Padjelanta - vägval mm

[553344]

Jag och min sambo håller på att planera för sommarens vandring som tycks bli Padjelanta i mitten av juli. Vi tänker oss 8-12 dagar kanske, inget bestämt än. Vi har båda viss vandringsvana sedan tidigare från tex ha vandrat Kungsleden mellan Nikka och Abisko med tält, med en dagstur till Nallo från Sälka, vilket gick utmärkt. Vi är dock rätt gröna när det kommer till att gå oledat och min sambos knän gör att vi helst undviker stenfält som är värre än det på norra sidan av Tjäcktjapasset. Padjelantaleden sägs ju istället vara lättgången, och på bilder ser det närmast ut som ett sound of music-landskap med böljande mjukt underlag.
Kan tilläggas att vi gärna undviker mygg och snårig terräng, samt svåra vad. Vi gillar stora vyer varvat med trånga passager (som vid Nallo), mjukt sviktande underlag och kanske ett dopp i en fjällsjö. Vi tar tält med oss, men varvar gärna tältande med en natt här och där i stuga.

Med detta som bakgrund har vi lite frågor:
1. Det finns två in-/utgångar i norr, Akkasstugorna och Vaisaluoktastugorna. Vilken väg är att föredra för oss/finast?
2. Har förstått att STF har stängt sina bastus även 2021 pga Corona. Hur är det med bastus som finns i BLT:s regi, tex i Staloluokta, är dem öppna i sommar? Finns fler?
3. Mellan Staloluokta till Kvikkjokk finns ett par olika vägar att välja på:
Padjelantaleden genom Tarradalen, alt vägen över Pieskehaurestugan, alt olika sätt att gå oledat genom tex Vallevagge eller Njoatsosvagge. Vad är att föredra? Vissa beskriver ju Tarradalen som en myggfylld transportled. Hur "svåra" är de oledade sträckningarna? Är Pieskehure värd omvägen?
4. Finns det något i och runt Padjelanta som absolut inte bör missas och som kanske är din personliga favorit?

Tack!
/Johan

 

[skogsbaronen]

Jag har gått Tarradalen, alltså mellan Tarralouppastugorna och båtlämningen nere vid Kvikkjokk, under slutet av juli.

Vissa tycker Tarradalen är jättefin.
Jag tyckte inte att den var så spännande.

Visst är den spännande och säkert ganska unik med sin förvånansvärt frodiga karaktär, men man ska vara beredd på att det till stor del är en stig genom björkskog och frodig vegetation.
Varmt, fuktigt, insektsrikt, och väldigt få bra tältplatser som passar dagsetapperna.
Vill man bo i stuga så funkar det nog bättre.

Men det är min åsikt, och du får säkert också höra motsatsen =)


Jag hade istället valt att gena upp till präststigen och sedan tagit vallevagge och prinskullen.
Vallevagge innehåller en hel del blockterräng, men om man håller sig på västra sidan om vallejåhkå hela vägen fram till vadet så kan man gå på snöfält förbi stora delar av det värsta.
Det är ett vattendrag i rounasvagge som måste vadas. Det beskrivs aldrig som komplicerat, och jag hade inga problem att ta mig över kring 850-metersnivån. Men det är ju också en fråga om vattenföringen den dag man ska passera.


Det är inte speciellt svårt att gå oledat om man följer en beprövad sträckning där alla svåra vad är kända, men det är mer psykiskt påfrestande.
Blir man trött så kan man inte bara stirra ner på stigen och trampa på.
Likaså kan de där sista 3 kilometrarna ta 3 timmar, för att man gjort ett dåligt vägval eller inte kommer över ett vattendrag där man tänkt.
Planera inte mer än 10-15 km om dagen.

 

[HasseQ]

Jag gick Njåtjosvagge själv för länge sen. Då var det flera läskiga vad, och man måste ofta hitta sin egen väg. Men väldigt häftig och öde natur, tror inte jag mötte någon längs vägen. Via Pårek. En häftig upplevelse om man kan ta rätt beslut.

 

[undvall]

Hejsan, fin tur ni valt

1: Jag har gått bägge alternativen och skulle sätta dom som likvärdiga. I fint väder och mycket mygg hade jag valt Vajsaloukta då man snabbt kommer upp på kalfjället. Vid blåst och regn hade jag istället valt att starta i Änonjalmme.
2: Jag har egentligen ingen aning men jag hade inte räknat med öppen bastu i sommar och bara tagit det som en glad överraskning. Men det borde väl gå att ringa till exempel till Ritsem och fråga...
3: En bra och mycket svår fråga. Personligen hade jag hellre följt Nordkalottleden söderut från Staloluokta om alternativet var att följa Padjelantaleden. Vid fint väder (och om man har tid!) är det ett oerhört vackert alternativ att knata upp till Sårjåsjaurestugan, men om man ogillar rejäla vad så innebär det iofs att man får gå samma väg tillbaka till Norkalottleden.
Men om man kan tänka sig att gå oledat är ju Njoatsovagge svårslaget vackert. Och ser man bara till att ta sig över Njoatsosjåhkå högt upp är det sen ganska enkelt att ta sig upp till Låptåvagge rakt söderut. Där ser man till att direkt vada Tjouldajåhkå uppe på platån för att sen hålla höjd och ta sig upp till stigen som går mot Vallevagge.
Tarradalen tycker jag personligen är väldigt vacker i sin övre del. Men sträckan Tarrenkaise - Kvikkjokk är inte min största favorit, framför allt inte som avslutning.
4. Min personliga favorit är att fixa båttjuts i Staloluokta västerut till Unna Duvgge och sen vandra norrut genom västra Padjelanta. Men eftersom det inte finns vare sig broar, stigar eller för den delen knappt några andra människor så innebär en sådan tur naturligtvis en hel del vad.

