om inte Diamox...

[tango]

inte smärtstillande

Jag måste få invända mot föregående inlägg som tar upp smärtstillande på slutet.

Kropnne signalerar att något är fel genom smärta av något slag, t ex fel vätsketryck i kroppen pga höjden. Tar du smärtstillande och fortsätter uppåt blir sannolikt problemen värre men smärtsignalerna dövas och du kanske blir allvarligt sjuk.

Lyssna på din kropp, smärta = något är fel och går något åt grundproblemet (i detta fallet troligen bristande acklimatisering) istället för att bara ta bort symptomen = smärtan på kemisk väg. Höjdsjuka blir normalt värre med tilltagande höjd.
Om du däremot har symptom och tar smärtstilande för att snababre ta dig neråt så kan det kanske vara OK. Neråt till lägre höjd är den enklaste behandlingen av höjdsjuka

Kroppen är i grunden ganska finurlig, svimmar du av ett slag i huvudet så tycker kroppen att det är nog bra om du ligger ner och vilar ett tag.

/Patrik

 

[E9climbing]

Men nu laser du val som fan laser bibeln.

1. Smartstillande ar tex Tramadol eller Temgesic.

2. Vem har foreslagit smartstillande mot hojdsjuka? Inte JAG.

De prepparat jag listar ar sadant som ar bra att ha i ett First Aid kit om nagon blir sjuk. Jag har inte sagt att man ska ta nagot i forebyggande syfte.

Vidar sa ar de prepparat jag tar upp under DIV inte smartstillande utan i forstahand antinflamatoriska.

Lycka till med tyckandet

Jag måste få invända mot föregående inlägg som tar upp smärtstillande på slutet.

Kropnne signalerar att något är fel genom smärta av något slag, t ex fel vätsketryck i kroppen pga höjden. Tar du smärtstillande och fortsätter uppåt blir sannolikt problemen värre men smärtsignalerna dövas och du kanske blir allvarligt sjuk.

Lyssna på din kropp, smärta = något är fel och går något åt grundproblemet (i detta fallet troligen bristande acklimatisering) istället för att bara ta bort symptomen = smärtan på kemisk väg. Höjdsjuka blir normalt värre med tilltagande höjd.
Om du däremot har symptom och tar smärtstilande för att snababre ta dig neråt så kan det kanske vara OK. Neråt till lägre höjd är den enklaste behandlingen av höjdsjuka

Kroppen är i grunden ganska finurlig, svimmar du av ett slag i huvudet så tycker kroppen att det är nog bra om du ligger ner och vilar ett tag.

/Patrik

 

[tango]

missförstånd

Men nu laser du val som fan laser bibeln.

1. Smartstillande ar tex Tramadol eller Temgesic.

2. Vem har foreslagit smartstillande mot hojdsjuka? Inte JAG.

De prepparat jag listar ar sadant som ar bra att ha i ett First Aid kit om nagon blir sjuk. Jag har inte sagt att man ska ta nagot i forebyggande syfte.

Vidar sa ar de prepparat jag tar upp under DIV inte smartstillande utan i forstahand antinflamatoriska.

Lycka till med tyckandet

Jag ber om ursäkt för att jag missförstod dig men du skrev ordagrant: "Jag har inte last traden men har ar en kort lista pa det viktigaste att ta med sig pa hojd."
och grundfrågan handlade om Dimaox mot höjdsjuka.

Då förledes jag att tro att hela din lista var mot höjdsjuka och jag tolkade din rubrik "div" som diverse mot höjdsjuka men så var det tydligen inte avsett.

Dock kvarstår min fråga, inte specifikt till E9climbing/David, utan till den som vet. HUr funkar egentligen Diamox mot höjdsjuka. Är det trycksänkningarna som jag beskrev eller är det andningen som någon annan förelog eller något tredje?

/Patrik, som fortfrande undrar HUR/VARFÖR diamox funkar

 

[Spikbjörn]

Men nu laser du val som fan laser bibeln.

1. Smartstillande ar tex Tramadol eller Temgesic.

2. Vem har foreslagit smartstillande mot hojdsjuka? Inte JAG.

De prepparat jag listar ar sadant som ar bra att ha i ett First Aid kit om nagon blir sjuk. Jag har inte sagt att man ska ta nagot i forebyggande syfte.

Vidar sa ar de prepparat jag tar upp under DIV inte smartstillande utan i forstahand antinflamatoriska.

Lycka till med tyckandet

Jag vet inte varför du beskriver just dom som typiska smärtlindrande substanser, jag skulle aldrig välja dem för tillfälliga eller akuta besvär som jag antar att du avser med "First Aid"?

Alvedon, Voltaren, Morfin, och liknande är smärtlindrande. Voltaren, Ipren m fl (NSAID) är dessutom lite antiinflammatoriskt, men har man prednisolon (kortison) som alternativ kan de inte konkurrera.

Tramadol är tveksamt som smärtlindrande på akut smärta, en bråkdel av morfineffekten, men är bättre på nervsmärta (och har centralnervösa biverkningar).
Temgesic är en produkt mest för postoperativ smärta, används ganska lite då det knappast finns några fördelar med den, och det rekommenderas att man börjar med en injektion så fördelen med att man inte sväljer den finns .men är svårvärderad. Det finns ju alla andra morfinvarianter (vanligare) med minst lika bra effekt i akuta situationer.

Och detta är inte bara tyckande utan några decenniers erfarenhet av smärtbehandling.

Om någon typ smärtlindring är bättre vid höghöjdssjuka har jag dock ingen erfarenhet av.

 

[Harry47]

Diamox har två effekter.

Jag är inte läkare men har läst på inför mina Everestvandringar, och om jag har fattat det rätt så är det ungefär så här:

Den ena effekten är att den gör blodet surare, sänker dess pH-värde. På hög höjd stiger pH-värdet i blodet när vi andas ut nästan ren koldioxid (kolsyra). Det är blodets pH som styr andningsmekanismen. När jag lägger mig på kvällen och pH är högt blir signalen till andningsmekanismen: Nu är han i så djup vila att han inte behöver någon luft; andningen stängs av. Cheyne-Stokes-andning eller periodisk andning kallas det. Dessbättre är viljan att leva vidare stark så jag vaknar med panik och undrar varför jag inte får luft och drar in några djupa andetag. När jag närmar mig insomnande igen händer samma sak, och så kan det fortsätta hela natten. Nästa natt kan problemet vara borta men kan återkomma senare. Blir det för besvärligt så kan man ta Diamox som alltså sänker blod-pH och stimulerar därmed andningen.

Den periodiska andningen har inget med höghöjdssjuka, alltså hjärnödem och lungödem, att göra. Dessa livshotande besvär orsakas av att vätska pressas ur hjärn- och lungcellerna när trycket utifrån minskar med det lägre lufttrycket. Hjärnvätskan blir då instängd mellan hjärnan och skallbenen, och dess tryck kan då skada hjärnan. Vätskan som pressas ur lungcellerna försvårar andningen; man kan drunkna i sin egen lungvätska. Den andra effekten som Diamox har är att den är ett diuretikum (vätskedrivande) som påskyndar bortforslingen av den skadliga vätskan (minskar kanske även produktion av hjärnvätska). De artiklar jag har läst säger att Diamox allmänt påskyndar acklimatiseringen på hög höjd, och känner man sig bättre efter att ha tagit Diamox så är man bättre. MEN det allra viktigaste: Blir man höjdsjuk så måste man NER.

Den viktigaste regeln för att slippa höghöjdssjuka och Diamox är att på över c:a 3000 m höjd tillbringa nästa natt bara c:a 300 m högre än föregående natt och att sova två nätter på samma höjd efter varje 1000 m stigning. Diamox är inte tänkt att användas för att man ska kunna frångå denna regel.

 

[E9climbing]

Problemet med manga smartstillande ar de ar andningshamande och dar med inte gar att ta pa hojd. De jag namt funkar utan att skapa nagra seriosa komplikationer.

Prednisolon kombinerat med kodein/paracetamol funkar bra vid serios bronkit som inte ar ovanligt pa hojd.

Jag vet inte varför du beskriver just dom som typiska smärtlindrande substanser, jag skulle aldrig välja dem för tillfälliga eller akuta besvär som jag antar att du avser med "First Aid"?

Alvedon, Voltaren, Morfin, och liknande är smärtlindrande. Voltaren, Ipren m fl (NSAID) är dessutom lite antiinflammatoriskt, men har man prednisolon (kortison) som alternativ kan de inte konkurrera.

Tramadol är tveksamt som smärtlindrande på akut smärta, en bråkdel av morfineffekten, men är bättre på nervsmärta (och har centralnervösa biverkningar).
Temgesic är en produkt mest för postoperativ smärta, används ganska lite då det knappast finns några fördelar med den, och det rekommenderas att man börjar med en injektion så fördelen med att man inte sväljer den finns .men är svårvärderad. Det finns ju alla andra morfinvarianter (vanligare) med minst lika bra effekt i akuta situationer.

Och detta är inte bara tyckande utan några decenniers erfarenhet av smärtbehandling.

Om någon typ smärtlindring är bättre vid höghöjdssjuka har jag dock ingen erfarenhet av.

 

[Spikbjörn]

Viktigt påpekande om andningsdepression. Det finns med för alla opiater, t ex Kodein, Temgesic och Tramadol. Så där är dom ju inte att rekommendera. dessutom så bör man kanske testa att man tål dom innan man får ett akut behov. En av hundra får överdos av kodein om de tar normaldos, de med t ex laktosintolerans bör undvika Temgesic och man bör inte ta Temgesic och Tradolan kombinerat för de både potentierar och motverkarar varandras effekter.

Så testa hemma innan du har akut behov på bergets topp

 

[pecall]

Diamox (acetazolamid)
Mild vätskedrivande. Används för att acclimatisera sig snabbare (mot grönsstarr vanligen i Sverige). Finns ej längre i FASS men kan skrivas ut som vanligt. För info om läkemedlet kontaktar förskrivaren tillverkaren (står i FASS). Verkningsmekanism i stort okänd vad gäller acclimatisering, dock ger medlet en surare miljö i kroppen. Detta driver på andningen tidigare vid ansträngning och kan möjligen vara förklaringen.

Adalat (nifedipin)
Mot akut påkommet lungödem, ej förebyggande. Vanligen i Sverige mot högt blodtryck.

Decadron, Dexacortral (Dexametason)
Används mot akut påkommet hjärnödem, ej förebyggande. Universaldrog mot det mesta i form av inflammation och/eller svullnad. Vanligen inom skolmedicinen tex binjurebarksproblem, hjärnödem pga tumör, ledinflammationer osv.
Är en sorts cortison, eg en typ av steroid. Finns även som injektion om personen i fråga är medvetslös.

Alla tre är receptbelagda och har en hel rad biverkningar. Kan naturligtvis inte råda någon att använda ovanstående mediciner utan att ha konsuterat läkare och fått recept. Dock är Diamox vid korttidsanvändning och Dexametasonet i engångsdos relativt harmlösa.
I en extrem prioriteringssituation på ett berg skulle man naturligtvis råda till användning av iaf Dexametasonet utan läkarordination. Adalat är en potent medicin som kan ge blodtrycksfall med allt vad det innebär på hög höjd.

Nja, acetazolamid, Diamox, är inte primärt vätskedrivande. Det är en inhibitor (hämmare) av enzymet karboanhydras, som katalyserar omvandlingen koldioxid-kolsyra och vice versa. Effekten blir att när man tar läkemedlet bibehåller man en större andel av den koldioxid som bildats i kroppen löst som kolsyra, vilket, som påpekas, bidrar till att hålla ner pH i blodet (dvs hålla det lite surare).
Andningen regleras normalt med två olika system, ett som känner av pH i blodet, dvs hur mycket koldioxid som finns löst som kolsyra, och ett som känner av syrehalten. Vid havsnivå är det normalt det första systemet som driver andningen. Men på högre höjd drivs andningen av bristen på syre. Detta medför att man samtidigt ventilerar ut en hel del koldioxid, vilket innebär att pH i blodet stiger, s.k. respiratorisk alkalos, och detta medför i sin tur att andningen nedregleras tills dess att syrebristen gör sig påmind igen. Härigenom får man en otillräcklig tillgång på syre i vävnaderna vilket bidrar till att förklara huvudvärken som hög höjd medför. Samma mekanism förklarar också den s.k. Cheyne-Stokes-andningen som förekommer på hög höjd framförallt vid sömn. Cheyne-Stokes-andning innebär att man andas häftigt en stund, åtföljt av ett rejält andningsuppehåll (under vilket koldioxiden byggs upp igen).

Nifedipin (Adalat) är helt riktigt ett preparat (s.k. kalciumkanalblockerare) som sänker trycket i lungkretsloppet.

 

[goser]

Jag har arbetat på Sydpolen (dvs 90,00) och stationen (amerikansk) ligger på ca 3000 möh. Jag mellanlandade vid kusten (McMurdo) och det var anbefallt av amerikanerna att äta diamox 2-3 tabletter dagligen om jag minns rätt 2 dagar innan och 3-4 dagar på plats på sydpolen

Ganska uppåt väggarna : alla guidelines , inklusive amerikanska CDC ( http://korta.nu/cdcalt ), säger starta 24 timmar innan , och avsluta efter två dygn (CDC) alternativt andra eller tredje nattdosen(t.ex. International Society for Mountain Medicine , http://korta.nu/5c3a , som är grundkällan för det mesta vederhäftiga du finner på nätet ) . Dosen är 125 mg (under 100 kilos vikt ) , två gånger dagligen .

Mitt tips är att skippa tabletterna och istället dricka massaor av plusvätska, dvs vatten. Inte The, kaffe, öl eller något annat drivande utan vatten, juice, läsk eller liknande. Vätskebrist försämrar förmågan till acklimatisering - minns inte medicinskt varför.

Uttorkning ger huvudvärk ,så det är viktigt att utesluta uttorkning som orsak till huvudvärk. Att huvudvärk botas med vätskestöt har gett upphov till myten att höjdsjuka är bara eller huvudsakligen orsakat av vätskebrist , vilket inte går ihop logiskt : höjdsjuka innebär ödem ( = överskott av vätska i vävnaderna ) , och det botas inte av att köra in mer vätska i systemet. Att bara dricka vatten eller saltfattig dryck ger i s lutändan exakt samma symptom som svår höjdsjuka , och kan vara livshotande om det drivs tillräckligt långt :

Myth #4 - Drinking extra water will protect you from altitude illness.
Staying hydrated is important at altitude. Symptoms of dehydration are similar to AMS. In reality you only need an additional liter to a liter and a half of water at altitude. Too much water is harmful and can dilute your body's sodium levels (hyponatremia) causing weakness, confusion, seizures, and coma.

Ovanstående från Peter Hackett , klättrande läkare som var nyckelperson i att bygga upp The Himalayan Rescue Associations klinik i Pheriche på Everestrutten , och skrivit CDC´s anvisningar. Du hittar även ett exempel på vattentipsets baksida på http://korta.nu/myths , och en studie av hur det fungerar i tryckkammare. ( Eller rikitigt ruggigt : googla "wee for wii" )

Den periodiska andningen har inget med höghöjdssjuka, alltså hjärnödem och lungödem, att göra. Dessa livshotande besvär orsakas av att vätska pressas ur hjärn- och lungcellerna när trycket utifrån minskar med det lägre lufttrycket. Hjärnvätskan blir då instängd mellan hjärnan och skallbenen, och dess tryck kan då skada hjärnan.

Det totala gastrycket har inget med höjdsjuka att göra , allt vi ser hända beror på det minskade syretrycket på hög höjd. Ökat syretryck ( högre koncencentration av av syrgas vid samma tryck som omgivningen ) minskar eller eliminerar helt effekterna av hög höjd , beroende på koncentrationen. Det är orsaken till att astronomer regelbundet utan problem far upp till Chajnantor-observatoriet (5050 mö.h. ) och arbetar där efter en enda acklimatiseringsnatt vid 2400 meters höjd , och att tåget till Lhasa ( maxhöjd 5076 , lång platå kring 4500 ) inte doftar kräkpåse vid ankomsten - vilket däremot bussen från Golmud gör.

 

[HannesG]

Uttorkning ger huvudvärk ,så det är viktigt att utesluta uttorkning som orsak till huvudvärk. Att huvudvärk botas med vätskestöt har gett upphov till myten att höjdsjuka är bara eller huvudsakligen orsakat av vätskebrist , vilket inte går ihop logiskt : höjdsjuka innebär ödem ( = överskott av vätska i vävnaderna ) , och det botas inte av att köra in mer vätska i systemet. Att bara dricka vatten eller saltfattig dryck ger i s lutändan exakt samma symptom som svår höjdsjuka , och kan vara livshotande om det drivs tillräckligt långt :

Det här måste understrykas, klart smältvatten innehåller väldigt lite förutom vatten och dricka mycket är kontraproduktivt. Te är inte att fnysa åt, jag har aldrig druckit så mycket te i mitt liv som när jag var på expedition med tre engelsmän och nån uttorkning märkte jag inte. Lite socker i det så blir det ännu bättre. En av oss var väldigt rädd för höjdsjuka och mådde kasst av det, drack kopiösa mängder och mådde ännu värre på morgonen. Efter att ha hört hur mycket han kissat under natten (3l i flaska) så satte jag honom på vätskerestriktion med vätskeersättningsmedel och extra salt i maten vilket han blev bättre på ganska fort.

Nifedipine bör man vara försiktig med eftersom det kan få blodtrycket att falla dramatiskt, googla starlings lag om du intresserad samt att det i allmänhet blodtrykssänkande

lyssna på David, han vet vad han snackar om

 

[thureb]

Finns

flera andra trådar om höjdsjuka här på utsidan, Och den här aktuella är inte den mest informativa. Viktigt att ha kunskap om höjdsjuka i den grupp man deltar i och att kunna skilja på livshotande och lindrigare symtom samt hur dessa behandlas. Syreinnehållet är inte hela sanningen.

Diamox kan vara av värde förebyggande men inte alla har nytta av preparatet då tendensen för att utveckla höjdsjuka är genetiskt betingad. I allvarliga fall är det enda säkert livräddande att öka lufttrycket genom att minska höjden alternativt portabel tryckkammare .

Thure

 

[kjpil]

Fungerar diamox bara på vissa individer då?

Jag prövade diamox vid ett par tillfällen på mina första acklimatiseringsdagar i somras och hoppades att huvudvärk skulle bli bättre, 500mg på en kväll har jag för mig. Tyckte inte att det hjälpte mig, jag blev mest kissnödig och fick köpa mer dyrt vatten från hyttorna, det som hjälpte något var lite mer intensiv motion och ev aspirin.