Passage av ränna?

[US]

Appropå Isflak

Isflak i all ära, men tidsaspekten..... Även detta har testats under realistiska förhållanden. Förutsättningarna är att rännan är relativt fri från is och att man inte har alltför stark vind emot sig. En fördel är om man har något att paddla med.

Om det finns ett "färdigt" isflak går ju detta galant, men oftast är detta en bristvara. Alltsä får man försöka att tillverka ett dito. Detta tar tid, har försökt några gånger. Har man en gammaldags issåg så kanske det går galant, men en fogsvans eller liknande får problem med isbildning mellan sågtänderna när det är minusgrader ute. Det tar dessutom lång tid. När jag har försökt har isflakstillverkningen tagit ca en timme. Sedan skall gruppen flottas över. Det gör att lösningen på rännproblematiken knappast finns i att tillverka ett isflak. Däremot kan det vbara bra att ta till i en nödsituation.

 

[Palle_Z]

På kustjägarna vill jag minnas vi använde monterbara stegar. Men som hos allt i det militära så kräver det att man glömmer begreppet "lättvikts".

Det här har jag funderat på. Lätta aluminiumsektioner som kan monteras ihop till en stege, är man några stycken så behöver man kanske bara ha en 50 cm sektion per man. Krävs ingen större hållfasthet så de borde kunna bli riktigt lätta.
Alternativt skulle man ta inspiration av Thures observation av hur skridskoseglare gör och tillverka något som liknar en klassisk drake, ett krysstag och en tunn duk att fördela vikten över en större yta. Sedan så skulle man pussla ihop antal sådana.
I västsverige är det dock sällan man har behov av dylika anordningar så jag har inte jobbat igenom idéerna.

-Palle

 

[thureb]

Civil isflakstillverkning

Kustjägare kan antagligen spränga loss isflak men det torde inte vara lämpligt i civila sammanhang. Motorsåg är inget man bär med sig när man åker skridsko.

Att tillverka isflak genom att gör hål och sedan spräcka loss med kilar som man gör som stenhuggare kanske kan vara något.

Palle har du någon stenhuggarkompetens som västkustbo?
Johan med dina iskristallstudier kanske du har idéer om hur man skulle lägga de tänkta spricklinjerna?

Kul med spekulationtrådar tycker Thure

 

[thureb]

Re: Re: Jumpning med skidor och trädstammar

NEJ! Trädstammarna som redan ligger på backen fyller mycket viktiga ekologiska funktioner och är en stor bristvara i svenska skogar (kanske inte längre i södra Sverige). Bättre i så fall att fälla nya träd och skapa ny död ved, men då krävs naturligtvis markägarens godkännande. Men ärligt talat! Avverkning i strandskog ochliknande känns inte helt bra. Ska träden ligga kvar där på isen sen eller??? Tycker det verkar minst sagt knasigt...

/Andreas

Drivved brukar det finnas utmed stränder så det kan ju fortsätta att snurra runt i kretsloppet eller?

Thure

 

[ala]

Re: Re: Re: Jumpning med skidor och trädstammar

Drivved brukar det finnas utmed stränder så det kan ju fortsätta att snurra runt i kretsloppet eller?

Thure

Tja det beror ju sig på.... död ved i vattnet är förvisso också en bristvara (kanske främst i åar och bäckar?) men som jag ser det är det ju inte bra att man tar av en bristvara för att skapa en annan bristvara. Sen om man tar trädstammar från en ö och använder dem för att passera en isränna så kan man ju rimligen inte få tillbaka stockarna till ön eller dess närhet eftersom rännan då åter måste passeras så då blir stockarna liggande mitt ute på isen och senare i vattnet som flyt- eller sjunktimmer. Kanske driver de in till någon ö eller fastlandet och fyller en funktion där, men mitt ute i vattnet vet jag inte om de gör någon nytta annat än att irritera motorbåtsförare som kör på dem.

Så visst stannar de kvar i kretsloppet, det gör ju egentligen allt. "Ingenting försvinner, allt finns kvar". Ur naturvårdssynpunkt ställer jag mig dock tveksam till denna typ av skärgårdsavverkningar (troligen drabbar det strandskogen av transportskäl) även om de är småskaliga. Jag tror dock inte att det är någon väldigt stor risk att det blir en allmänt vedertagen metodik för att ta sig över isrännor så problemet känns nog mest av akademisk karaktär.

Mycket av skridskodiskussionerna tycks gälla Stockholmsområdet så denna länk kan kanske intressera någon:

http://www.svo.se/dokument/md/levandeskogar/Levande_skogarstockh.pdf

Delmål 2 och 5 är de kanske intressantaste i detta sammanhang (även om 5an inte har så mycket att göra med tidigare diskussion).

Under delmål 2 (a) kan man exempelvis läsa:

"Kunskap och förståelse hos skogsägarna är av avgörande betydelse. Men även förståelse
hos allmänheten för att inte vedhuggning etc. ska spoliera sparade värden måste till."


/Andreas

Ps. Genom http://www.svo.se kan ni hitta motsvarande skrifter för andra områden än Sthlm. Ds.

 

[thureb]

Slanor och isbroar

Det ideeala är ett gäng med slanor. Det kan man ofta hitta en hög av från någon som röjt strandsly. Dessa kan man sedan lägga på stranden på en ö på andra sidan rännan.

Det finns en gammal kultur i skärgården med isbroar över rännor. Isbron ser ut som en bred spång/smal brygga som man drar fram och åter över rännan med en lina. Tyvärr är det inte så vanligt med isbroar numera men det lär finnas någon kvar någonstans i Stocholms mellanskärgård. Någon som vet?

Thure

 

[FB]

Slanor kan nog fungera på mindre rännor men en större mer uppkörd ränna blir nog bökig..
Tänkte prova rännpassage med gummibåt på landet om några veckor. Väger den bara runt 2 kg + pump + någon paddelliknande konstruktion så är det inte så mycket att släpa på.
På många ställen kanske man inte heller behöver släpa på sakerna hela dagen..

Angående Silvanders tester så verkar det lite som Bambi på hal is provade ni att koppla ihop alla blocken och ligga på dem istället(som en vindsurfingbräda)?

/Fredrik

 

[US]

Bambi på hal is...

Vi prövade inte att ligga på dem, i första hand för att de, med tyngden ovanpå, böjdes ned såpass mycket att det stod någon centimeter med vatten där kängan var fastsatt. I andra hand hade det varit svårt att paddla. Detta gäller vid öppet vatten. I issötja var idén att kunna kliva fram ovanpå flaken vilket inte är görligt om man ligger på skidorna. Om däremot rännan hade varit frusen men inte bärig hade en liggande manöver säkert varit bra. Då hade man kunnat dra sig fram med isdubbarna.

 

[Karin H.]

Ta tillvara erfarenhet...

Hej!

Rännor har alltid gäckat skridskoåkarna. Nedanstående är saxat ur SSSK's årsbok från 1965-1966. Under en bild av två kavajklädda herrar som kryper på en stegliknande konstruktion över en halvfrusen ränna kan man läsa:

"Från klubbens första decennium

Det gick den här gången att komma torr över rännan på Björkfjärden. Bilden togs någon gång på 1910-talet.

Sämre gick det när vi ett par decennier senare tänkte besegra den förargliga och då alltid återkommande rännan för Dalaröbåten i Ägnösundet.
Vi skulle göra en lättare stege än den vi använde på Björkfjärden och stegen skulle ligga där under säsongen; den skulle bestå av grova bambustänger. Stegen riggades nedanför stugan och släpades ut till sundet. Den skulle högtidligt invigas och provas. Stolta betraktade styrelsemedlemmarna sitt verk. Naturligtvis var det vår käre Allan Almkvist som åtog sig att prova. Det gick bra. I början. Stegen vilade tryggt på isstyckena. Vid mitten av rännan började den så sakta anta bågform och Allan kom så småningom att sitta till midjan i vattnet.
Stegen släpades hem och hängdes på husväggen. Tidens tand tärde hårt på den. Det är svårt att såga i bambu och därför blev det icke heller någon kaffeved av stegen."

Karin Hedén

 

[m.]

is-såg

Jag har en bekant som var med och byggde ishotell i Jukkasjärvi. Där tog dom vanliga fogsvansar och sågade bort två tänder av tre med hjälp av vinkelslip. Sen skränktes de kvarvarande tänderna ut lite extra. Jag har inte prövat själv, men jag såg det användas vid ishotellet. Tjocka isblock sågades igenom ganska smidigt. Kan det va nåt? (Sågen borde kunna dubblera som snösåg vid vinterturer i fjällen.)