Olycka med trangiakök och elever igen

Dette høres bra ut, om du kan lage et notat med punkter om hva man må gjøre, hva man ikke må gjøre og hint om gode sett å gjennomføre opplæringen på kan vi be foreningen for brannskadde å vurdere om dette er OK. De vil ikke godkjenne noe men de kan kanskje finne svakheter så vi kan lage et opplegg for alle andre.
En ekstra spritbrenner ferdig fylt slik at de kan bytte raskt hos deg kan være bra.

dsk

Vet inte om det var svar på mitt inlägg? Det är kanske Neremander som är bäst skickad att skriva ihop då han kom med idén att inte lämna ut flaskan och framförallt har praktisk erfarenhet av liknande situationer som scoutledare. Men det blir nog ganska tidskrävande om man ska få till en helhetsbeskrivning med risker, metodik och pedagogiska poänger etc., så du kanske får sätta ihop det själv utifrån tråden.
 
Vitsen med smala gång är att lågfronten som försöker ta sig in i flaskan (när gången är fylld med ideal bränsleluft-blandning) kyls så mycket i kanterna/omkretsen att det drar ur mer värme än det som bildas av förbränningen och temperaturen går snart under den gränsen för att förbränningen skall kunna fortlöpa.

- det har att göra med att yta växer kvadratisk och volymen växer kubiskt, och går man åt andra hållet och minskar volymen tillräckligt mycket så blir (kylande) ytan proportionerligt stor gentemot volymen och kyler mer och mer i randområdet/gränsytorna kring volymen än vad som produceras i värmen i en förbränningsprocess i de mer centrala området med tillräcklig hög temperatur i aktuella volymen, och det blir allt kallare och förbränningen avstannar.

Det har ingen med om gången är vätskefylld eller inte, skyddet sitter i ovanstående resonemang med kylning av gaserna efter en längd i en rör/gång. Ett skydd baserat på geometriska kvoter mellan yta och volym!.

I gruvor och annat så hade man ett enkelt finmaskigt metallnät runt lågan på acetylenlampan av samma orsak i tex. kolgruvor och liknande som kunde avge höga halter av metan och liknande brännbart och kunde ge förödande explosioner - där är hålstorleken i nätet det avgörande om en låga tar sig förbi eller inte.

Hålstorleken är också olika för önskad verkan beroende vilket bränsle som förbränns - för tex. skydda mot att låga propagerar vidare med vätgas som bränsle så måste hålen vara under 1/10-dels mm (enligt NASA) medans för 'vanliga bränslen' så tål man uppemot enstaka mm. - mindre hål om det är en nät och större diameter accepteras om det är en längre gångväg med kylande väggar.

Hatthuvuden i en brännare med många små hål har också samma verkan så att lågan inte tar sig in under brännarhatten (och man får en under-burn och väldigt lysande röd hatt ) och det brinner i blandningsröret. Det intressanta att det här fungerar och sprider inte lågan ned i blandningsröret fast hatten kan vara körsbärs-röd av värme - det tänder heller inte på den närmast idealt utblandade gasol/luft blandningen under hatten trots att ytorna som gasen berör på undersidan är >= 500 grader C varm och förbränningsprocessen påbörjas inte förrän gasol-luftblandningen, som värms kraftigt av passagen genom den varma hålet och dess hastighet på utsidan gått under 0.39 m/s (annars blåser lågan ut sig själv) och tänds på av den redan befintliga flamman/öppna lågan.

Jag har funderat en del på det här och skulle vilja förstå det lite bättre. Vore tacksam om du (eller någon annan) kunde utveckla vad som händer lite mer, helst lite mer kvantitativt gärna med de formler och fysikaliska samband som styr. Speciellt har jag svårt att förstå intuitivt hur nätet räcker för att kyla ner lågan. förstår att det verkliga fallen kanske blir väldigt komplicerade med randvillkor, men möjligtvis går att få till lite mer detaljer om man antar som exempel att en plan lågfront går in i en väldigt lång cylinder eller liknande?

Specifika funderingar:
- Ungefär vilken temperatur har lågfronten normalt vid etanolförbränning?
- Är det att komma under den termiska tändpunkten för etanol (400C) som är tricket?
- Det känns som om avkylningen via expansion av de brinnande gaserna borde kunna ha en signifikant del i detta förutom värmeöverföringen till omgivande metall?
- Hur sker den dominerade delen av energiöverföringen till metallen, via strålning?
- Är det viktigt att det finmaskiga nätet sitter en bit bort från lågans normala utbredning så det har lägre temperatur (i gruvfallet)?

Jag inser att det eventuellt kan vara väl tidsödande att svara detaljerat så jag förstår det i så fall antagligen inte finns tid att göra det, uppskattar om det kanske går att få svar på någon av frågeställningarna.

Jag har letat men inte hittat bra källor på nätet ang detta, men en hänvisning till en sådan vore ju ett kanonbra svar det med.
 

Liknande trådar


Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!

Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg