Promenader i löparskor?

[martallen]

Jag har drabbats av plantar fasciitis. Därför var jag på jakt efter ett par så mjuka promenadskor som möjligt. Efter ett varv i skoaffärerna hittade jag ett par väldigt mjuka löparskor som kändes bra. Precis när jag kom hem från affären visades ett TV-inslag med en walkinginstruktör som talade om hur viktigt det är att man inte promenerar i löparskor utan att man behöver ett par promenadskor som är stadigare för foten.

Mina löparskor känns fortfarande bra att promenera i och jag har även ortopedisk sula. Jag känner att skon kanske är lite instabil och att jag ibland får använda vristerna lite mer. Det tycker jag bara är bra då jag tappat en del muskler i foten efter att inte ha kunnat gå så mycket utan istället använt cykeln en hel del, även på relativt korta sträckor.

Då undrar jag om det verkligen finns fog för att säga att man inte skall promenera i löpardojor? Gör instabiliteten och den låga vridstyvheten i skon någon skada, eller är det så att det i sig ger bra träning för fotens muskler? Varför är det så viktigt med speciella promenadskor (för andra än de som försörjer sig inom skoindustrin)?

 

[saraabeiramar]

Jag är ingen ortoped men jag tror att det är inte sanningen. Det finns hundratals (tusentals?) olika löparskor, så det är omöjligt att säga att de alla är dåliga för att promenera med.

Om du har skor som du trivs med och dina fötter känns bra, så är det nog ingen fara.

 

[MarkusF]

Det är definitivt bra träning för foten att promenera utan allt för mycket stöd. Det är det vi är skapta för. Måste inte musklerna arbeta blir de svaga, tänk på hur det känns efter en tid med gips.
Jag hör till dom som egentligen tycker att man också ska springa med så lite stöd som möjligt, men inser också att det finns andra faktorer att ta hänsyn till då. Men promenader är ju inte så tufft för en fot.

 

[stenblock]

Nån annan än jag som får känslan av att "Vi är skapta för att inte ha stöd för foten"-människorna är lite av de nya LCHF? Predikande i alla sammanhang.

Det finns gott om anledningar att man kan behöva stuv sula eller stöd. Om man tex väger mycket, har problem med överpronation eller ihopsjunkna fotvalv.
Jag har kommit fram till att de enda skor som funkar för mig är vridstyva skor med bra hålfotsstöd, inte så mycket dämpning och ganska hård sula.
En heldag i en storstad ger annars trötthet i rygg och fot.

Det finns skor för olika behov. Jag köper inte "vi är skapta för att.."-argument som nån sorts allmän sanning. En person som väger 90 har annat behov av skodon än nån som väger 56. En person som har x problem med foten har andra behov än den som har y problem. Ska man gå enbart på asfalt eller på stigar i skogen? Olika skor.

 

[MarkusF]

Instämmer i mycket av det du skriver, Stenblock. Det var det jag tänkte på när jag skrev att det finns andra faktorer man kan behöva ta hänsyn till. Men problem som beror på muskulaturen tror jag ändå, generellt sett, blir förbättrat om man stärker musklerna istället för att stödja dem för mycket.

TS skrev ju också att hon drabbats av en åkomma som jag inte känner till. Även det kan ju innebära andra hänsyn, så mitt svar får hon ta ställning till utifrån det.

 

[Danne W]

Personligen tycker jag att löparskorna slits väldigt fort om jag promenerar i dem (väger närmare 90 kg), så jag undviker att gå så mycket i dem därför - annars måste jag köpa nya löparskor varannan månad. Jag har rätt högt fotvalv så skorna blir ordentligt nedtryckta under hälen och framme vid trampdynan.

Jag hade plantar fascit förut och kan få känning ibland. Jag tyckte att löparskor kändes bra de första dagarna sedan gjorde även de ont. Men med gjutna sulor anpassade för plantar fascit så funkar de flesta skodon. Det är ju inte fel att köra lite olika skor för att få lite omväxling.

 

[DoktorGlas]

Ingen erfarenhet av PF, men jag har (haft) söndertrampat hälkudde (tidigare kallat hälsporre, vilket man nu tror inte existerar - suck). Jag upplevde ivf att det viktigaste var en mjuk och dämpande sula, alltså relativt tjockt, mjukt gummi. Inte stöd. Men jag vet inte om samma gäller för PF.

 

[thx]

Jag har haft problem med PF till och från under flera år med träning hos sjukgymnast och besök hos naprapat.

Det som hjälpt bäst är fotträning (boken Starka fötter är bra), främst tåhävningar, och mitt senaste par skor med väldigt tunn sula utan höjd häl (Lems primal 2). Haft de i 2 månader och besvären är nästan helt borta.

När jag har stabila skor med anpassade sulor mår fötterna bra så länge jag använder skorna. När jag väl är inomhus utan skor får jag dock snabbt ont.

 

[statemachine]

Det fungerar alldeles utmärkt att promenera i löparskor.
Jag fick hälsporre för 14 år sedan och sedan dess använder jag ortopedisk sula.
Löparskor och kängor är det som har fungerat allra bäst (smärtfritt) för mig.
Det är oerhört viktigt hur skorna är uppbyggda. Prova hemma/på gymmet i några dagar innan du ev behåller nya skor.

 

[Spyder74]

Man får nog försöka göra en egen bedömning om vad man behöver för sko. Ibland kan man behöva speciella skor om man har problem som nämnts med ex övervikt, pronation mm. Men man ska vara medveten om att det ligger extremt mycket marknadsföring bakom rekommendationer av skor. Under tiden då jag löptävlade mycket (-95 - -05) så rekommenderade extremt många skoförsäljare löpskor för pronation trots att behovet inte fanns. Blev en liten "fluga" nästan.
Det viktigaste jag kände för att inte dra på mig skador och få ont va att byta skor relativt ofta. För det mesta hade jag både dubbla och trippla uppsättningar av skor att varva med. Men satt skon inte perfekt från början så väljer man bort den. Många pratade om att man skulle gå in skor men det är mest skitsnack då en sko som inte sitter bra från början väldigt sällan blir perfekt bar för att man "går in" den.

Så kort och gott känns skon bra att promenera i så ska det inte vara några problem att gå i löpskor. Glöm inte köpa nya innan de är slut.

 

[Calexico]

Löparskor och hälsporresula var susen för mig när jag hade det. Går alltid med löparskor sen dess. 10 år sen jag hade sporren.