Prepping

[seobserver]

Troy
han glömmer ofta de gamla karavan och vinterförråden, torkad frukt, nötter, inte bara gott.
go tur

 

[Peaken]

Hehe kunde inte låta bli att le lite, härlig ironisk men ack så klockren aktuell synpunkt Seobserver

Fas 1 - Vi är väl många till antalet som drabbats av div natur katastrofer numera - Gudrun, Sven, Hilde mm. Där man verkligen får bra "träning" i den vardagliga överlevnaden med allt Vad värme, vatten och bekvämlighet åsidosätts drastiskt och i många fall dessutom insnöad och mer eller mindre isolerad i veckor.

Resultat = Lärdom dras av detta och de flesta har nog lärt sig vara mer förutseende (helt klart en viss samhällsnytta (förstå mig rätt) med en "naturkatastrof" emellanåt, åtminstone ett par per Generation)

Fas 2 - Där man lämnar det trygga hemmet för att överleva/skaffa information under kanske ännu osäkrare förhållanden = då all el/teknik och samhällsstruktur söndrad och värsta scenariot en total ekonomisk kollaps. Personligen tror jag att där är det inte många som klarar den psykiska stressen som snabbt infinner sig, Vad skall folk göra med sina ev. "större" bunkrade matlager? sitta och vakta dem från morgon till kväll, för det lär bli strid på kniven för lite lättlagad näring. Hur blir det sedan när matlagret är tömt? Har man tänkt på det osv.

Fas 3 - Når man när man når den sk. Överlevnadspeaken och bestämt sig för att ge upp och dö Eller helt enkelt accepterat läget och har kunskap att hålla värmen samt förse sig med egen föda.

Vi som bor på landet har nog tyvärr en fördel där, min 100-åriga mormor brukar berätta om krigsåren då Stadsborna kom till landsbygden för att få köpa mat och ta med hem (G-brg).
Även om Landsbygden idag mer består av travhästar än grönsaker och köttproduktion. Dessutom importeras väl snart det mesta som vi stoppar i oss i detta land.

Med mitt ovanstående blaha blaha vill jag bara förtydliga vikten av att ta sig en funderare då och då, så man inte helt fastnar i en vardaglig trygghet. Jag vill inte på ngt vis förringa tråden då den påvisar bevis på engagemang och medvetenhet. Även jag har alltid ett baslager mat och ved som skall räcka lite extra, ifall

Överlevnadsprogrammen idag är helt klart viktiga och ligger i tiden. Personligen skulle jag hellre vilja se Svenska Överlevnadsprogram med vanliga människor som får klara sig i vår egen natur med handledning av expertis.

 

[Peaken]

kolla National Geographic(S) nu 22.00-00.00 Strömlöst USA

Ni som är Prepper intresserade

 

[LightDan]

Möss och råttor kan gnaga sig genom plast väldigt snabbt, förvaring i plåtlådor rekommenderas.
Ska du ut i skogen vid en kris behöver du träna friluftsliv innan, annars kommer du garanterat att ha stora problem att hålla dig varm och torr till och med under en svensk sommar.
Som nämnts i tråden är det enklare med tält än presseningar.
Hur har du tänkt att förflytta dig, gå eller något fordon?
Det gör stor skillnad på vad du kan tillåta dig viktmässigt.

Om du börjar skaffa dig en friluftsutrustning kan du säkert tänka både en och två gånger exakt hur du ska packa den när det börjar bli aktuellt.
I ett eventuellt krig eller anarkistiskt samhälle kan det helt säkert vara bra med en bug-out-bag, men kriser där du behöver lämna huset på minuter hinner du få god varning om i förtid, att ha den stående till vardags är en lite paranoid inställning.
En bag att slita med sig vid t.ex brand med viktiga papper och datafiler och kontanter är väl däremot bra att ha stående till vardags, personliga katastrofer kan ju inträffa väldigt fort.

