Vi är nog många som saknar ditt skrivande
Nu bär det äntligen ut!! ...
- Trådstartare Kajsa-Warg
- Start datum
Tack det var vänligt sagt!
och det har varit/är roligt att dela med sig, mest då av mitt gammeldags skärgårdsliv,
ja är van att skriva fri dagbok sedan 1967, så här blev det en naturlig modern uppföljare, speciellt roligt som ja är en "rabiat" bildmänniska,
De har nu gått ett år sedan ja fick sparken från ön, och tyvärr sprack min plan med en ny form av skärgårdsliv med utgångspunkt Arkösund, de blev för känslosamt, och ja kunde inte koppla om till att bli fritidsmänniska.
Sen barnsben är ja ju på sjön för att ja var en öbo, och som sådan färdades man på sjön i vardagen, det var en praktisk mening med att färdas med båt.
Därför känns det konstigt nu att bara fara runt utan att de behövs för levernet!
Men vi får se till nästa säsong, när förhoppningsvis den värsta chocken lagt sig, de lönar sig inte att streta emot, ja är "landkrabba" nu och har en jättefin gammellövskog nästgårds, ett stort fint fält med hällristningar och fina vilda å lummiga stigar ut med Strömmen, där ja matar fåglar, fjärilar med flera.
Det kan givetvis inte ersätta mitt uppväxtställe där ja till 80% har formats som människa, min identitet och personlighet, men ja har alltid varit bra på att uppskatta det lilla i vardagen, och det har ja verkligen nytta av nu på landbacken.
Idag kan man inte bara göra saker som man gillar hur som helst, man ska tillhöra en namnsatt grupp, så nu har ja fått "titeln": "PLOGGARE"! = skräpsamlare som man sa förr i tiden ;-)
GO FORTSÄTTNING PÅ SôMMERN!
Bilder:
1-Lummig stig ut med Strömmen
2-Långhornad myskbock på matningsbanan.
3-Samma banan vid upphängningen, för fjärilar å andra insekter.
4-"Ploggarens" skörd.
Bilagor
Äntligen har ja fått "arslet ur vagnen" och får hjälp av Kamrat-P att hämta lillbåten/SUVI 495 som är kvar på en grannö, och borde ha hämtats redan i våras (förlåt B!)
Vi fraktar den hem till P så den får göra sällskap med plywoodkajaken,
så ja ser fram emot nåra segel/roddturer på Asplången
Vi fraktar den hem till P så den får göra sällskap med plywoodkajaken,
så ja ser fram emot nåra segel/roddturer på Asplången
Bilagor
Efter att i 25 år ha bott på 2 ställen året om, c:a 65/40% där 65% står för ön utan el, centralvärme eller rinnande vatten, och 40% i stadslägenhet, och det senaste året 100% i lägenheten, slås/skräms ja av hur ENORMT mycke drickbart vatten ja slösar med dagligen!!!
Lite grovt räknat förbrukade jag på ön 25% dricksvatten, till kaffe, te å viss matlagning, resterande 75% var havs/ -regnvatten och snö till växter, matlagning, tvätt och disk.
Inte konstigt vi har å kommer att få akut vattenbrist framöver.
Lästips:Schauberger "Det levande vattnet".
Lite grovt räknat förbrukade jag på ön 25% dricksvatten, till kaffe, te å viss matlagning, resterande 75% var havs/ -regnvatten och snö till växter, matlagning, tvätt och disk.
Inte konstigt vi har å kommer att få akut vattenbrist framöver.
Lästips:Schauberger "Det levande vattnet".
Bilagor
Läste/hörde nåt nyligen om försök med ett kretslopp inom fastigheten för toaspolningen i flerfamiljshus. Minns inte detaljerna. Man hade ivf konstaterat att att bygga ett helt nytt rörnät för toavatten skulle innebära oöverstigliga konstnader och förstås andra bekymmer. Och det är säkert så.
Men,men..
Det torde ju inte vara oöverstigliga kostnader om man åtminstone införde den typen av åtgärder i nyproduktionen. Visserligen så tar väl övergången ungefär ett sekel men hellre det än ingen övergång alls.
Det är ju egentligen vansinnigt att spola ned bajs med dricksvatten.
Det torde ju inte vara oöverstigliga kostnader om man åtminstone införde den typen av åtgärder i nyproduktionen. Visserligen så tar väl övergången ungefär ett sekel men hellre det än ingen övergång alls.
Det är ju egentligen vansinnigt att spola ned bajs med dricksvatten.
Absolut. Det var allså att bygga ett helt nytt nät över hela stan som var för dyrt och bökigt. Och det tror jag också. Jo, det är säkert tänkt för nyproduktion. Att dra nya rör i en befintlig fastighet lär väl vara minst lika kul som ett stambyte. Iofs kan det kanske införas när stammarna ändå byts, kanske med lite statsbidrag för merkostnaden.
Akut vattenbrist är aktuellt på några ställen i landet men generellt finns det gott om vatten. Sen finns det betydligt enklare åtgärder än att bygga upp två parallella system för vattenförsörjning inne i samhällen. Det allra enklaste är nog att man bara ha gräsmattor med gräs kortare än 8 cm där det verkligen behövs. Eftersom en sådan åtgärd dessutom o princip är gratis, ger snabb effekt på infiltrationen och ger effekt på något års sikt så gäller det bara att få politikerna att hänga på.
Ökad infiltration fyller på grundbattennovåerna bättre. Idag leder man bort stora mängder dagvatten som på vägen till ev rening blir förorenat när det blandas med vatten från gator etc, kan man istället få ner vattnet i märken så ökar grundvattenreserverna samtidigt som resurserna som idag läggs på rening kan gå till att rena dricksvatten.
Sen är det självklart att bara klipplängden på gräsmattor inte löser problemet men de som förstår principen inser ganska så snabbt fler enkla lösningar som bidrar. Lika självklart är det bra att hålla igen på konsumtionen men att dra in ännu ett rörsystem i redan dyra nybyggen är en klantig metod då man i många fall måste rena det vattnet också. Att planera för hur dagvattnet ska ner i marken istället för att allt ska ledas bort med dagvattnet är oftast både enklate och billigare.
Jag använder kommuner som exempel då de har stora ytor och att vattenproblemet oftast visar sig på den lokala nivån. Varje enskild markägare kan bidra om viljan finns.
Sen är det självklart att bara klipplängden på gräsmattor inte löser problemet men de som förstår principen inser ganska så snabbt fler enkla lösningar som bidrar. Lika självklart är det bra att hålla igen på konsumtionen men att dra in ännu ett rörsystem i redan dyra nybyggen är en klantig metod då man i många fall måste rena det vattnet också. Att planera för hur dagvattnet ska ner i marken istället för att allt ska ledas bort med dagvattnet är oftast både enklate och billigare.
Jag använder kommuner som exempel då de har stora ytor och att vattenproblemet oftast visar sig på den lokala nivån. Varje enskild markägare kan bidra om viljan finns.
Undrar ändå
Nu förstår jag vad du avsåg med ditt svar (tror jag). Visst är det bra om vi kan se till att grundvattennivåerna blir normala eller höjs. Då har vi större möjlighet att få naturligt dricksvatten som inte kräver stora reningsanläggningar.
De stora städerna tar väl redan idag sitt vatten från vattentäkter typ Mälaren, Vättern, Vänern etc. Där bidrar inte högre grundvattennivåer till någon större ökning av vattentillgången utan dom får fortsätta rena sjövatten.
Jag inbillar mig att om vi verkligen får akut brist på dricksvatten så blir det billigare med två system än att köpa dricksvatten på flaska. Mitt antagande är att processen för att rena vattnet är så pass dyrbar att det på sikt lönar sig att ha två vattenkvalitéer - en för bruksvatten och en för dricksvatten. Kanske har jag fel där.
Den kostnad man "skrämmer" oss med är väl egentligen materialkostnad för ett extra rör både i fastigheter och i mark om man gör förändringen i samband med stambyten samt dragning/ersättning av gamla vattenledningar.
Nu förstår jag vad du avsåg med ditt svar (tror jag). Visst är det bra om vi kan se till att grundvattennivåerna blir normala eller höjs. Då har vi större möjlighet att få naturligt dricksvatten som inte kräver stora reningsanläggningar.
De stora städerna tar väl redan idag sitt vatten från vattentäkter typ Mälaren, Vättern, Vänern etc. Där bidrar inte högre grundvattennivåer till någon större ökning av vattentillgången utan dom får fortsätta rena sjövatten.
Jag inbillar mig att om vi verkligen får akut brist på dricksvatten så blir det billigare med två system än att köpa dricksvatten på flaska. Mitt antagande är att processen för att rena vattnet är så pass dyrbar att det på sikt lönar sig att ha två vattenkvalitéer - en för bruksvatten och en för dricksvatten. Kanske har jag fel där.
Den kostnad man "skrämmer" oss med är väl egentligen materialkostnad för ett extra rör både i fastigheter och i mark om man gör förändringen i samband med stambyten samt dragning/ersättning av gamla vattenledningar.
ja, hårdklippta gräsmattor är svåra att förstå sig på, och de kommer nog att minska nu av en annan anledning, att gynna pollinerare som behöver mer ytor där växter går i blom, inget nytt fenomen, men mellan sunt förnuft, vetenskap å politik glappar det rejält.
Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!
Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.
Få Utsidans nyhetsbrev
- Redaktionens lästips
- Populära trådar
- Aktuella pristävlingar
- Direkt i din inkorg