Räddningslina

Ja det lutar nog åt att det får bli en kombination av de två förslagen, dvs att jag syr en air-touch liknande lina. I och med att min säck sitter en bit ner på ryggen kan nog kompaktvarianten få plats på ryggdelen av axelremmen. Men först får jag väl se till att bli medlem i sssk med min hansalina...
 
Linans funktion viktigare än modellen

SSSK har krav på att linan skall kunna kastas från vak respektive från isen utan att man tar av sig ryggsäcken och att man kan arrangera så man får drag från grenrem/midjerem.

Hansalinan har varit guldstandard men är skrymmande. Det är lättare att lära ut hur man skall handskas med bara en typ av lina när man instruerar en grupp.

Att binda sig vid bara en slags lina skulle hindra en fruktbar utveckling av säkerhetsutrustning.

Jag menar personligen att det är bra om linan och öglan i kastviktsändan flyter.
Jag tycker att det är tillräckligt om man kan kasta linan 15 meter i motvind.

Hansalinan passar många men personligen föredrar jag en mindre lina som jag har fästad på axelbandet. Min egen lina är lite tricksigare att kasta speciellt återkasta men jag har använt den med framgång både från vak och is i skarpa lägen.

Linan skymtar ovanför mobiltelefonen på min vänstra axel på bilden.
http://www.sssk.se/medlem/databas/bild/bild-v.asp?ID=9545&_large=1

Thure
 
Re: Air Touch

malmqvist52; sa:
Kanotcentrum i Göteborg säljer en mycket smiding kastlina, och jag har bara goda erfarenheter av den.
Jag har i och för sig aldrig haft någon annan. Den funkar.
http://www.kanotcentrum.com/Skridskor.html
Mvh

Den gode Espen på Air Touch håller uppenbarligen på med allt möjligt. Som kuriosa kan jag nämna att det är fallskärmsoveraller som är hans stora grej. Därav namner Air Touch.

Tror även att han syr båtkapell om någon skulle vara intresserad...
 
Re: Air Touch

duelago; sa:
Den gode Espen på Air Touch håller uppenbarligen på med allt möjligt.

Jag tror att det var Hasse Falkeman som utvecklade denna livlina. Han sålde den i alla fall i början, han har hoppat mycket fallskärm så han kanske övertalade Espen att tillverka den?
Jag har bara använt tidiga modeller, då var linan i lättaste laget och lite väl tunn men man kan ju vira den runt piken som Bo skriver. Just "återkast" som Thure skriver om (jag antar att han menar att man kastar livlinan en gång till med linan ute) är ofta lätta livlinors svaghet eftersom linan utgör en betydande del av vikten.

Hansalinans svaghet förutom storleken är att linan blir hård i kyla och inte löper ut så bra (har jag för mig, var ett tag sedan jag provade den).

Jag har liknande lina som Thure, har också fäst den på axelbandet men på bröstet (kanske inte optimal placering men det fungerar fint). Bildlänk (jag i mitten)

http://www.glsk.se/bilder/galleri/tg7.jpg

Om du gör en egen lina så provkasta i motvind (gärna sittande för att simulera vak) med lite olika kastvikter för att hitta lagom kastvikt.

-Palle
 
Enklast = bäst

Jag använder skotlina i PETflaska med urtagen botten. Går blixtsnabbt att få upp (och ner igen!)och ger minsta möjliga motstånd då den vecklar ut sig. Dessutom glider flaskan lätt på is och snö. 24 m lina löper ut fint. Man får bara se till att inte träffa nödställd i ögat eller så, men det gäller ju andra linor också.
 

Liknande trådar


Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!

Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg