försvagningar i isen om man är uppmärksam. Men på t.ex. snötäckt is kan detta ibland vara nästan omöjligt. På tunn nyis plurrar även erfarna betydligt oftare än normalt.

 

[johnliungman]

Tack för input! Ser på namnen att jag fått kvalificerade råd!

John

 

[thureb]

Hållfastheten

och egentligen är det bärigheten man är mest intresserad av beror på så mycket annat än tjockleken. T ex så är en is nära kanten mindre bärig då man lätt bryter av ett flak som är så litet att det tippar.

En dm är en hyfsat bra tumregel med rimlig marginal.

Thure

 

[fafner]

Tjocklek

Vi brukade räkna isens tjocklek (i cm) i kvadrat x 10, men då ligger man på gränsen när den är typ 3 cm även om det är kärnis. Isens tjocklek i kvadrat x5 så är man på säkra sidan 10 cm ger ju då 500 kg... Så det borde vara säkert;-)

Men nån av oss brukade alltid plurra på premiären, första natten då det hade frusit på björkskatafjärden i Luleå men det var ju knappt djupare en nån meter så det gick ju bra!

Numera gör jag andra riskbedömmningar och 1 dm låter bra;-)