packningsvikt som % av kroppsvikt

[avslutad210712]

Att använda kropppsvikten som ett mått på hur mycket som är lämpligt att bära känns väldigt oexakt även om jag någon gång angett hur mycket jag anser känns lätt respektive tungt för min egen del.

Om man anser att 25% av kroppsvikten är lämpligt så innebär det att om jag genom att äta alldeles för mycket skulle gå upp 10 kg så skulle jag kunna öka packningen 2,5 till. Skulle inte tro att det skulle kännas lika lätt utan snarare skulle jag nog få minska packningen för att det skulle kännas lika lätt/tung. Så enda gången man kan använda den här formen av procentsats är om man själv håller sig på ungefär samma vikt respektive träningsnivå.

 

[camoscio]

Jeg tror ikke der er stor forskel på, hvad mänd og kvinder kan bäre. Jeg vejer 70 kilo og min rygsäk 15 kilo (max 18 kilo). Min frue vejer 63 kilo og hendes rygsäk 12 kilo. Altså 20 % af kropsvägten.
Vi er 57 og 55 år. Jeg er af den opfattelse, at konditionen er mere afgörende for, hvordan du klarer vandringen.

Gunnar

Det är nog inte hela sanningen. Själv har jag dålig rygg, hälsenebesvär och (tidigare)
känningar i knäna - men jag har nog tämigen god kondition (för en 62-åring)
och tämligen goda benmuskler ("fin vastus medialis" skrev en sjukgymnast i journalen -
när senast sa en kvinna något sådant om dig!?). Jag bär kring 15.5 kg på min kommande
tiodagarstur och det känns bra utom att bärandet alltid påverkar hållningen på ett sätt
som ryggen känner av - därför gymnastiserar jag.
Jag brukar säga att de viktigaste motiven att bära lätt ligger i framtiden, dvs.
man bär lätt för att förebygga mekaniska skador. Man ska inte bära vad man orkar,
utan betydligt mindre.


När det går ned till 13 kg sådär (efter 3-4 dagar) börjar
det kännas riktigt angenämt.

Jag väger just nu 67-68 kg, min trivselvikt - jag är inte utmärglad
men helelr inte fet. Jag tror faktiskt inte jag skulle klara att bära mer om jag lade på
lite valkar kring midjan!

En annan aspekt för mig som vandrar mycket i Alperna och Pyreneerna är säkerheten.
Trots alla föresatser hamnar jag ibland i knepiga situationer. Nyss var det ett litet klätterparti
där det ett ögonblick kändes som att jag kan varken upp eller ner - jag var tvungen
att använda händerna eller snarare fingrarna och minimalt fotfäste. Då var jag glad att
min packning inte vägde 20 kg (den var väl nere i 12-14 kanske).

 

[Joakim Ambrosson]

En procentsats kan inte beskriva hur mycket varje människa kan bära, självklart är det så. En procentsats anger dock på ett ungefär hur mycket en vanlig, frisk människa kan bära utan att känna obehag.

Faktorer som spelar in och som justerar vikt upp eller ner:

* Åkommor
* Kondition
* Styrka
* Ryggsäck
* Kängor/fotbeklädnad
* Packningens uppläggning, hur man packar
* Vind och väder faktiskt

// Jocke

 

[mellpat]

... Det jag och tjejen har kommit fram till är att vi båda fixar max 1/3 av vår vikt. Jag väger 68 kg och hon 47 kg, så vi bär max 23 respektive 16 kg. Hon bär ibland lite mer än så. (Och är därmed starkare än jag relaterat till kroppsvikten... Eller möjligtvis envisare.)

Man kan fixa det eller fixa det jämlikt. I senare fallet ska ni bägge gå med samma pulsfrekvens. Vilket sannolikt innebär att saker kommer att få flyttas från hennes till din ryggsäck.

 

[Hedman]

Man kan fixa det eller fixa det jämlikt. I senare fallet ska ni bägge gå med samma pulsfrekvens. Vilket sannolikt innebär att saker kommer att få flyttas från hennes till din ryggsäck.

Det där med pulsfrekvens har vi inte tänkt på. Jag kroknar tidigare än henne och om det har med puls eller annat att göra vet jag inte... Jag TROR därmed att vi bär jämlikt även om vi bär lika mycket procentuellt (är inte det jämlikt, förresten?). I vilket fall funkar det att ha en tumregel på 1/3 av kroppsvikten, även om mycket annat spelar in.

 

[GustavOh]

Det där med pulsfrekvens har vi inte tänkt på. Jag kroknar tidigare än henne och om det har med puls eller annat att göra vet jag inte... Jag TROR därmed att vi bär jämlikt även om vi bär lika mycket procentuellt (är inte det jämlikt, förresten?). I vilket fall funkar det att ha en tumregel på 1/3 av kroppsvikten, även om mycket annat spelar in.

Snarare är det väl så att ni fördelat vikten lagom om ni spontant håller ungefär samma tempo och båda känner "nu är det dags att slå läger" ungefär samtidigt.

Så då får man ta hänsyn till inte bara kroppsstorlek och fysisk form, utan även inställning och "pannben".

 

[Vättlefjäll]

(Känner iofs en som burit på en hel platta öl ...)

´96-´97, någongång försökte jag lifta Gbg-Åre på sportlovet med en platta folköl, 50cl burkar i en Shosho 60l. Kassa, kalla skor hade jag med... Strax norr Örebro vill jag minnas att jag gav upp.

 

[joru]

Man kan fixa det eller fixa det jämlikt. I senare fallet ska ni bägge gå med samma pulsfrekvens. Vilket sannolikt innebär att saker kommer att få flyttas från hennes till din ryggsäck.

Samma pulsfrekvens är ointressant så länge man inte vet att maxpulsen är exakt lika för individerna .

//J

 

[christer49]

Motivation

Snarare är det väl så att ni fördelat vikten lagom om ni spontant håller ungefär samma tempo och båda känner "nu är det dags att slå läger" ungefär samtidigt.

Så då får man ta hänsyn till inte bara kroppsstorlek och fysisk form, utan även inställning och "pannben".

Med ett annat ord: Motivation!?

Snabb-bantningskurer är väl inte att rekommendera, men... som jag skrivit tidigare, har man lagt på sig några extra kilon under vintern och inte har råd eller omedelbart vill gå på all reklam för "lätta prylar" så kan man vara motiverad för "lagom tung packning".
Själv bär jag lite på våra dagsturer i alperna eller svenska fjäll. Bor på hotell med halvpension.
/Christer

 

[grodanbolle]

Jag tror runt 15 kg inkl mat är en bra måttstock då det inte är så svårt att komma ned i det och man kan samtidigt ha bra komfort.

% är helt ointressant. Man tar med det man vill och behöver och sen landar det där det landar.

 

[nermander]

% är helt ointressant. Man tar med det man vill och behöver och sen landar det där det landar.

Varför är % ointressant?

15 kg är ingenting för en 135-kilos skogshuggare. För en liten tjej som väger kanske 58 kg är 15 kg en hel del att släpa på.

Vandrar man ensam så är det ju inte så mycket man kan göra, men vandrar man i grupp så bör nog den gemensamm utrustningen fördelas lite grann baserat på hur stor man är.

 

[seobserver]

De här cirkelpraten om tillräckligt, %, och max är alla egentligen helt självgående. Det hela började med den Romerska krigsmaskinen och har bara fortsatt. Vi som inte behöver bära pallisanderpålar, rustning,vapen och lädertältdel med oss, borde resonera lättare! Mycket lättare.
Bergsklättrarna har alltid prioriterat hastighet före medfört, därför att deras nödvändiga grejor var tunga, stål och rep.
Av egen erfarenhet vet jag att bära tungt är ingen höjdare, om det sen beror på fel grejor, för mycket eller ännu mera för mycket spelar ingen roll!
Idealt är lätt och passande.
I min ungdom åkte jag till bergen med en ung kvinna som hade en egen startvikt på 43 kg. Hennes ryggsäck klarade av ungefär skolryggsäcksinnehållet, regnplagg, tröja, mössa handskar, frukt och smörgåspaket. Sen tyckte hon att det blev tungt.
Karl för sin hatt som man var, klarade vi av 8 dygn utan att bli osams i tält och vikten på min ryggsäck, före höftbältesåldern, vill jag helst inte tänka på någon gång mera, men i tungpackarens sällskap slipper jag vara, fast nära var det nog....listan efteråt med inte använt var alltför lång.
Sen dess har jag lärt mig att endast handla när jag finner något funktionellt som är lättare än det jag redan har. Det som inte gick att få tag i har jag sytt eller modifierat efter bästa förmåga.
När så äntligen lättviktsresonemangen återkom efter vändingen med 5 kg tält och dito ryggsäckar pratade många för säkerhets skull om vikten av hållbara rejäla grejor.
Fortfarande hörs återkommande inlägg för att om många på Utsidan har, så är det automatiskt toppen, är det sen Svenskt så är det nästan sakralt. Men finns det något lättare med samma funktion så väljer i varje fall jag det lättaste oavsett fabrikat eller ursprungsland. Min rygg och mina ben förtjänar det! Dessutom är det en förutsättning för att jag skall kunna bedriva något uteliv alls.
Det som är nödvändigt varierar med personligheten. Men sova, äta och hålla sig torr, ha torra strumpor samt något att förstärka klädseln med är nära normalt, lite karta och kompass roar sig många med som alltid följer leden....
Vi hör om andra som bär Gasoltuber, vinflaskor och burköl....Men systemkamror, kikare, stativ och fiskegrejor i ryggsäcken behövs de? Finns det lättare substitut? Söderut i svenska fjällen har jag stött på mer än en med massvis med klättergrejor, till vad? Rejäl tvättlina?
Ett par vi mötte hade tre kök med sig och antalet kokkärl och pannor, kittlar skall vi inte prata om, att de sen eldade T-röd gjorde inte saken lättare.
Väl uppe på kalfjället har mött mer än ett sällskap med så mycket säkerhets, verktygs och sjukvårdsresurser att jag funderat på om de var på väg att etablera en station någonstans...
Vart tog njutningen vägen?
Att ströva fritt och lätt med det lilla man klarar sig med och dit nyfikenheten leder en?
Det går en viktgräns i riksgränsen, väster därom får man njuta och gå på skoj, öster därom gäller säkerhet och expeditions mängder. Varför?
Åker man söderöver ser man sällan stora, tunga ryggsäckar och mängder med extrapåsar.
Visst kan man ange vikten i % av trivseln.... håll den senare högt och den förra lågt då fixar det sig!
//J