Jag har sedan ett antal veckor tillbaka befunnit mig lite som mitt uppe i en inre kris. Detta eftersom jag efter en vadslagning på en kickoff mer eller mindre förbundit mig att leva en månad ute i vildmarken. November månad dessutom, och i Ångermanland. Vintern kommer ju tidigare där än här...om man säger. Det hela föreföll som en smal sak när solen sken och maten stod på bordet men nu kan man väl säga att eftertankens kranka blekhet börjat prägla min person. Men jag kan inte backa och har varit sjukskriven hela förra veckan och hittills under innevarande. Dagarna har gått åt till att skaffa materiel och att läsa överlevnadshandböcker. Jag har köpt knivar och grejor och kan Bear Grylls utantill. Sen så har jag dessutom ett förflutet som scout. Dessvärre som sjöscout men ändå... så det hela skulle väl löst sig någorlunda ifall jag inte varit stor i käften och lovat fånga all min mat själv och hålla sträng GI-diet. Mycket kött kommer det att behövas och det är ungefär där som mina funderingar befinner sig just nu. Kring det och kring Gore-Tex. Som jag har förstått det så är Gore-Tex sämre än kronans grejor så jag kommer att jaga i M59 och så är det med det.
Men alltså hur är det med fångstgropar i marken? Fungerar det i praktiken? Det krävs ju ett jättehål för t.ex ett rådjur och ett kolossalt för en älg, och kan man verkligen vara säker på att ett vildsvin blir spetsat på pålarna? Jag menar det krävs väl en viss fallhöjd för det och även om jag liksom jagar djuret framåt så att det faller ner med fart så kanske det inte går som det var tänkt. Nu i helgen så använde jag en gammal jordkällare utan tak som "fångstgrop" och prototyp. Det gick sådär bra eftersom pålarna i golvet inte satt fast ordentligt utan välte när rådjuret (tror jag) föll i och maskeringen av lövruskor nog bildade ett skyddande täcke. Eller så var det vandaler som kom dit. Det var ju in civiliserade trakter och det kan nog passera en del folk under ett dygn. Det var dessutom en del fotspår där nere som jag inte minns från när jag gillrade upp de spetsade pålarna så kanske att någon sparkat omkull alltsammans. Det finns veganer och jag vet inte vad som inte gör annat. Fan man blir ju förbannad när man tänker på det.
Nåja, men hur gör man egentligen? Att snara småvilt verkar otäckt eftersom djuret är vid liv och jag som stadsbo med noll jaktvana inte känner mig helt bekväm med att behöva ha ihjäl det själv. Pålarna och groparna känns bättre om man ser till det. Sen så känns det mera fair att jaga djuret framåt eller åtminstone som vid själva grävandet och vässandet ha mera del i jakten.
Hoppas främst på vildsvin och rådjur eftersom maten räcker längre då.
Men alltså hur är det med fångstgropar i marken? Fungerar det i praktiken? Det krävs ju ett jättehål för t.ex ett rådjur och ett kolossalt för en älg, och kan man verkligen vara säker på att ett vildsvin blir spetsat på pålarna? Jag menar det krävs väl en viss fallhöjd för det och även om jag liksom jagar djuret framåt så att det faller ner med fart så kanske det inte går som det var tänkt. Nu i helgen så använde jag en gammal jordkällare utan tak som "fångstgrop" och prototyp. Det gick sådär bra eftersom pålarna i golvet inte satt fast ordentligt utan välte när rådjuret (tror jag) föll i och maskeringen av lövruskor nog bildade ett skyddande täcke. Eller så var det vandaler som kom dit. Det var ju in civiliserade trakter och det kan nog passera en del folk under ett dygn. Det var dessutom en del fotspår där nere som jag inte minns från när jag gillrade upp de spetsade pålarna så kanske att någon sparkat omkull alltsammans. Det finns veganer och jag vet inte vad som inte gör annat. Fan man blir ju förbannad när man tänker på det.
Nåja, men hur gör man egentligen? Att snara småvilt verkar otäckt eftersom djuret är vid liv och jag som stadsbo med noll jaktvana inte känner mig helt bekväm med att behöva ha ihjäl det själv. Pålarna och groparna känns bättre om man ser till det. Sen så känns det mera fair att jaga djuret framåt eller åtminstone som vid själva grävandet och vässandet ha mera del i jakten.
Hoppas främst på vildsvin och rådjur eftersom maten räcker längre då.
