Jag har en liten stoppring ca 5 cm upp på min pikmakarpik, vilket fungerar utmärkt (innan dess kunde inte jag heller använda piken). Går inte stoppringen igenom kan jag åka på isen. Har fungerat hitills (ca 10 år). För övrigt åker jag med den devisen att man ska pika så lite som möjligt, lyssnar hellre på knak i isen. I många lägen är stavar oumbärliga. Att då åka omkring med en pik med tung spets är som att återgå till de gamla träpikarna. Lisonpiken må vara bra för en liten exklusiv elit men för den vanliga skridskoåkaren tror jag att pikmakarpikar är ett bättre alternativ. Dessutom kanske det är så att olika pikar passar olika människor.
Du använder en föråldrig webbläsare. Det får inte visa dessa eller andra webbplatser korrekt.
Du bör uppgradera eller använda en alternativ webbläsare .
Du bör uppgradera eller använda en alternativ webbläsare .
Pik(anti)reklam
- Trådstartare usilfver
- Start datum
Henrik, stoppring låter intressant. En sån skulle jag nog behöva också. Sen är det *bara* att lära sig få samma kraft i slagen hela tiden. Det finns ju iofs en tyngd man kan bygga in så man får lite mer tyngd i själva piken som kan förenkla pikandet.
Kan du ge en lite bättre beskrivning hur du monterat stoppringen och hur bred den är etc?
Kan du ge en lite bättre beskrivning hur du monterat stoppringen och hur bred den är etc?
Jag fick stoppringen för 10 år sen av Pikmakaren. Är ett gammalt trugfäste för stavar (de tidiga pikarna byggde han ju av Scottstavar). Han säljer tydligen stoppringar vad jag hört. Ringen är bara påträdd på piken. Min ring satt från början drygt 4 cm upp men med tiden har den åkt upp något.
En tyngd i piken är det jag saknar. Min tidigare pik var ett hembygge av, typ "Silvanderpiken", med en tyngt ovan handtaget. Den var egentligen trevligare, extra tyngd i pikandet men hög tyndpunkt som inte försämrade stakning. Mina stavar var dock klena så jag bröt av dem...
En tyngd i piken är det jag saknar. Min tidigare pik var ett hembygge av, typ "Silvanderpiken", med en tyngt ovan handtaget. Den var egentligen trevligare, extra tyngd i pikandet men hög tyndpunkt som inte försämrade stakning. Mina stavar var dock klena så jag bröt av dem...
Re: Fälpik?
Jo man kan göra tror jag. Lasse bygger några få hemma i garaget och säljer, tror att han tar 500:- (eller var det 400:-??) Telefonnr i tråden nedan.
Grejen är
1) tung fyrkantsspets ger bra signal (vilket är pikens huvudfunktion).
2) tung spets gör att man inte behöver använda så mycket kraft, man kan släppa ner den på isen istället. Det gör att man kan pika i farten och att man inte får så ont i armen efter en dags frekvent pikande (jag fick ofta ont av de gula pinnarna).
MEN: pikar är ett kärt debattämne och åsikter finns nästan lika många som skrinnare... det här är mina åsikter, de delas av vissa men inte av alla.
Några bilder på piken nedan. Det gröna är en flytkropp. I denna tråd tipsar Thure Björck mig om hur man får tag på en fälpik. http://www.utsidan.se/vb_forum/showthread.php?threadid=5877
/Staffan
olle11; sa:Vad är själva "grejen" med en så kallad fälpik? Kan man köpa? Kan man göra?
Jo man kan göra tror jag. Lasse bygger några få hemma i garaget och säljer, tror att han tar 500:- (eller var det 400:-??) Telefonnr i tråden nedan.
Grejen är
1) tung fyrkantsspets ger bra signal (vilket är pikens huvudfunktion).
2) tung spets gör att man inte behöver använda så mycket kraft, man kan släppa ner den på isen istället. Det gör att man kan pika i farten och att man inte får så ont i armen efter en dags frekvent pikande (jag fick ofta ont av de gula pinnarna).
MEN: pikar är ett kärt debattämne och åsikter finns nästan lika många som skrinnare... det här är mina åsikter, de delas av vissa men inte av alla.
Några bilder på piken nedan. Det gröna är en flytkropp. I denna tråd tipsar Thure Björck mig om hur man får tag på en fälpik. http://www.utsidan.se/vb_forum/showthread.php?threadid=5877
/Staffan
Det prövade jag aldrig tyvärr! Låter som ett bra tips! Jag förstår däremot inte varför man inte ska pika? Det är kul och ger bra info.hensa; sa:... en liten stoppring ca 5 cm upp på min pikmakarpik, vilket fungerar utmärkt (innan dess kunde inte jag heller använda piken). Går inte stoppringen igenom kan jag åka på isen. Har fungerat hitills (ca 10 år). För övrigt åker jag med den devisen att man ska pika så lite som möjligt, lyssnar hellre på knak i isen.
I många lägen är stavar oumbärliga. Att då åka omkring med en pik med tung spets är som att återgå till de gamla träpikarna. Lisonpiken må vara bra för en liten exklusiv elit men för den vanliga skridskoåkaren tror jag att pikmakarpikar är ett bättre alternativ. Dessutom kanske det är så att olika pikar passar olika människor.
Absolut passar olika pikar olika åkare! Min stil är att i motvind hellre krypa ihop än att flaxa. Jag tycker att det är för jobbigt att flaxa med armar, det går fortare ett tag men man blir också tröttare fortare. Därför använder jag staven i skravelis o dyl, och behöver ingen motvindsstav. Däremot gillar jag att pika ofta och gillar signalen från den tunga spetsen.
F.ö. känner jag mig verkligen inte som del av en liten exklusiv elit. Jag tror att många skrinnare skulle öka sina egna iskunskaper med bättre pikar.
Kul med lite mothugg Hoppas att fler än du modifierar sina gula pinnar.
mvh Staffan
Henrik, extratyngd finns att köpa av Pikmakarn (troligen) eller på Sportkompaniet (Kungsgatan nästan vid vasagatan) där jag såg den. Monteras "ovanifrån" vid handtaget.
/Max
/Max
Stadan; sa:Det prövade jag aldrig tyvärr! Låter som ett bra tips! Jag förstår däremot inte varför man inte ska pika? Det är kul och ger bra info.
Man blir trött i armen... ;-) Skämt åsido, många skridskoåkare pikar onödigt mkt och slår även onödigt hårt. Själv tycker jag om att lyssna till knaket, när jag väl är ute på den tunna isen.
Flaxa i motvind gör inte jag heller men ibland är föret sådant att stavarna ger lite extra välbehövlig skjuts. Har nu inte provat Fälpiken, skulle vara intressant . Om den inte skiljer sig nämnvärd från den gamla falupiken med fyrkantig spets kan jag ju alltid gräva fram den och testa... Fast den var ju inte rolig direkt.. att staka med.Absolut passar olika pikar olika åkare! Min stil är att i motvind hellre krypa ihop än att flaxa. Jag tycker att det är för jobbigt att flaxa med armar, det går fortare ett tag men man blir också tröttare fortare. Därför använder jag staven i skravelis o dyl, och behöver ingen motvindsstav. Däremot gillar jag att pika ofta och gillar signalen från den tunga spetsen.
Re: Re: Re: Fälpik?
Källa: Lindung, Y.: Långfärdsskridskor som passion. Isbiten nr 1 2004 (SSSKs medlemsblad) sid 20-37.
Det är tydligen ett gammalt dialektalt ord för färd och färdas, bland österbottningar för att betäckna havsisfärder i samband med säljakt (sälfäla). Jag misstänker att det används av Lison för att betona att piken (i detta fall) även ska fungera under långtur på skärgårds- och havsisar.olle11; sa:Tack!
En språkfråga, vad betyder detta ofta återkommande "fäl-" i skridskosammanhang?
Källa: Lindung, Y.: Långfärdsskridskor som passion. Isbiten nr 1 2004 (SSSKs medlemsblad) sid 20-37.
Jag tycker många pikar alldeles för lite. För att lära sig bedöma is måste man pika. Pikar man mycket är det skönare med en tung pik, så blir man inte så trött i armen ;-) Man behöver då inte slå, man kan låta pikens egen tyngd jobba. Det är också lättare att slå lika hårt/löst varje gång, och då tränar man upp sin känsla.hensa; sa:Man blir trött i armen... ;-) Skämt åsido, många skridskoåkare pikar onödigt mkt och slår även onödigt hårt. Själv tycker jag om att lyssna till knaket, när jag väl är ute på den tunna isen.
Johan Porsby skrev i en tråd en gång ungefär: "En bra pik är en pik som med stor precision skiljer bärig från ej bärig is".
Fälpiken är inte rolig att staka med, men det går. Men den är inte gjord för det heller. Jag stakar i dåligt före med skidstaven enbart. Funkar för mig.Har nu inte provat Fälpiken, skulle vara intressant. Om den inte skiljer sig nämnvärd från den gamla falupiken med fyrkantig spets kan jag ju alltid gräva fram den och testa... Fast den var ju inte rolig direkt.. att staka med.
Problemet är väl att dessa två funktioner, pikning och stakning, är oerhört svåra att kombinera i en pik. Man får välja vilken funktion man prioriterar utefter sina egna behov.
/Staffan
Pika mera!
Att gå på ljudet för att få en idé om bärigheten kan man göra om man åker på en nylagd kärnis på sötvatten. Däremot fungerar det sämre när isen är snötäckt och på saltis fungerar det ofta inte alls.
Många bad kunde ha undvikits med bättre användning av pik.
I synnerhet på mjuka iskvalitéer som saltis eller våris finns det inget som är bättre än att pika med en spets som är relativt trubbig.
Att sätta på en extra rörbit på en stav sissådär en 4-5 cm från spetsen har jag beskrivit tidigare och det trivs jag mycket bra med.
Hur mycket man är beroende av vikt i piken är individuellt.
Jag tycker att Lisons fälpik är väl tung och är på gång att göra en lättviktsvariant men den är inte färdig ännu.
Thure
Att gå på ljudet för att få en idé om bärigheten kan man göra om man åker på en nylagd kärnis på sötvatten. Däremot fungerar det sämre när isen är snötäckt och på saltis fungerar det ofta inte alls.
Många bad kunde ha undvikits med bättre användning av pik.
I synnerhet på mjuka iskvalitéer som saltis eller våris finns det inget som är bättre än att pika med en spets som är relativt trubbig.
Att sätta på en extra rörbit på en stav sissådär en 4-5 cm från spetsen har jag beskrivit tidigare och det trivs jag mycket bra med.
Hur mycket man är beroende av vikt i piken är individuellt.
Jag tycker att Lisons fälpik är väl tung och är på gång att göra en lättviktsvariant men den är inte färdig ännu.
Thure
Njutvandringar att längta till
Platåberget Billingens unika natur och fina vandringsleder lockar vandringsentusiaster året om.
Få Utsidans nyhetsbrev
- Redaktionens lästips
- Populära trådar
- Aktuella pristävlingar
- Direkt i din inkorg