Har själv ingen erfarenhet av prepping, men har nog med mat för att kunna packa ryggsäcken och ta mig till stugan om någon kris uppstår som inte löser sig på någon vecka.
Klarar mig nog någon månad där vad gäller mat, och kan komplettera en del med fiske, jakt och på vad skogen ger, så jag, frun och hunden skulle nog klara oss några månader om det krisade rent förfärligt.

 

[nermander]

Möss och råttor behöver en kant för att kunna börja gnaga. De kan t.ex. inte gnaga sig ut ur en låda av plast eftersom alla ytor är plana eller "innerhörn" (en kartong av papp kan de "skrapa" sönder pappen på med tänderna). Alltså fungerar runda plastburkar ganska bra (om de står upp så de inte kommer åt kanten mellan sida och botten).

Men sen är ju möss och råttor inte så intresserade av att gnaga på plast, de är intresserade av mat. Känner de inte på lukten att det är mat inuti så blir de inte så intresserade av att gnaga.

(Dock kan de i vissa fall höra/känna att det verkar vara en hålighet bakom något, då blir de intresserade av att gnaga sig igenom. Antagligen är det nåt undermedvetet att de tror att det finns insekter bakom.)

 

[lillspöket]

Morsan har blivit en riktig prepper, hon har skaffat sig en gasplatta från Biltema. Bra, för strömmen går ibland på vintrarna. Med den, några paket spagetti och kaminen klarar hon sig garanterat.

 

[Gregorius]

En generell spaning kring detta med "preppning".
Jag tycker det är bra att folk förbereder sig för vissa besvärliga situationer. Många har ingen koll eller förbereldese alls. Dock verkar många preppers gå till överdrift och ha sett på för många filmer om jordens undergång.

En god framförhållning så att man har mat, vatten och värme för någon vecka om det skulle bli långvarigt strömavbrott är väl ganska så rimligt. Men det går att lösa med ganska så enkla medel, särskilt för många här med friluftskök, vattenrenare, varma sovsäckar och torkad mat etc.
Förstår inte grejen med att man ska bege sig ut i naturen om "katastrofen" kommer. Visst kan det vara smart att gå ut i skogen och hämta lite ved eller gå ner till sjön och ta vatten. Men ett isolerat hus med låsta dörrar är alla gånger bättre att sova i än ett tält i skogen, även om värmen är avstängd.

Jag kan inte se några scenarion där man bäst tar sitt 100 kg matlager och ger sig ut i skogen själv. I så påfrestande situationer att viktiga samhällsfunktioner totalt kollapsat måste det bästa vara att göra tvärtom, att se till att ställa sig till samhällets förfogande och samverka med andra. Det tycks för många preppers istället vara "every man for him self". Vid en naturkatastrof eller total samhällskollaps finns det massor med ställen den gode medborgaren behövs.

Föreslår att de som är intresserade av preppning gör sina förberedelser för sig själv och sedan ansluter till någon frivillig försvarsorganisation eller civilförsvarsförbund.
Finns massor organisationer som vill och behöver fler frivilliga; Hemvärnet, Lottakåren, Bilkåren, FMCK, Röda korset, Frivilliga resursgrupper m.m.
Då hjälper och förbereder man både sig själv och andra samtidigt.

 

[perdavid]

Zombier, glöm inte zombier.

Skämt åsido, jag har svårt att se vad som blir bättre av att ge sig iväg från sitt hus eller bebyggda områden för att överleva i skogen oavsett situation. Möjligtvis väpnad konflikt.

Mat och värmekälla hemma. Ljus, batterier, vattenreningsmöjligheter.

Inställningen att det kan hända nåt, exempelvis strömavbrott, är nog den viktigaste. Preparatus supervivet gäller inte minst den mentala delen.

//Per

 

[lillspöket]

Skälet är enkelt

Det absolut självklara svaret på varför folk håller på som de gör när det gäller prepping (eller för den delen ofta onödigt DIY-ande eller prylsamlande – eller att skriva här på forumet) är att vi alla tillhör arten Homo ludens.

Vi gillar att leka, alltså. Inget fel i det.

 

[nermander]

Men ett isolerat hus med låsta dörrar är alla gånger bättre att sova i än ett tält i skogen, även om värmen är avstängd.

Så länge du inte behöver gå ut ja. Men hur får du vatten i en storstad när vattentornet blivit tomt? Spola i toaletten utan vatten funkar inte så bra heller. Bränsle? Möblerna räcker inte så länge... och de flesta hus har inte så himla bra möjligheter för att laga mat över eld inomhus.

Och när plundrarna börjar driva runt i städerna tror inte jag de hindras av låsta dörrar, de behöver inte bekymra sig för att bli upptäcka så att slå sönder balkongdörrar med stor slägga eller yxa funkar nog alldeles utmärkt. Den där typen som sitter inlås i sitt hus har antagligen saker som är värdefulla. Han kan ju försöka ringa polisen....


Poängen med att ge sig ut i naturen är alltså att om man är van att klara sig flera veckor i naturen så blir det "precis som vanligt", och man minskar risken för kontakt med farliga människor.

 

[tompa_m]

Ett sådant scenario kräver inte bara att hela landet kollapsar samtidigt och utan varning, utan att större delen av världen gör det.
Tittar vi på det närmsta vi har kommit ett domedagsscenario i Europa i modern tid, Andra Världskriget så finns det mycket att reflektera kring. I London klarade man sig under "The Blitz", I Holland klarade man sig trots översvämningar, bombningar och stenhårda ransoneringar. I Tyskland klarade man sig trots att brandbomberna regnade dag som natt.

Att tro att man behöver springa ut i skogen för att ha en chans att överleva om strömmen går i några veckor är bara befängt.

 

[Gregorius]

Så länge du inte behöver gå ut ja. Men hur får du vatten i en storstad när vattentornet blivit tomt? Spola i toaletten utan vatten funkar inte så bra heller. Bränsle? Möblerna räcker inte så länge... och de flesta hus har inte så himla bra möjligheter för att laga mat över eld inomhus.

Och när plundrarna börjar driva runt i städerna tror inte jag de hindras av låsta dörrar, de behöver inte bekymra sig för att bli upptäcka så att slå sönder balkongdörrar med stor slägga eller yxa funkar nog alldeles utmärkt. Den där typen som sitter inlås i sitt hus har antagligen saker som är värdefulla. Han kan ju försöka ringa polisen....


Poängen med att ge sig ut i naturen är alltså att om man är van att klara sig flera veckor i naturen så blir det "precis som vanligt", och man minskar risken för kontakt med farliga människor.

Det är just därför jag föreslår att man organiserar sig med andra. För att lösa behov av förnödenheter, värme och säkerhet. Erbjuder sina krafter till kommunen, byalaget, försvars- och frivilligorganisationer, så att vatten kan transporteras in i staden, värmestugor kan öppnas, hjälper till att skydda kraftverk och civilbefolkning mot plundring, kånkar sandsäckar, hugger ved osv. beroende på hur omfattande påfrestningen på samhället blir.

Ensamne Melker 95 har inte möjligheten att lämna sin bostad när samhället "kollapsat" eller ens när stormen blockerat vägen för hemtjänsten. Han behöver också hjälp. Vem hjälper honom och alla andra svaga, när de som har orken att bygga läger i skogen gett sig av? Rullar man runt sin gamle mor i rullstol i skogen? Tycker man inte det är besvärligt att ha tre ungar i vanliga fall, kan man ju prova att bo i skogen med dem mitt i vintern under flera veckor.

Vad gör man när katastrofen är över? Kommer man tillbaka till grannskapet och förklarar varför man inte hjälpte till, varför man inte delade med sig av sin bunkrade mat, varför man satt och tryckte i ett vindskydd medan de andra höll borta plundrare, hjälpte Melker m.m?