Rapport från sarek

[GustavOh]

Hemma igen, efter en fin om än aningen forcerad vandring salto-sitojaure-rinim-pastavagge-ruotesvagge-treparksmötet-ritsem.

Sarek var ett kärt återseende. Var faktiskt 18 år sen sist... halva mitt liv!
Tänkte skriva ned lite kommentarer på sånt som brukar frågas om

Mygg: Mycket! Sista biten längs padjelantaleden var det myggtätaste jag upplevt. Knotten fanns där också.

Vatten och vad: Har inte riktigt koll på normalläget, men jag bedömde det som tämligen högt vatten i glaciärjåkkar och lågt vatten i övriga vattendrag.
Jokkarna i östra pastavagge hade snöbryggor (1/8) men de är förmodligen inte längre säkra nu.
Efter tips på båten över sitojaure gick vi på nordsidan i västra pastavagge. Lite konsultationer på tåget hem tyder på att det var rätt.
Tjågnårisjåkkåsj snöbrygga hade rasat. Vi vadade 50-100 m nedanför där den en gång funnits. OK, men hade vi vetat att bryggan var borta hade vi nog gått längre ned.
Övriga vattendrag var lättforcerade.

Väder: Inte det kanonväder som tidigare rapporterats, men inga riktigt dåliga dagar.

Vandringssällskapet N drabbades tråkigt nog av feber och illamående sista kvällen, men i långsamt tempo och med all packning på mig tog vi oss de sista kilometrarna till båten. (Kan tänka mig att de vi mötte oroade sig lite, men om ni läser detta så gick det alltså bra)

 

[pal2]

Jag kan instämma i ovanstående om både vad och väder. Jag har ingen erfarenhet från "normalläge" beträffande vattenstånd i Sarek men alla mina vad från Kvikkjokk och upp till Akkastugorna gick i stort sett utan dröjesmål. Enda undantaget var glaciärjokken Suottasjokka (vid Niak) som tog lite tid att hitta bra vadställe samt ta sig över.

På 9-10 dagar hade jag kanske 2-3 timmars vandring i lätt regn. Det regnade rätt ordentligt en natt förutom det. Det var nog bara en dag som var rätt gråtrist rakt igenom.

Mvh
Peter P.

 

[tbergman]

Gick samma sträcka som herr Öhman fast åt motsatt håll (Ritsem - Salto). Vattenläget i Pastavagge var högt (7/8). Jokken som rinner från Skadasjvagge var tämligen svårforcerad med grenhögt vatten. Fru Kuhmunen i Rinim visste att berätta att en ensamvandrande tjej fallit i jokken två dagar tidigare. Hon klarade sig då hon fick av sig ryggsäcken i forsen. Relativt välbehållen (men blöt) tog hon sig sedan till Rinim. En av Kuhmunens döttrar fiskade sedan upp hennes ryggsäck (som turligt nog fastnat mellan ett par stenar) med hjälp av ett lasso.

Då det gäller jokken som rinner från Alep Pastajekna var den också rätt så strid, men forcerbar utan större problem. För den som avvattnar Lulup Pastajekna fanns det en stabil snöbrygga kvar.

Tjågnorisjågåsj var, som Öhman förtäljer ovan, vadbar nedanför stigen.

I övrigt en fin tur med få mygg, men med desto fler knott i låglänt terräng.

 

[cnygardh]

Hemma igen!

Gick Nasasvágge - Guohpervágge - Mikkastugan - Ruohtesvágge - mellan Áhkká och Sjnjuvtjudis - Badjelánndaleden - Änonjalme.

Vatten: Håller i stort sett med Gustav... "tämligen högt vatten i glaciärjåkkar och lågt vatten i övriga vattendrag"... dock var det fler små-jåkkar som inte torkat ut eftersom det fanns rätt mycket snöfält kvar på fjällsidorna, (alltså var det lätt att hitta dricksvatten).

Vad:

• Guohperjåkken vid Álgavágges mynning såg inte särskillt besvärligt ut (Vadade inte själv).
• Smailajåkken uppe i Ruohtesvágge vadades bäst där den brer ut sig ungefär där stigen lämnar jåkken på norra sidan: knädjupt som mest, bra slät botten och inte så hård ström.
• Jåkken från Nijákvagge bjöd på oväntat hårt motstånd. Gick bra att vada men hade inte väntat mig att behöva ta fram CoverBootsen (Har ni hört att Lundhags slutat tillverka dom... Skandal!!!)
• Suottasjåkkå var tuff men vadbar, bäst en halv till en kilometer uppströms sammanflödet med Sjnjuvtjudisjåkkå, lite beroende på om man kommer norr eller söder ifrån.

Men som alltid... vad varierar från dag till dag. Ta inget för givet. Exempel på det är att årets tuffaste vad gjorde jag på Badjelánndaleden i Viertjajåkkå en dryg kilometer från Låddejåkkstugan. Den jåkken som då jag passerade gick mig strax över knäna och hade bra tryck i sig är nomalt ankeldjup, vilket den åter var morgonen efter.

Småkryp:

• Mygg: Ganska normalt tyckte jag, även om dom följde med till lite högre höjder än normalt.
• Knott: Vid sol och stiltje/lä... Massor. Men så fort det fläktade till eller regnade så försvann dom.

Nasasvágge, dalen jag använde för att gå in i Sarek, är tydligen inte särskillt välbesökt. Jag pratade med en Samekvinna som tillhörde Samebyn där Nasasvágge ingår och då sa hon: "kul att du gick där, nu känner jag 5 personer som varit i den dalen" .

Ha de' ///Claes
Nygårdhs irrfärder i Fjällen

 

[Staffan Andersson]

Vi är också tillbaka efter att ha gått Akka - Salto. Två besvärliga vad, jokken som kommer ner på Akkas sydsida samt Suottasjåkk. Suottas var tuffast med lårdjupt (midjedjupt för sambon) vatten trots att det var brett. Övriga vad inga större problem. Tjågnåris hade gått att vada strax under fallet, men vi valde att gå längst ner där det bara var knädjupt och inga som helst svårigheter. Där träffade vi även Amanda från Göteborg som gjorde oss sällskaps innan hon fortsatte in i Pastavagge. Hon hade även hört om folk som föll och tappade ryggan osv där.

Ruotesvagge 100 ggr finare än Rapadalen - vi kommer inte gå i så gröna dalar som Rapa någon fler gång. Såg både stor älgtjur på nära håll samt björnbajs, men vi gillar de kala dalarna bättre

Hade sällskap med Claes på bussen från Kebnats till Ritsem, hoppas du fick en fin tur =)

Jag hade som vanligt planerat uselt och när vi träffade nåra i Rapadalen och frågade dom om båttider så blev det till att springa/forcera i några timmar för att hinna med sista båten söndag kväll från Nammatj..... vilket vi inte gjorde haha.... sambon inte glad =) Vi funderade lite och gick sen upp till Nammatjjåkk i skogen mellan Nammatj och Skierfe. Hittade en okej tältplats och nästa morgon gick vi upp på Skierfe från "fel" sida, genade sedan mot Sito. Vi hade liksom Peter P tur med vädret ( hoppas vår tur smittade av sig Claes ) och hade förutom andra dagen som det regnade en del, mest småskvitter.


Jo, en sak till... mer folk än jag trodde. Enbart under andra dagen såg jag 24 vandrare och minst 6 tält...

 

[Vonsan]

Lundhags CoverBoots

Hej!
Kanske skulle detta inlägg vara på nåt annat ställe, men efter att ha läst Claes inlägg måste jag berätta följande.
Använder själv "bootsen" sen några år tillbaka och är precis som Claes mkt nöjd.
I somras besökte vi Lundhags butik i Jämtland.
Då fanns det flera par (stora storlekar) i en varukorg i butiken. Kanske finns det några kvar om nån är intresserad.
Yvonne

 

[Staffan Andersson]

Sambon köpte ett par CB innan Sarek. De höll för 1 vad, vid det andra vadet så slog hon upp en stor reva. Hon gick barfota resten av vaden under vår Sarekvandring, jag pallade inte det då jag är ömfotad. Jag ska testa med Salomon Karma alt Amphib-vad de nu heter... sambon tror på crocs.

 

[Vonsan]

Otur!

Ja visst kan man ha otur.
Själv har jag haft mina minst 5 år.
Klart man måste vara försiktig och kanske också ha litet tur.
Gillar inte att bli kall om fossingarna och då är dessa boots en bra lösning
för mig.
Yvonne

 

[majjen]

... sambon tror på crocs.

Kompisen genomförde 2 vad - det ena ca 30 m brett, knädjupt, men inte särskilt strömt - under vår vadning i Abisko. De fungerade mycket bra - sögs fast på fötterna påstod han. Nu finns det ju en "sportvariant" med ställbar hälrem, så kanske...
HåkanF