Rätt bett i ytterskär

Helgen bjöd på 10 mils skridskoåkning på mestadels mycket fin is. 4 mil på lördag och 6 mil på söndag. Upptäckte att jag inte fick en ren isättning av min högerskridsko. Isättningen följdes direkt av ett skrapljud innan skenan bet och jag kom över på ytterskär. Jag har inte haft problemet tidigare säsonger. Det var först på senare halvan av söndagen som jag fick ordning på det då. Jag upptäckte att då jag koncentrerade mig på att föra tillbaka högerskridskon ordentligt och skjuta fram den enl skolboken gick det bra istället för att pendla med skridskorna åt sidan.
Till saken hör att jag åkt mycket inlines under sommar och höst samt att jag slipat om kurvan på mina skridskor från 35m till 30m.
Kan det vara så att:

A) Inlines ger ett mer styrande skär vid isättning och därmed är mer förlåtande. Att detta kan medföra att man nöter in fel teknik under sommarhalvåret? Problemet uppstod inte då jag körde genom t ex 1-2cm snö och lite mer knaggligare partier.

B) Den något mindre radien på skenan? Kan den något kortare radien påverka isättningen så att skenan inte biter direkt vid ytterskär och därmed blivit något mer livlig på slät och hård is. Som motargument att den lilla radieändringen inte märks så upplever jag att skridskorna blivit lite lättare att göra översteg med.

C) En kombination av A och B?

Det skulle vara intressant veta om det finns någon som upplevt problem med omställningen från inlines till skridskor samt om någon har erfarenhet av att ha provat olika kurvor på långfärdsskridskor och jämfört dess för- och nackdelar. Även aspekter på åkteknik kunde vara kul att diskutera.

/Benny
 
Prova krummare kurva

bennys; sa:
... Det skulle vara intressant veta om ... någon har erfarenhet av att ha provat olika kurvor på långfärdsskridskor och jämfört dess för- och nackdelar.
Skillnaden mellan 35 och 30 meters kurva tror jag normalt inte är kännbar på naturis. Själv kör jag gärna på en krum kurva, mellan 15 och 10 meter, på mina höstskidskor. Det ger roligare åkning på fina isar tycker jag. På mjukare eller knottrigare isar spelar kurvan inte så stor roll för styrbarheten. Skridskon skär då ner mer i isen och styr mer rakt fram.

Troligen är det den effekt du märker när du kör på sämre is. Skridskon styr då (eller biter) mer, och blir mer förlåtande mot felaktiga rörelser; det krävs mer energi för att få skridskon att tappa greppet och skrapa.

Se även http://www.utsidan.se/vb_forum/showthread.php?threadid=5085 om kurvradier
 
Helt olika grundförutsättningar

Benny,

Ämnet du nu berör kan man skriva en hel bok om, därför blir det svårt att vara kortfattad i denna typ av forum.

Isskridskon har två kanter att åka på, en ytterkant och en innerkant (ytterskär + innerskär) Har du en flack kurva blir skridskon kursstabil, en kort kurva svänger lättare men kan kännas vinglig för den ovane, en genomsnittlig kurva för en hastighetsskridsko ligger på ca 23 meter och är även i mitt tycke en bra kurva för långfärdsskridskor.

Inlines står du på en gummitrissa som har fäste i underlaget oavset var på hjulets rondör du står, det är här du har den stora skillnaden mot en isskena med sina två kanter. Med hjulet mot asfalten kan du trycka och dra i alla lägen under skäret och någon direkt glidfas existerar inte här, detta ger upphov till en arsenal av lika tekniker att ta till.

Isåkning och hjulåkning skiljer sig så markant att det är i mitt tycke två helt skilda saker.

Vad beträffar dina svårighet att hitta ytterskäret kan det bero på flera faktorer.

1. Alla är vi vänster eller högerorienterade, det sitter i skallen, själv har jag svårare med ytterskär på vänsterbenet.

2. Kompensera bristen enligt ovan med att ställ om fotens placering över skenan.

3. För hög tyndpunkt, testa utan ryggsäck, bättre ? Sy om ryggan för lägre tyndpunkt

4. 30 meters radie låter långt, finns en risk att du fastnar på ytterskäret, för understyrd.

Nu saknas 500 sidor text men det skippar vi.

Bertil
 
1/500

Minns inlägget om skridskons konstruktion, intressant. Då jag skickade iväg skridskorna till skridskospecialisten för slipning i höstas fick jag frågan; Vilken kurva vill du ha? I Göteborg är vi inte vana vid att få den frågan då vi lämnar in våra skridskor för slipning… Nåväl, jag valde 30m för att prova om jag märkte skillnad. Som jag förstår av er verkar det inte som om detta skall märkas.
Ang fotens placering på skridskon så glider jag utan problem på ett ben och jag har ca 50mm utstick bakom hälen, så skridskon är nog väl optimerad för balansen. Vad jag funderar över är om man skall prova att laborera med hälens placering I förhållande till skenan för att på så sätt ändra vinkeln vid isättningen. Tror jag har läst någonting om 20 grader. Höger- och vänsterfoten är ju inte lika varandra. Jag använder ortopediska inlägg och min erfarenhet då jag provar ut löparskor att min högerfot är besvärligare än vänster. Är man ute på “tunn is” om man börjar laborera med individuella inställningar på skridskon
m a p vinkeln vid fotisättningen?

