Nepal 18 November

[perlowdin]

Har du sett de riktiga slitbärarna som bär bränsle, mat och dryck till hotellen?

Ja, jag har levt mer än tre år i Nepal och har lärt mig två nepalesiska språk.

Som jag ser det finns det en naiv bild av att hotell är gott och egna bärare är ont.

Annapurna circuit är utomordentligt väl turistat. Den som går med gajd och bärare distanserar sig direkt ifrån lokalbefolkningen av flera skäl: i) den kulturella skillnaden mellan Kathmandu och t ex Jharkot är ungefär lika stor som mellan Sverige och Egypten, ii) gajderna tenderar att inte betala för sig och i vissa fall ta kommission för att ta gäster till hotellen, så folk tjänar mindre. För den som vandrar finns en rad nackdelar, en dålig gajd som man är bunden till kan förstöra vandringen, gajden tenderar att ha ett totalt informationsövertag och bestämmer var man ska stanna o s v.

Viktigast är dock det kulturella. Jag finner idéen att man ska vandra i berg med betjänter, med mänskliga mulåsnor, fullständigt vedervärdig, och det i synnerhet när det gäller en vandring som runt Annapurna. Är man inte så totalt dum i huvudet att man inte kan skilja på vänster och höger eller upp eller ned finns ingen som helst anledning att ha betjänter med sig.

Till saken hör, att längs leden (som är utomordentligt lätt att hitta) finns över allt små trevliga lodger som väntar på gäster, och folk talar i allmänhet en hyfsad engelska. De lockar t o m med äppekaka, German bakery, Swiss rösti, o s v. I princip behöver man inte bära med sig mycket mer än ett ombyte, en tandborste, och sovsäck.

Det verkar konstigt att frånsäga sig ansvaret för bärarnas villkor bara för att man inte vandrar tillsammans med dem.

I mina öron låter detta lika osmakligt, som att säga att man avsvär sig ansvaret för prostituterades villkor för att man inte nyttjar deras tjänster.

Att bära är ett närmast omänskligt jobb. Under kolonialismens glansdagar var det vanligt att man använde mänskliga mulor i alla möjliga länder. Idag är det, såvitt jag vet, endast i Nepal man systematiskt använder bärare.

]
I andra delar av Himalaya använder man mulor istället och förekommer det vandringar med bärare så är det Nepaleser man använder sig av. För några år sedan gick det åt sex bärare på Pin Parvati passet i Himachal som bar åt en svensk grupp.

 

[Lasse Nilsson]

Går man med mänskliga mulor tillfaller en stor del av det man spenderar diverse mellanhänder i Kathmandu istället för att komma ut i den lokala ekonomin i bergen.

Om jag minns rätt så är de rikaste regionerna i Nepal; 1. Khumbu, 2. Annapurna, 3 Kathmandu. Om jag minns rätt och det är viktigt för dig att pengarna sprids "rättvist" så borde du väl uppskatta att pengarna sprids över landet?

Ja, jag har levt mer än tre år i Nepal och har lärt mig två nepalesiska språk.

Oj! Det vär rejält.

ii) gajderna tenderar att inte betala för sig och i vissa fall ta kommission för att ta gäster till hotellen, så folk tjänar mindre.

Låter i mina öron som standardbetendet jorden runt. Väskbäraren på hotellet (billigt, du behöver inte bli upprör över min överklasskolonialism) som jag bodde på på Manhattan skrek svordommar till taxichafören för att chafören inte gav pengar efter att ha fått kunden "förmedlad". Jag har svårt att veta om du skulle ha hoppat över att bo på hotellet eller att åka med taxin för att undvika situationen där den ene vill ha förmedlingspengar av den andre. Försöker du undvika alla typer av förmedlingsavgifter?

För den som vandrar finns en rad nackdelar, en dålig gajd som man är bunden till kan förstöra vandringen, gajden tenderar att ha ett totalt informationsövertag och bestämmer var man ska stanna o s v.

Ja, en dålig guide är en dålig guide. Varför skulle det vara anledning till att undvika ALLA guider?

Viktigast är dock det kulturella. Jag finner idéen att man ska vandra i berg med betjänter, med mänskliga mulåsnor, fullständigt vedervärdig, och det i synnerhet när det gäller en vandring som runt Annapurna. Är man inte så totalt dum i huvudet att man inte kan skilja på vänster och höger eller upp eller ned finns ingen som helst anledning att ha betjänter med sig.

Om man läser i till exempel i boken du själv rekommenderade, Lonely planets "Trekking in the Nepal Himalaya" så kan man bland annat hitta följande:

"Some trekkers think it is immoral, insensitive or un-macho to hire a porter and think they are being independent and thougher by carrying everything themselves on a trek."

"Therefor, if saving the money is not a big concern for the tourist, by all means, a porter should be hired, especially if some porter is willing to do it. Let the porter share your load, in return, share his economic burden."


I de tre guideböcker jag har hemma så är författarna överlag positiva till att hyra guide/bärare. De är även positiva till att bo på hotell.

Är det bara i bergen som du har problem med betjänter eller undviker du även att äta på restaurang hemma i Sverige?

Det verkar konstigt att frånsäga sig ansvaret för bärarnas villkor bara för att man inte vandrar tillsammans med dem.

I mina öron låter detta lika osmakligt, som att säga att man avsvär sig ansvaret för prostituterades villkor för att man inte nyttjar deras tjänster.

Du både missförstår och använder en dålig liknelse.

Att bära är ett närmast omänskligt jobb. Under kolonialismens glansdagar var det vanligt att man använde mänskliga mulor i alla möjliga länder. Idag är det, såvitt jag vet, endast i Nepal man systematiskt använder bärare.

Jag tycker inte att det är ett omänskligt arbete att bära trettio kilo mot en för landet rimlig lön. Att bära tex. 70 kilo håller jag med om att det är omänskligt. Att Nepal har kvar sin bärarkultur beror nog mest på att landet är både bergigt och fattigt. Bojkottar du alla varor/tjänster som innehåller tyngre kroppsarbete?

För några år sedan gick det åt sex bärare på Pin Parvati passet i Himachal som bar åt en svensk grupp.

Förra året dog tretton arbetstagare i den svenska trafiken. Använder du det som ett argument för att undvika att köpa transporterade varor? Jag hoppas att den sorgliga olyckan du refererar till får oss andra att tänka på att man har ett ansvar för dem man anställer.







Jag har förstålse för dina åsikter men har svårt att förstå varför vi andra ska behöva dela dem. Jag håller med dig om att det är bra att spendera pengar på lokala hotell. Däremot lyckas du inte övertyga mig om att det är dåligt för den nepalesiska befolkningen att hyra guide eller bärare. Dina argument känns som efterkonstruktioner.

 

[perlowdin]

Om du läser Armington lite mer nogrant så kan du tillgodogöra dig att det inte finns något som helst behov av gajd eller bärare för de klassiska tea-house-rutterna, AC, Langtang och EBC. Däremot vill trekkingagenterna i Kathmandu gärna att man ska få för sig det. Det de inte talar om är att gå runt Annapurna utan mänskliga mulor är mindre krävande en att vandra jämtlandstriangeln. Vägen är kantad av små trevliga hotel som bara väntar på en.

När det gäller kommision, så är jag motståndare till osynlig kommision. Folk längs lederna är inte glada över att behöva betala gajderna för att ta gäster till deras hotel. Det innebär att de tjänar mindre. För turisten är kommisionssystemet i de flesta fall en nackdel, eftersom det är procentuellt, så gäller ju, att ju mer man betalar desto mer kommision får ens ledsagare.

Skulle du vilja byta med hästen

eller med Zhomon?

Jag har inget mot bordsbetjäning, eller service-sektorn överlag, däremot är jag ytterligt kritisk mot att använda mänskliga mulor när det inte finns något behov av det. Saken blir inte bättre av, att pengarna man spenderar när man går genom en trekkingagent till stor del stannar kvar i Kathmandu.

Du misstar dig när det gäller inkomstfördelningen i Nepal. Kathmandu har förvisso en del mycket välbärgade hushåll. Däremot är varken Khumbu i gemen eller "Annapurna" "rika". Det finns två byar vars befolkning blivit mkt välbärgade, Manang och Thukshey, tack vare att de förlänats särskilda privilegier av staten, internationell handel resp monopol på salthandeln med Tibet, i båda fallen har befolkningen flyttat ut till Kathmandu eller andra ställen. Det är också förvisso så, att det finns en hel del lyckade hotelrörelser längs dessa leder trots att trekkingagenterna gör sitt bästa för att få alla köpa deras tjänster vare sig man behöver dem eller inte.

Vill man genom sin vandring bidra till att sprida turistinkomsterna så bör man nog i första hand vandra i andra områden och göra det utan att göda trekkingagenterna i Kathmandu.

De Nepalesiska bärarna som dog av utsatthet var utfattiga tamanger som hade lejts för att bära svenska turisters bagage över Pin-Parvati. Jag tycker det är oförsvarligt. Att jämföra det med svensk yrkestrafik är löjligt.

Däremot lyckas du inte övertyga mig om att det är dåligt för den nepalesiska befolkningen att hyra guide eller bärare. Dina argument känns som efterkonstruktioner.

Efterkonstruktioner? Förklara dig gärna. Jag har inte, märk väl, sagt att det är fel i alla lägen att anlita en gajd eller betala någon för att bära. Däremot hävdar jag, att det är dåligt för lokalbefolkningen längs AC att man anordnar sin vandring genom en agent i Kathmandu, eftersom de tjänar mindre och det inte finns något som helst objektivt behov av vare sig gajd eller bärare. Att gå runt Annapurna är ju hur enkelt som helst. Det är faktiskt enklare än jämtlandstriangeln eller kungleden, eftersom man inte behöver bära någon mat eller tält eller ha kök med sig. Att ta med sig betjänter på en sådan vandring är både ynkligt och patetiskt kolonialt.

 

[Lasse Nilsson]

Tack för ett bra svar Per.

Jag tycker att det du skriver i ditt senaste inlägg ser rätt vettigt ut. Betydligt mer nyanserat än tidigare: "Jag finner idéen att man ska vandra i berg med betjänter, med mänskliga mulåsnor, fullständigt vedervärdig, och det i synnerhet när det gäller en vandring som runt Annapurna. Är man inte så totalt dum i huvudet att man inte kan skilja på vänster och höger eller upp eller ned finns ingen som helst anledning att ha betjänter med sig."

Självklart finns det några meningar som jag reagerar på i det senaste inlägget men jag tror att vi är rätt färdiga med diskutionen. Sammanfattningen av mina åskter angående turism i fattiga länder får bli min första fråga: "Det viktiga är väl att se till att man betalar rimlig lön, ger vettiga arbetsförhållanden, respekterar kultur och natur och inte utsätter andra för onödiga risker?".