Efter att ha läst igenom denna trâd sâ fâr man känslan av att det ibland generaliseras en hel del vad gäller kängor.
Om nu även jag skulle generalisera lite, sâ ingâr i den allmänna käng-generaliseringen att det finns tvâ typer av kängor: typ Lundhags, och typ de andra. Dessa andra kallas ömsom kontinentala kängor, Meindl, fjoll-tofflor, Gore-Tex-kängor, fodrade kängor etc.
Om vi skulle bli lite mer precisa, och àter styra in mot trâdens epicentrum, sâ finns det ett ganska stort utbud, och framför allt ett brett spektrum pâ olika typer av kängor och anvándningsomrâden inom denna diffusa fjoll-känge-grupp. Det räcker ju med att titta in pâ pâ vilken kontinental tillverkare som helst för att tydligt se hur stora kollektioner dessa har.
Anledningen till detta breda utbud är att kängor kan användas till en mängd aktiviteter, och ju mer precist anpassad kängan är till den speciella aktiviteten, desto báttre. (OBS: Jag är fortfarande pâ väg in mot trâdens kärna)
En grov indelning i käng-typer / aktiviter för fjollisarna kunde exempelvis se ut sâ här:
- Expedition - + 7.000 meter
- Teknisk bergsbestigning - High Mountain technical mountaineering
- Bergsbestigning - High/Mid Mountain advanced trekking and mountaineering
- Vandring med packning över ojämn terräng - Backpacking, Mid Mountain trekking
- Vandring över ojämn terräng - Mid mountain trekking
- Lättare vandring över relativt jämn terräng - Hiking/Light trekking/outdoor
- Diverse lâgskor och kängor för resor, dagligt bruk
- Diverse tekniska lâgskor för Trail Running etc.
Tilläggas ska ju att som man lätt kan se sâ är typ av kängor oftast anpassad efter typ av BERGS-aktivitet och -höjd, eftersom stor del av de aktiviteter man utövar med fjoll-tofflorna sker bland bergen.
Kortfattad kan man säga att ju mer tekniskt avancerad aktiviteten är, desto mer avancerad känga behöver man vad gäller nötstyrka, skydd mot väder och vind, styvhetsgrad, sula etc. En seriös fjoll-kängtillverkare anvánder sig minst av 5-6 styvhetsgrader i bindsulan, och minst lika mânga typer av olika gummisulor. Dessutom spelar typ och tjocklek pâ läder, typ av inre förstärkningar, typ av foder (!) etc viktig roll i kängans prestationer.
När man kommer ned till lite lugnare aktiviteter, typ lättare vandring, skogspromenader, vardagsbruk etc, är komfort, lâgvikt etc det man prioriterar snarare än den robusthet, vriststöd, nötstyrka etc. som kännetecknar mer robusta bergs-kängor.
Dessa lättare kängor brukar istället ha en relativt tunn gummisula, en flexibel bindsula och ganska tunna material i övrigt för att uppnà lâg vikt, bra transpiration, mjukhet och andra "komfort-element".
Om vi nu tar den känga som här diskuteras, sâ ingâr den just i gruppen "Lättare vandring över relativt jämn terräng - Hiking/Light trekking/outdoor" (âtminstonde om man fâr tro Garmont själva), och som det ser ut bland ovan komentarer sâ klarar den sig galant inom just dessa aktiviteter.
Vill man däremot ha en mer stabil känga för lite mer avancerade aktiviteter, bör man nog söka andra alternativ... gillar man exempelvis Garmont sâ kallas familjen över HIKING (där Syncro ingâr), för BACPACKING, och gruppen därovan för APPROACH och högts upp MOUNTAIN.
Summa summarum: man bör skilja pâ fjoll och fjoll.
Mvh / Mats
[Ändrat av Malindo 2004-07-17 kl 16:22]