Programmet Vildmark 13/10

[Hutt]

Hej
Jag åker inte långfärdsskrisko även om jag har ett par. Här i Götet är väl inte förhållanderna lika fina även om möjligheten finns. Jag tycker programmen Bobo gör är ganska mysiga. Man får lust att ta sig ut i naturen. Ibland tycker jag att det är väl mycket Bobo. Vid tex plurrningen så verkade han inte så lite stolt. Jumpningen var kul att se men kanske hade en varning varit på sin plats. Det som kännetecknar hans program och även många andra TV-program, är att det är väldigt ytligt. Det hadde varit kul att lära sig hur man avgör om isen håller, olika riskerfaktorer mm. Men det går ju inte på den programtid som tillhandahålls.
Jag kommer särskillt ihåg programmet där Bobo bestiger Lenana på M:t Kenya eftersom jag själv varit där. Denna 5000 m höga top har en helt unik natur och ligger mitt på Afrikanska savannen. Men det handlade inte om detta utan en Masai som han släpade med upp och satte på ett par skidor. Typiskt Bobo.

Hans

 

[pby]

I huvudet på en långfärdsskridskoåkare

Tänker du så här: oj, här ligger ju några isflak brevid det öppna vattnet, eftersom vi är långfärdsskridskoåkare måste vi åka på dem?

Ja – så tänker jag! Att åka vid iskanten har en speciellt tjusning, och ligger det några flak utanför så åker jag gärna på dem också. Men inte alltid – man ska akta sig för måsten. Ibland finns det annat som är ännu roligare, andra gånger har jag sällskap med mig som inte uppskattar vågstycket, och är min bedömning att det är onödigt riskfull, t.ex. vid olämplig vind, så avstår jag gärna.

Sen kallar jag all åkning på isfalk för jumping, oavsett om det är nödvändigt eller för lust skull. Långfärdskridsko är mest för lust skull – med eller utan jumping.

I övrigt håller jag med dig Krister i vad som ”är långfärdsskridsko”: känslan av färd, bra is, tunnis, häftiga turer, justa kompisar och fikastunder. Men att tro att ett tv-program ens kan komma i närheten av att fånga den känslan, är nog att be om mycket. Jag är inte heller särskilt förtjust över tanken – låt njutningen där ute på vidderna vara något långt bortom vad dumburken kan återge.