Packlista - 7 dygns sommartur - jag har vägt klart!

DHayJones; sa:
Alldeles for mycket utrustning. Slang ut 50% av listan. Det ska vara roligt att vandra. Sverige ar inte Sydpolen.
Man kan vända på det också. Just eftersom det inte är fråga om Sydpolen finns kanske ingen trängande anledning att slimma en redan relativt lätt packning ytterligare. Om (när...) jag hade kommit ner till 16 kg hade jag nog känt mig frestad att stoppa ner något extra (läs: mat). Det ska vara gott att vandra!
 
"Tips" av typen "släng ut 50 procent" är naturligtvis meningslösa på gränsen till idioti.

16 kg på ryggen för en vecka är inte mycket, om däri
ingår fiskeutrustning och 1kg mat per dag, och
bäraren själv dessutom är storvuxen (jag är själv
177 cm lång och brukar väga 68 kg i augusti).

Själv hade jag 14 kg i Trollheimen 2005 med packning
för 8 dar (fast det blev 7). Den påtagligaste minskningen
hade varit drygt 1 kg på ryggsäcken (men jag tror
att min dåliga rygg kräver bärsystem) och 1 kg
på tältet (men jag skulle inte vilja ligga i tarp
i slagregn; och enkelvägg med golv sparar realistiskt
0.5 kg). Det skulle bli 12 kg med osäker
komfort och säkerhet.

Man kan räkna från botten också. 50% av 16.2 kg (var det väl?) är 8.1 kg. Ett realistiskt minimum
av mat är 5 kg - inga marginaler för påtvingad extra natt! Då blir det en bas på 3 kg, ett något intrikat
pussel. Ett "intressant" lättviktsalternativ är att
aldrig äta lagad mat, och detta alternativ praktiseras faktiskt.

Komfort på stigen - och resan, vilket många glömmer -
får vägas mot komfort på lägret. Kan bara säga att
det var oväntat mycket jag *kunde* avstå när
jag av hälsoskäl (senfästen, knän, rygg) måste.
Ett exempel: jag kan idag inte begripa varför
jag släpade på ett extra par jympadojor,
eller en hel träningsoverall som jag enbart använde på
lägret. Där rök nästan 2 kg på ett bräde!


Men när jag reste till Pyreneerna 2005, och räknade med minst 4 veckors vandring (det blev 31 dar)
unnade jag mig lyxen av kläder enbart för resan, ett par extra shorts, strumpor och kalsingar, 200
gram, som jag släpade på hela vandringen. Tröja? Köpte
på hemresan.
 
Inte äta lagad mat...Kan vara ett alternativ under färd. Jag brukar alltid laga till mat och ta ett lite längre break mitt på dan.

Om man då i stället satsar på soppa(typ frukt/blåbär/nypon) som man fixar på morgonen - man kör den på hälften så mycket vatten som rekommenderat borde det gå att späda den vid rast. Förstärker denna soppa med smörgåsar (tunt, hårt bröd med torkat renkött i mitt fall) + lite müsliblandning och däremellan går på lite jägarsnus och på en stabil frukost...

Fördelarna är minskad gasförbrukning, sparad tid vid lunchen.
 
Kamvandraren; sa:
Inte äta lagad mat...Kan vara ett alternativ under färd. Jag brukar alltid laga till mat och ta ett lite längre break mitt på dan.

Om man då i stället satsar på soppa(typ frukt/blåbär/nypon) som man fixar på morgonen - man kör den på hälften så mycket vatten som rekommenderat borde det gå att späda den vid rast. Förstärker denna soppa med smörgåsar (tunt, hårt bröd med torkat renkött i mitt fall) + lite müsliblandning och däremellan går på lite jägarsnus och på en stabil frukost...

Fördelarna är minskad gasförbrukning, sparad tid vid lunchen.


Själv lagar jag endast kaffe på morgonen; iövrigt är
det müsli och torrmjölk, eller vad jag får tag
i när jag provianterar. En del kör em havregrynsgröt.
Hemska barndomsminnen, brrrrr. På etappen är
min lunch vad som kallas Studentenfutter, kanske även choklad, och rikligt med vatten till. Matlagning
på lägret. Det tar tid att både göra och äta, vilket
är som det ska. Men ingen varm mat på hela dagen?
Minns min fasa när jag övernattade på Storerikvollen
1998 och där bjöds spekemat och rømmegrøt.
Ah, la cuisine norvégienne!
 
