Jag åkte ca sex veckor med motorcykel i Patagonien och Eldslandet under december och januari 2002/2003. Tänkte köra hela Carratera Austral som startar söder om Puerto Montt i Chile och sträcker sig till Puerto Yungay. Tyvärr hade inte färjorna till norra delen kommit igång utan jag blev tvungen åka från Chiloe till Puerto Chacabuco vilket ligger nära halvvägs ner på Carratera Austral.
Coihaique är den största staden i den här delen av Chile, här finns en hel del service. Sedan är det bara små byar i området.
Söder om Coihaique är det glest befolkat och mycket vackert, områdena runt Lago General Carrera rekommenderas. I Cochrane mötte jag Washington Baez. Han är från chile men har bott 19 år Sverige. Han var mycket trevlig och kunnig om naturen (perfekt guide). Han är en stor markägare i bygden. Det "sista" han sade var att jag skulle se till att det kom mer svenskar dit. Cochrane är litet så det lär inte vara svårt att hitta honom om han finns kvar.
Att spendera några dagar i El Chalten och vid berget Fitz Roy i Argentina var en riktig höjdpunkt. Lite turister och en genuin känsla. I det mer kända El Calafate är det betydligt mer turister. Detta är annars utgångsporten till Glaciären Moreno. Ovan beskrivna områden gillade jag bäst.
Jag vände i Ushuaia på den Argentinska delen av Eldslandet. Därefter åkte jag längs Argentinas atlantkust norrut. Bortsett från enstaka höjdpunkter är det oerhört tråkigt här, blåst, platt, gräs och buskar. Längs östsidan finns några platser där man kan komma nära pingviner, sjölejon, sjöelefanter och valar (om man är vid rätt tid på året). En sådan plats är Peninsula Valdez.
Bortsett från de södra delarna är Eldslandet en stor öppen betesmark. Runt Ushuaia, Fin del Mundo, finns dock en del fina områden att vandra i.
Vill man vandra på öarna söder om Punta Arenas i chile lär det vara möjligt att få åka med den Chilenska marinen ut.
Under hela resan campade jag, till 95 % var det fricamping. Jag vet inte om det finns någon allemansrätt, det jag vet är att det finns gott om plats att slå upp sitt tält på och ingen lär säga något. Jag tog vatten från vattendragen (och jag lever utan problem).
Det lär kunna blåsa upp till 100 km/h så det gäller att ha ett stadigt tält och vindtäta kläder. Är man i anderna för att se berg ska man ha tur. Mötte människor som väntat flera dagar för att se bergen, men molnen ville inte blåsa iväg. Räkna även med regn här. Temperaturen är ofta relativt låg i södra delarna av Patagonien och i Eldslandet (även under deras sommar)så en varm sovsäck och varma kläder är att föredra. Så fort jag lämnade bergen tittade ofta solen fram och värmen steg något. Runt Peninsula Valdez i nordöstra Patagonien är det riktigt varmt. Här hittade jag en liten scorpion under tältet när jag rullade ihop det, detta var det "farligaste" djur jag såg.
Hela vägen var människor mycket vänliga och jag vill påstå att man inte behöver vara rädd för rån eller dylikt.
Till sist, det område jag uppskattede mest var från Coihaique ner till Torres del Paine. Tyvärr är det mycket turister och dyrt i Torres. Argentina däremot är oerhört billigt just nu.
Skriv gärna en rad om det är något ni undrar.
/Mattias