Ursäkta att en ickestockholmare lägger sig i, men jag känner igen det där tankesättet från andra klubbar att: Om det sitter en eller fler bultar, så är det ok att helbulta, även bredvid naturliga säkringsmöjligheter. Någon klubb sa att det är ok "för att bevara en sportklätterkaraktär på en genuin sportklippa".
MEN: Är det en sportled så är det. Är det trad så är det. Är det mix, så är det.
Då måste alla som rättar sig efter någon form av bultpolicy ställa sig frågan VARFÖR HAR VI EN BULTPOLICY?
I de flesta fall, så verkar intentionerna med att ha en dylik, vara att göra så lite åverkan på naturen som möjligt, och att klättrarna skall leva i samspel med naturen.
BULTAR ÄR ETT IRREPARABELT INGREPP I NATUREN! Så det så.
Nu säger jag inte att jag är emot bultning av sportleder men jag hävdar att det finns en tendens mot att göra all klättring tillgänglig för alla, till varje pris.
Varför är det så? Kan inte leder få vara farliga? Kan inte leder få vara psykiga? Är det väl utmärkt i föraren vad som gäller, så är det upp till klättraren att avgöra.
Har nu folk klättrat den här leden i Häggsta i alla år, och kompletterat med egna säkringar där det behövs, förstår jag verkligen inte anledningen till retrobultningen.
För varje bult som slås, uppstår också ett stort ansvar för den som slår bulten: Bulten skall diarieföras och kontrolleras med jämna mellanrum. Vid behov skall den även bytas.
Jag tycker den här formuleringen, från Bohusläns KK's bultpolicy är ett mycket bra rättesnöre:
"För att stärka tradklättringens existens och möjlighet till fortsatt utveckling i Bohuslän, bör utgångspunkten vara att de naturligt säkrade linjerna kommer i första hand och deras karaktär och potential styr utvecklingen av berg och leder. Om klättrare idag inte har den kompetens som krävs för att säkra en linje, eller inte vill ta den risk friklättring av en naturligt säkrad linje medför, kan det komma klättrare som söker den utmaningen imorgon.
Lämna hellre en linje ren för dem, än att placera bultar idag."
