Operera ett artrosknä med sprucken meniskus

Hej,
jag har artros i bägge knäna men tycker att den är fortfarande hanterbar. Vid vänster knä har jag dessutom en sprucken meniskus och ledvätskan har runnit ut och bildat en liten bula på utsidan av knäet.
Det har medfört att det ena knäet låser sig vid branta nedstigningar och har besvärat mig ordentligt vid mina senaste vandringar, så mycket att folk frågar vad det är för fel med mig. Inför årets vandring i USA fick jag en kortisonspruta som hjälpte i ungefär 3 månader och funkade hyfsat.

Ortopeden jag var i kontakt med i Februari menade att jag borde överväga en ny knäled. Men enligt honom ska jag inte tro att jag kan göra sådana vandringar jag hittills gjort och borde vara glad om jag kan vandra max 10 km i plattare terräng. Jag funderar starkt på en operation eller borde jag fortsätter med en kortisonspruta vid nästa års vandring. I vardagslivet påverkar mig det inte så mycket men visst känner jag av det då och då. Man vänjer sig ju vid en viss smärta.

Min fråga är, ni som gjort en operation hur länge tog det tills ni kunde vandra en längre sträcka, alltså över 10 km i varierande terräng igen? Eller kan jag glömma det för all framtid.
Hälsningar Veni
 
Min fru 66 år har en höftprotes och en knäprotes på andra knät. Vandring i branta nedförsbackar går inte så bra men hon går bra uppför. T ex alpdagsvandringar med stigningar på upp till 1000 meter vertikalt går fint.

Gå med tyngre packning i ryggsäck längre sträckor har hon slutat med men åker fortfarande hyfsat telemark i backe. Det går inte att böja knät med protesen lika långt som det andra knät.

Är det en helprotes eller halvprotes som är aktuell för dig? Min fru har en helprotes i knät.

Thure
 
Modigt av dig! Knappast finns statistik på det då dem flesta slutar med krävande vandringar efter ledproteser i benen.
 
Du kan ju prova att fråga på Happyride.se. Där brukar det mest diskuteras brutna nyckelben och liknande, men ofta blir det många bra svar.
 
Veronika tappa inte hoppet. Jag har vandrat hela livet fjäll och lågland. Opererade ett knä för artros maj 22. Jag valde en halvprotes. I augusti och sent i september samma år vandrade jag turer på Arholma och Tjockö i Stlms skärgård. Det gick utmärkt jag är lycklig att kunna fortsätta vandra. Jag är 73 år. och nu börjar jag känna av det andra knät, men tvekar inte att operera även det. Jag tror att du kommer kunna fortsätta äventyra.
Göran på Oaxen
 
Min fru 66 år har en höftprotes och en knäprotes på andra knät. Vandring i branta nedförsbackar går inte så bra men hon går bra uppför. T ex alpdagsvandringar med stigningar på upp till 1000 meter vertikalt går fint.

Gå med tyngre packning i ryggsäck längre sträckor har hon slutat med men åker fortfarande hyfsat telemark i backe. Det går inte att böja knät med protesen lika långt som det andra knät.

Är det en helprotes eller halvprotes som är aktuell för dig? Min fru har en helprotes i knät.

Thure
Tack för svar. Jag gillar främst att gå med packning på längre leder, typ ”true hikes”. Har en hyfsat lätt packning (6-7 kilo) basvikt exklusive mat. Jag brukar att se till att totalvikten inte hamnar högre än 13 kilo. Det finns inte så mycket att justera mera i min packning utan att det inkräktar på bekvämligheten. Har även artros i ryggen så snart följer även en ihop-
fällbar stol med som stöd för ryggen.
Dagsturer där man gå fram och tillbaka känns inte lockande. Möjligtvis låglandsturer som Sörmlandsleden (en av få jag fortfarande inte vandrat) kan tänkas. Men det skulle jag kunna klara av i nuvarande tillstånd med hjälp av lite smärtstillande tabletter. Är mitt knä kanske för bra? Eller har jag en hög smärttröskel, känner mig väldigt osäkert.
Ibland säger mina jämnåriga vänner (67 år) att jag måste vara i bra skick efter allt jag gör. Då brukar jag bli arg och svarar att ”alla kan göra det, det där sitter i skallen”. Förra året gick jag över 7 pass mellan 3000-4000 m i High Sierra under 10 dagar. Ja, jag hade periodvis starka smärtor vid de branta nedstigningar men mina stavar hjälpte mycket och jag tog det långsamt.
Vet inte om det ska bli hel eller halvprotes. Vad jag minns pratade Ortopeden om en helprotes. Han har gått i pension och stället (Access Akuten i GBG) har slutat med Ortopedi, så jag hamnar hos vårdcentralen igen och har en tid nu på fredag. Får se vad läkaren säger. Även min läkare där har gått i pension, känns som man måste börja om igen.
 
Veronika tappa inte hoppet. Jag har vandrat hela livet fjäll och lågland. Opererade ett knä för artros maj 22. Jag valde en halvprotes. I augusti och sent i september samma år vandrade jag turer på Arholma och Tjockö i Stlms skärgård. Det gick utmärkt jag är lycklig att kunna fortsätta vandra. Jag är 73 år. och nu börjar jag känna av det andra knät, men tvekar inte att operera även det. Jag tror att du kommer kunna fortsätta äventyra.
Göran på Oaxen
Tack, det låter lovande. Alltså efter bara 3 månader kunde du göra vandringar igen. Gick du då med tung packning?
 
Bara att inse att fysiken blir sämre vartefter. Bilsemester med camping är coolt !! Varför springa runt ute i terrängen med en supertung rygga ? Bara jobbigt och onödigt !
 
Bara att inse att fysiken blir sämre vartefter. Bilsemester med camping är coolt !! Varför springa runt ute i terrängen med en supertung rygga ? Bara jobbigt och onödigt !
Nja, har ingen supertung rygga. Bilsemester med camping? Jag kör inte bil och min partner gillar inte camping, ha ha
 
Inför årets vandring i USA fick jag en kortisonspruta som hjälpte i ungefär 3 månader och funkade hyfsat.

I vardagslivet påverkar mig det inte så mycket men visst känner jag av det då och då. Man vänjer sig ju vid en viss smärta.
Jag funderar starkt på en operation eller borde jag fortsätter med en kortisonspruta vid nästa års vandring.
Är det mest vandringar och inte vardagsaktiviteter som är problemet och fungerar kortisonspruta, varför ska du då låta operera dig så länge kortisonsprutorna har tillräcklig effekt?
 
Lite förslag att fundera över
Vad har du för knästatus nu? Konstaterad artros? Hur? Klinisk undersökning? Röntgen? Magnetkamera? Hela knäet, alltså både insidan (medialt) och utsidan (lateralt) .
Vad har du för hinder i livet av din artros: Inte kunna gå långa turer med packning? Inte kunna gå vardagspromenader? Smärta vid belastning? Smärta i vila? Smärta som inte kan hanteras med smärtstillande (inkl tillfällig cortisoninjektion)
Vad har du för mål med behandlingen relaterat till ovanstående
Vilka risker är du beredd att ta - all kirurgi har en grundrisk (=äventyrar allmän hälsa)+ specifikt för ingreppet (=äventyrar resultatet av operationen)
Har du fått information från flera professionellt kunniga (=ortopeder) och inte bara tycker på ett forum? De besitter knappas kunskap om val av t ex hel eller halvprotes, det bör väl avgöras av den som ska utföra ett eventuellt ingrepp i samråd med dig??
 
Är det mest vandringar och inte vardagsaktiviteter som är problemet och fungerar kortisonspruta, varför ska du då låta operera dig så länge kortisonsprutorna har tillräcklig effekt?
det är ju exakt det vad jag undra. En del säger, väntar inte med operation, bättre nu än senare i livet och andra säger som du. Kortisonsprutor är ju inte heller det bästa. Vardagsaktiviteter är okej, känns ibland men hanterbar. Låsningen av knäet uppträder vid "höga" kliv ner som från ett högt trappsteg eller stenig terräng. Artrosen är hanterbar men det är meniskusen som gör det jobbigt. Ortopeden menade att det är ingen ide att bara operera meniskusen när jag har artros också. Därför skulle jag vilja veta från en vandrarens synvinkel.
 

Liknande trådar


Njutvandringar att längta till

Platåberget Billingens unika natur och fina vandringsleder lockar vandringsentusiaster året om.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg