Hej Filip,
Till dina frågor:
1. Halti: Ja, från Pihtsusjärvi kan du vandra till Halti toppen. Det kräver en extra dag och många gör det. Jag gjorde inte det för jag visste inte hur mycket tid jag skulle behöva för hela vandringen. Det fanns väldigt lite information på nätet. Hur som helst, de flesta vandrade från Kilpis via Nordkalotten till Halti och sedan tillbaks. Ingen vandrade från Pihtsusjärvi vidare till Kautokeino, bara jag. De som gick hela etappen kom från Kautokeino.
2. Reisadalen: Jag tog båtskjuts en bra bit längs Reisaälven men inte på grund av det inte skulle ha gått att vandra. Det var någon kilometer innan Nedrefosshytta jag tog stigen igen. Men jag har läst att stigen kan vara översvämmat särskild i början av saisongen eller vid ihållande regn. Det var nog lite mygg men inte så farligt, det var ju trots allt i slutet av augusti jag gick.
3. Sträckan efter Reisadalen var ändå omväxlande. Efter Imofossen går det brant upp, jag tappade bort mig på grund av att jag inte fattade att stigen inte går förbi Imogamen (lilla stugan på bilden). Så jag fick ta upp mig genom en mycket brant skog och någonstans där uppe på kalfjället kom jag på stigen igen. Sedan gick det rätt behagligt på kalfjället ända fram till Reisavannhytta. Dock får man se upp innan stugan när stigen går genom en stor inhägnat myr. Jag gjorde ett stort misstag, jag trodde jag skulle kunna gena myren och hoppa från grästuss till nästa grästuss på grund av den mycket leriga och gropiga stigen. Jag sjönk ner i något träskhål och insåg efter ett tag att det fanns ingen annan väg att ta sig över. Så, i vilken skick stigen än är följ den.
Sträckan efter Reisavannhyttan fortsätter för det mesta på kalfjället dock är den dåligt markerat. Först när man närmar sig Madame Bongos fjellstue så kommer man ner i en björkskog.
Från Madame Bongos fjellstue till Kautokeino gick jag på grusvägen. Denna stig var vad jag hade hört från vandrare mycket sumpigt och myggigt.
4. Det fanns en del små vad mellan Imofossen och Reisavannhyttan. Det är iså fall bara Njárgajohka som kan ställa till problem vid ihållande regn.
5. När det gäller resväg till Kilpis, så tog jag bussen från Kiruna till Karesuando och sedan hade jag turen att åka med ”taxi” för en billig peng till Kilpis. Det var någon annan resenär som hade bråttom till Kilpis och jag fick åka med. Annars finns det en buss på finska sidan dock är de inte synkade. Vanligtvis får man övernatta i Karesuando. Det var 2010, så det kan ju har ändrats. Från Kautokeino till Karesuando fick jag skjuts av ägaren till Madame Bongos fjellstue som hade något ärande på vägen. Annars finns det säkert någon buss från Kautokeino. De få vandrare jag träffade kom ner från Alto till Kautokeino. De flög från Oslo till Alto och sedan med buss till Kautokeino.
Personligen gillade jag denna etapp bättre än Kilpis – Abisko trots myr och annat trubbel jag hade. Det var en reell utmaning för mig och jag ”växte” så mycket på denna etapp. Innandess gick jag också ensam men mycket enklare sträckor som Padjelanta och Kungsleden. Det är en väldigt omväxlande etapp och innehåller allt från mycket lätt till mycket brant stig. Sträckan Kilpis - Abisko är inte lika omväxlande. Sedan gillar jag den öde finska tundran med dess ödestugor system.
De finska ödestugorna är öppna för alla, dock är de mycket enklare än de norska stugorna. Du måste ha med liggunderlag och sovsäck. Du kan laga mat inne med enkla medel. Det finns låsta stugor i anslutning eller helt separat som vid Meekonjärvi där du har riktiga sängar. Jag skulle tro att man måste förbeställa det hos den finska motsvarigheten till STF.
Jag kan rekommendera att stanna till vid Nedrefosshytta, den bästa norska hyttan jag varit på.
Reisavannhyttan är en Stadskogshytta och särskild nyckel krävs. Det finns en hel del så kallade gammor längs Reisadalen där man kan övernatta. Tänk på att Imogamen ligger inte vid stigen, du måste gå tillbaks till Imofossen för att komma till stigen igen. Det går mycket brant upp till Imofossen men man måste inte ta den vägen. Det finns en vägvisare innan där det står till höger 1,3km till Imofossen och där får man använder händerna.
Här kommer lite bilder:
Första bilden: bilden är tagen strax efter jag lämnade Meekonjärvi
Andra bilden: mellan Meekonjärvi och Pithsusjärvi
Tredje bilden: strax efter Nedrefosshytta på väg till Imofossen
Fjärde bilden: vid Imofossen
Femte bilden: Imogamen
Sjätte bilden: Raisajävri
Inte glömmer att göra en dagstur till Sanna toppen i Kilpisjärvi, underbar utsikt lovas.
Mvh Veni