/ Stefan

 

[553344]

Jag har gått Tarradalen, alltså mellan Tarralouppastugorna och båtlämningen nere vid Kvikkjokk, under slutet av juli.

Vissa tycker Tarradalen är jättefin.
Jag tyckte inte att den var så spännande.

Visst är den spännande och säkert ganska unik med sin förvånansvärt frodiga karaktär, men man ska vara beredd på att det till stor del är en stig genom björkskog och frodig vegetation.
Varmt, fuktigt, insektsrikt, och väldigt få bra tältplatser som passar dagsetapperna.
Vill man bo i stuga så funkar det nog bättre.

Men det är min åsikt, och du får säkert också höra motsatsen =)


Jag hade istället valt att gena upp till präststigen och sedan tagit vallevagge och prinskullen.
Vallevagge innehåller en hel del blockterräng, men om man håller sig på västra sidan om vallejåhkå hela vägen fram till vadet så kan man gå på snöfält förbi stora delar av det värsta.
Det är ett vattendrag i rounasvagge som måste vadas. Det beskrivs aldrig som komplicerat, och jag hade inga problem att ta mig över kring 850-metersnivån. Men det är ju också en fråga om vattenföringen den dag man ska passera.


Det är inte speciellt svårt att gå oledat om man följer en beprövad sträckning där alla svåra vad är kända, men det är mer psykiskt påfrestande.
Blir man trött så kan man inte bara stirra ner på stigen och trampa på.
Likaså kan de där sista 3 kilometrarna ta 3 timmar, för att man gjort ett dåligt vägval eller inte kommer över ett vattendrag där man tänkt.
Planera inte mer än 10-15 km om dagen.

Tack för intressant svar. Om jag förstår dig rätt föreslår du att man ska korsa Vallejåhkå i Vallevagge när man tar sig från/till västra sidan av Vallevagge till/från Prinskullen i öster? Är det inte svårt att korsa Vallejåhkå?
Den prickade linjen på kartor genom Vallevagge följer istället östra sidan. Det är alltså bättre att korsa och gå på västra sidan?

Om man följer den prickade linjen på kartor genom Vallevagge-Ruonasvagge och sen Slihtavagge ner i Tarradalen mäter detta runt 30 km. Är detta en rimlig sträcka med en natt i tält?

 

[553344]

Jag gick Njåtjosvagge själv för länge sen. Då var det flera läskiga vad, och man måste ofta hitta sin egen väg. Men väldigt häftig och öde natur, tror inte jag mötte någon längs vägen. Via Pårek. En häftig upplevelse om man kan ta rätt beslut.

Följde du den på kartan utsatta stigen genom Njåtjosvagge till Pårek då? Minns du hur lång tid det tog för dig? Runt 5-6 mil till Kvikkjokk får jag det till iaf.

 

[553344]

Hejsan, fin tur ni valt

1: Jag har gått bägge alternativen och skulle sätta dom som likvärdiga. I fint väder och mycket mygg hade jag valt Vajsaloukta då man snabbt kommer upp på kalfjället. Vid blåst och regn hade jag istället valt att starta i Änonjalmme.
2: Jag har egentligen ingen aning men jag hade inte räknat med öppen bastu i sommar och bara tagit det som en glad överraskning. Men det borde väl gå att ringa till exempel till Ritsem och fråga...
3: En bra och mycket svår fråga. Personligen hade jag hellre följt Nordkalottleden söderut från Staloluokta om alternativet var att följa Padjelantaleden. Vid fint väder (och om man har tid!) är det ett oerhört vackert alternativ att knata upp till Sårjåsjaurestugan, men om man ogillar rejäla vad så innebär det iofs att man får gå samma väg tillbaka till Norkalottleden.
Men om man kan tänka sig att gå oledat är ju Njoatsovagge svårslaget vackert. Och ser man bara till att ta sig över Njoatsosjåhkå högt upp är det sen ganska enkelt att ta sig upp till Låptåvagge rakt söderut. Där ser man till att direkt vada Tjouldajåhkå uppe på platån för att sen hålla höjd och ta sig upp till stigen som går mot Vallevagge.
Tarradalen tycker jag personligen är väldigt vacker i sin övre del. Men sträckan Tarrenkaise - Kvikkjokk är inte min största favorit, framför allt inte som avslutning.
4. Min personliga favorit är att fixa båttjuts i Staloluokta västerut till Unna Duvgge och sen vandra norrut genom västra Padjelanta. Men eftersom det inte finns vare sig broar, stigar eller för den delen knappt några andra människor så innebär en sådan tur naturligtvis en hel del vad.

/ Stefan

Tack så mycket!

3. Sårjåsjaurestugan verkar väldigt fin, och det blir väl inte mer än 5 km att gå dubbelt på väg tillbaka till leden mot söder om jag mäter rätt. Låter görbart!

Njoatsovagge till Vallevagge till Kvikkjokk blir en tre nätter ungefär med tält? Finns det bra tältplatser på vägen eller är det bara sten? Och det går alltså en stig genom Vallevagge?
Funderar annars på att vika ner i alt. upp från Tarradalen vid Slihtajåhkå så vi får se övre Tarradalen men slipper nedre. Och för att inte få för många dagar på raken oledat. Bra idé?

 

[hedtjarn]

Är det inte svårt att korsa Vallejåhkå?

Jag och frugan gick Präststigen från Kvikkjokk hela vägen till Alkavare kapell sommaren 2019. Vallejåhkå var inga problem. Bild nedan när frugan traskar över och länk nedan var exakt vi vadade. Vi passerade 25 juli.

Stigen fortsätter på västra sidan norrut efter vadet. Vi korsade vid denna punkt för att det längre norr ut annars var stora snöfält med stora och höga kanter.

https://minkarta.lantmateriet.se/?e=604960&n=7437256&z=9&background=2&boundaries=false&name=Vadställe 2019

 

[HasseQ]

Följde du den på kartan utsatta stigen genom Njåtjosvagge till Pårek då? Minns du hur lång tid det tog för dig? Runt 5-6 mil till Kvikkjokk får jag det till iaf.

Jag vandrade Kvikkjokk - Pårek - Njåtjosvagge, och följde ungefär den markerade stigen. Har för mig att det tog 4.5 dar till N ändan av Njåtjosvagge. Fortsatte till Staloloukta sen.

 

[hedtjarn]

Njoatsovagge till Vallevagge till Kvikkjokk blir en tre nätter ungefär med tält? Finns det bra tältplatser på vägen eller är det bara sten? Och det går alltså en stig genom Vallevagge?

I toppen av passet i Vallevaggi är det bara skravvel. Kanske någon enstaka platt yta utan stenar. Nere i Ruonasvagge finns det gott om fina ris/gräsängar mellan de båda jokkarna.

Sydost om passet nedanför Vallsespiken är det väl flackt och bra, men möjligen brist på vatten. Finns två raviner som var snöfyllda när vi knatade. Snö går väl att ta om allt annat skiter sig. Vårt första nattläger på vår vår färd från Kvikkjokk låg vid de små pölarna på Vállevárre. Länk nedan över var bilderna någorlunda är tagna samt var vi nattade.

Natt 1: https://minkarta.lantmateriet.se/?e=611424&n=7434032&z=9&background=3&boundaries=true&name=Natt 1

Natt 2: https://minkarta.lantmateriet.se/?e...&z=10&background=3&boundaries=true&name=natt2

 

[skogsbaronen]

Tack för intressant svar. Om jag förstår dig rätt föreslår du att man ska korsa Vallejåhkå i Vallevagge när man tar sig från/till västra sidan av Vallevagge till/från Prinskullen i öster? Är det inte svårt att korsa Vallejåhkå?
Den prickade linjen på kartor genom Vallevagge följer istället östra sidan. Det är alltså bättre att korsa och gå på västra sidan?

Om man följer den prickade linjen på kartor genom Vallevagge-Ruonasvagge och sen Slihtavagge ner i Tarradalen mäter detta runt 30 km. Är detta en rimlig sträcka med en natt i tält?

Det beror lite på snömöngden. 2019 i slutet av juli låg det snö på västra sidan av vallevagge, så då kunde man korsa vallejåhkå och gå på snön istället för på blockmarken på östra sidan.
Men det ser ni kommer dit. Jokken blir större ju längre mot prinskullen ni kommer, så det är bara att ta sig över när ni tycker det börjar bli för mycket vatten.

Om ni startar från Tarraluoppal skulle jag föreslå att ni tar en natt innan vallevagge. Nästa dag går ni genom vallevagge och tar en till natt vid sjöarna på Vallevarre. Sen har ni en enkel tredje dag ner till båtplatsen.
Det är inte så gott om tältplatser i vallevagge, så det kan bli en kämpig dag att gå från tarradalen och genom hela vallevagge.

 

[avslutad210712]

" I toppen av passet i Vallevaggi är det bara skravvel. Kanske någon enstaka platt yta utan stenar. Nere i Ruonasvagge finns det gott om fina ris/gräsängar mellan de båda jokkarna."

Vilket inte stämmer. Finns en riktigt fin tältplats strax före själva passet.