/Benny
 
Isättning viktig

bennys; sa:
Upptäckte att jag inte fick en ren isättning av min högerskridsko. Isättningen följdes direkt av ett skrapljud innan skenan bet och jag kom över på ytterskär. Jag har inte haft problemet tidigare säsonger.
Jag har också tidvis haft samma problem och för mig berodde det på att jag inte satte ner skridskon rakt utan lite vinklat utåt. Detta syntes tydligt om jag såg på mitt spår när det var lite snö på isen. Jag har läst om detta problem i "Speed on Skates" och ibland använt mantrat "toes in" för att tvinga in tån vid isättningen för att få skridskon nedsatt rakt. Det är möjligt att man komma runt detta problem genom att ändra inställningen på skridskon så att skenan blir mer vinklad inåt (som jag skrivit i en annan tråd, http://www.utsidan.se/vb_forum/showthread.php?threadid=24433)
 
DP och IP

Ytterskäret biter bättre om du aktivt drar i skenan genom att glidfoten kommer utifrån och gör en bukt mot mitten mellan benen och sedan efter bukten börjar glida ut mot sidan. Det blir alltså en svag S-formad rörelse inte lika uttalad som double push (DP) med inlines men samma typ av rörelsemönster.

Vår skridskoguru i SSSK Lars Lison Almkvist har lanserat begreppet ispush (IP) för detta.

För att det skall funka behövs bra slipade skridskor god balans och jag tror att det kan underlätta om du vinklar skenan mera inåt framtill och mera utåt baktill.

Det är bra med god rörlighet i sidled i fotleden också testa med att inte snöra översta hålet på kängorna.

Thure
 
Skridskons vinkling

Jag har provat ganska många olika inställningar. Både tvärs och längs. Förra säsongen borrade jag nya hål och flyttade fram foten så att jag fick ca 50mm av skenan bakom hälen samt filade ur så att ca 60% av hälen ligger utanför skenan. Inställningen framtill med skenan mellan stor- och pektå kvarstod. Detta kändes mycket stabilt. Framförallt så gjorde framflyttningen att skridskon kändes lättare att åka med.
Jag läste ditt inlägg om balanspunkten Krister, och minns att då förstod jag inte problemställningen riktigt men nu känner jag igen frågeställningen utifrån denna diskussionen. Det du och Thure beskriver om isättningen resp benföring var det jag verkligen försökte nöta in under åkningen. Så fort jag släppte koncentrationen så var skrapet där på högerskridskon.
I morgon skall jag nöta lite på rundbana och samtidigt prova att vinkla skenan mer utåt baktill på höger sida och testa hur detta känns.
Jag har en liten reflektion ang det här med snörning av kängor; att ju längre in på säsongen det går desto lösare behöver jag snöra kängorna upptill. Det är tydligt att vristerna stärks och balansen blir bättre.
Har tidigare läst Lars Lison Almqvist text om ispush och hade stort nöje av den!

/Benny
 
Skrap lös häl?

Har du lös häl Benny? I så fall kanske skrapet kan bero på att skridskon inte har återvänt till klacken på skon och då kan detta åtgärdas genom en gummirem mellan pjäxan och bakdelen av skridskon.

Ytterligare en av Lars Lisons Almkvists käpphästar.

Thure
 
Fixerad

Thure,
min häl är än så länge fixerade vid ett par 55cm långa Haglöfs Novalite. Skrapet kommer helt enkelt av att skridskon sladdar lite innan den biter och kommer över på ytterskär. Som jag nämnde i början har jag inte uppmärksammat detta under tidigare säsonger. Det är detta som gör mig brydd. Min misstanke är att det är inlinesåkningen som kamouflerar eventuell fel teknik vid isättningen.
Nu är detta inte en stor sak för mig utan något jag får jobba med ett tag. Det jag var ute lite efter i inlinespåret var om andra åkare märkt av någon teknikomställning då man går på is.

/Benny
 
Hej!
Jag har tidigare ofta råkat ut för skrapet (känner igen det) med mina 55 cm Novalite. Men nu i år justerade jag bidningen något och det försvann i och med detta upplevde jag.

Förut hade jag hälen mitt över skenan och tån in mot skenan, i längsled hade jag satt bindningen i hålen näst längst fram. Men då jag upplevt att jag ibland fick "bakvikt" så testade jag att flytta fram bindningen längst fram, ställde även ut hälen några millimeter. Jag tror att skridskon blir följsammare när bindningen inte är placerad för långt bak. Jag har storlek 43 i skor ungefär och upplever att jag nu står mer mitt på åkytan än tidigare.

Testa att justera bidningen lite så kanske det försvinner.
/Danne
 

Liknande trådar


Njutvandringar att längta till

Platåberget Billingens unika natur och fina vandringsleder lockar vandringsentusiaster året om.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg