Flottarstigen / Ljusnanleden
Jag befinner mig i nästan exakt samma situation som du! Under åren har jag successivt jobbat på att få med sambon allt längre ut i naturen och ska nu (äntligen) ta steget att försöka introducera henne till utelivet bortom dagsturer. Då du i ditt inlägg nämner Finnskogsleden tänkte jag därför tipsa om den introduktionstur jag planerar till sommaren:
Flottarstigen alt.
Ljusnanleden, sträckan Laforsen - Färila
(
http://www.farila.se/index.php/vandringsleder/)
Planen är att ställa bilen i Färila, ta bussen upp till Laforsen (ca 2 mil NV om Färila fågelvägen) och sedan vandra tillbaks till Färila längs mellanljusnan. Båda lederna är möjliga alternativ, enda skillnaden är att de går på varsin sida om Ljusnan (mer om det längre ner). Den totala vandringssträckan blir då ca 30-35 km, vilket jag tänkt att vi ska avverka på 3 dagar med 2 övernattningar i det fria. Dagsetapperna blir då ca 1 mil, vilket jag tror och hoppas blir lagom för en introduktionstur, dvs inte allt för krävande och inte allt för lätt. (Första turen ska ju helst inte bli den sista, så det gäller att naturupplevelsen inte förtas av det obekväma, samtidigt som jag inte vill att vandringen blir till en söndagspromenad!)
Bakgrund / generellt
Vi har tidigare varit upp och fiskat i mellanljusnan flera somrar och är således relativt välbekanta med omgivningarna. Det är (i våra ögon) ett väldigt naturskönt område, inte minst tack vare Ljusnan och alla dess forsar. Flora och fauna är varierande och artrik för den intresserade, vacker och spännande för oss andra, men mygg/knott har vi dock inte besvärats av mer än i normala svenska skogar. Är du/ni intresserade av fiske kan jag varmt rekommendera att lösa fiskekort och fiska er fram längs vandringen (det kommer vi göra). Dock lämnar jag inga fångstgarantier, men att jag brukar kunna få napp är helt klart ett gott tecken!
Själva lederna har vi inte vandrat så mycket på, men där vi följt dem är de rätt välmarkerade och lättvandrade (eller åtminstone inte svårframkomliga). Tack vare geografin är också risken att gå vilse obefintlig, så orienteringen kräver inget större fokus. På båda sidor finns med jämna mellanrum "gapskjul" (vindskydd/rastskydd) där man kan rasta om vädret är överjävligt. Dock vet jag inte om de duger att övernatta i, så tält är nog att rekommendera, men de flesta brukar i alla fall ha ved och angjorda eldplatser som kan förenkla lägerlivet, och vatten finns det ju gott om i älven.
Med tanke på tillgängligheten, de fina vandringslederna och fisket har vi under alla år träffat på förvånansvärt få människor längs älven. På sin höjd passerar man några enstaka flugfiskare, men de är förhållandevis sällsynta, rätt stationära och sällan vidare lappsjuka, så "vildmarkskänslan" är det inga problem med. Att civilisationen trots allt ändå inte är allt för långt borta kan också kännas tryggt för en nybörjare, och ur ytterligare säkerhets-/trygghetsperspektiv finns det (med vissa undantag) också någorlunda mobiltäckning överallt.
Flottarstigen
Går längs samma sida som Rv 84. Troligtvis mer lättvandrad och välordnad tack vare närheten till "stora vägen" och därmed civilisationen. Bra ur trygghetssynpunkt, men samtidigt större risk att träffa på andra människor.
Ljusnanleden
Går längs mellanljusnans norra/västra sida. Otillgängligare och därmed sannolikt (ännu) mindre chans att träffa på andra, fast samtidigt längre till undsättning eller "bail-out" om det skiter sig. Denna kommer vi att vandra, främst för att vi inte utforskat denna sida lika mycket då den som sagt är otillgängligare och därmed inte lika lämpad för dagsutflykter.
Blev lite längre svar än jag tänkt ser jag nu, men bättre det än inget(?).
God tur!