Har bara en liten synpunkt;

Grundstens Sarek-bok bytes ut mot Tore Abrahamssons, som ger mer valfrihet och information om toppar, tältplatser mm. istället för en roman ;).
Men om man vill kan man ju ha båda, Tores väger bara 250 g och ger en hel del lästid för den intresserade också.
 
Karolina P; sa:
Kan helt klart konstatera att jag gjort fel tidigare som inte jagat gram som "alla andra" verkar göra.

Men...

Jag tycker det är trevligt med rena trosor, att inte lukta svett i femte-dags-tröjan, att kunna borsta tänderna med en hel tandborste osv...

Det verkar som om ni prioriterar gramjakt framför att kunna njuta av del hela även på kvällen när ni slutat gå.

Nåja, bara ni trivs.


Man tvättar kläder, så enkelt är det. Tänk om jag
haft ett par kalsingar för varje dag när jag gick i Pyreneerna senast. 31 par, bortåt 2 kg. Ja, 2 kg
hit eller dit gör väl inget, brukar det heta,
men jag tror det hade luktat en del.

Och så 31 tröjor
och 62 par strumpor, förstås.
 
lassepolmag; sa:
Hej!

Blir det inte lite väl mycket gramjakt, även om det är intressant rent akademiskt hur lite man kan klara sig med. Klart att man inte skall bära med sig onödiga grejer, men det är väl inga problem att bära 25 kg på ryggen i en vecka. Om säcken väger 20, 25 eller 30 kg spelar väl ingen större roll om man är en vuxen karl (såvida man inte måste springa fram)?

mvh,
Lasse

Det är lustigt med klichéers förmåga att leda tanken helt fel. Ena stunden "gramjakt", nästa talar du om
att en vuxen ska klara att bära 25 kg - på en veckovandring?

Det är 11 kg (förlåt, 11000 gram) mer
än jag bar på min senaste veckotur, och då hade jag mat för 8 dar - det blev mat över. Kanske det underlättar
att tänka i procent. När jag bytte ut min hopplöst
obekväma 3-kgs-säck mot en lättare sparde jag
40%. När jag bytte sovsäck sparde jag 45%, osv.
Och då handlar det inte om UL-prylar.

Den ena pryl
jag har, som kan betecknas som UL är köket.
Det gamla började läcka, då bytte jag till ett
som var bättre på ALLA punkter, bl a påtagligt lättare.
Och det är också en poäng: många tror att det måste vara
ett val mellan fördelar, men det är det sällan.

Den stora frågan för mig är om jag kan hitta en
lättare, men pålitlig, tältlösning. Isåfall skulle
det också löna sig att hitta en lättare ryggsäck.
Där är kanske den enda avvägningen; jag vet att
jag får ont av päronsäckar, även med obetydlig last.
Klarar jag mig utan bärsystem?


Sen ska jag tala om en hemlighet. Det spelar MYCKET stor roll hur mycket man bär. Men det kan ta decennier innan man märker det. Jag har en artros som en kirurg
men inte en röntgenläkare kan observera. Den gav sig till känna plötsligt förra året, med kraftig vilosmärta. Det kan ha varit menisken också.

Tro inte att skadan uppstod lika plötsligt! Att den finns manar till försiktighet, att den är obetydlig visar att det kanske
var bra att jag aldrig bar SÅ speciellt tungt.

Sommaren 2005, 1-2 månader före min 61-årsdag
gick jag istortsett utmed hela huvudkedjan i Pyreneerna
(inte kust till kust), 31 dagar i sträck.
Av de många jag mötte var det
bara två långvandrare som var äldre än jag.
Jag vill hålla på till 65, allraminst, nu när jag
pensionerat mig.

Artros är en förslitningsskada, det handlar om brosk som inte återbildas. Sen finns annat som senfästen
och ischias (som jag haft - det känns som att
gå sönder).
Slutligen också säkerheten. Både i Norge
och Italien har jag varit i situationer som hade
varit knepiga, för att inte säga livsfarliga,
med tyngre och större packning. Jag har gjort passager
som fått mig att undra om inte redan 14 kg var för mycket.
 

Liknande trådar


Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!

Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg