Rallarleden
Vi cyklade från Vassijaure till Rombaksbotten och sen tillbaka igen i mitten av juli.
Vi (sambon och jag) är noviser som terrängcyklister och har enkla Crescent mountain bikes utan dämpning,vår cykeltokige tonåring har en betydligt mer avancerad cykel.
Det mesta lastade vi i packväskor bak vilket gick bra överallt där det var cykelbart,men en klar nackdel när vi skulle leda och bära cyklarna.
Från Vassijaure till Katterjåkk var det en del spångar att antingen leda på eller hålla balansen,sedan var det mycket fin och kul stig över gränsen och Björnefjell och ända tills man kom så man såg ner i dalen.
Mycket vackra vyer och därtill högsommarvärme.
3 ras och stenskravel som vi fick bära cyklarna över,men det gick rätt bra.
Sedan från det man passerat järnvägen och ned till botten av dalen fick vi som ej är så bra cyklister bromsa mycket och bitvis leda cyklarna.
Vi tältade i Rombaksbotten och det var otroligt myggigt.
Hade ej tagit rätt på fakta om båtturer osv så vi fick cykla hela vägen hem igen.
Lastade då så mycket som möjligt i våra ryggsäckar samt fick leda cyklarna mesta vägen upp till järnvägen och sedan efter stenrasen kunde vi ju cykla hela vägen.
Det var en mycket vacker tur + toppenväder.
Gör gärna om den men då helst med att avtala så man kan få båtskjuts från Rombaksbotten i till Narvik.
Tydligen är de inte glada åt att man tar cykel på tåget har jag hört.
Vi försökte få en del information både via Kiruna turistbyrå och i Riksgränsen,men de hade ingen vidare koll på möjligheten att ta tåg eller gav några upplysningar om hur man skulle kunna få transport från Rombaksbotten.
Man kan ju cykla upp till Katteratt station och åka därifrån,men man vet ju ej om man då får med sej cykeln...
Det finns en station som heter Rombak,men den har definitivt ingen förbindelse med Rombaksbotten.
Hur som helst var det en kul upplevelse med mycket kulturhistoria längs vägen.
Det finns många skyltar längs vägen som talar om historen kring järnvägsbygget.
Läs gärna en bok om bygget innan turen.
