Nackdelar med grönlandspaddel

[Hutt]

Re: Fördelar överväger

i
ii) Bladspetsarna är känsliga för slitage. Detta kan
också gälla standardpaddlar, men på grönlandspaddlar
känns detta mer påtagligt. Någon som hittat
en bra lösning tex kombinera linoljad paddel med
epoxy i spetsarna? I vilken ordning man lägger på?

Hej
Jag blandade Titanvitt i lamineringsepoxy och det har hållit bra. Det liknar eskimåernas valben och de vita spetsarna ger också bättre synbarhet från andra fartyg.
Jag har hackat is och stött mig fram med hjälp av stenar och botten. Visst sliter det lite även på epoxyn men trät klarar sig.
Ta lite ren epoxy först och värm in i paddelspetsen med varmluftpistol, och måla (eller snarare spackla) sedan på den färgade. Maskera noga, denna epoxy kryper gärna under tejpen.
Vänta med att linolja tills epoxyn är på plats. Linolja förresten, jag använde fin tjära med 30% balsamterpentin istället. Färgen blir vackert antik.

/Hans

/Hans

 

[sandrusk]

Re: Spetsförstärkningar

Tackar för svaren,

får man till bra bladspetsar blir paddeln kanon.
Följande nackdel med expoxi talar för hårdträinlägg:

Nackdelen med epoxi i båda versionerna är att träet under det täta skyddet ruttnar efter några år eftersom fukt inte kan vädras ut – medan oljeskyddat trä (linolja, teakolja eller tungolja) håller i evighet .

En paddel som tål att brukas riktigt länge utan att lägga av har en särskild lockelse på mig, det kanske är mina småländska rötter som gör sig påminda

Angående hårdträinlägg, fungerar det bra att limma
med vattenfast trälim eller behövs något annat
(kanske epoxy, fast då kanske vi är tillbaka på alltför tätt skydd)?

/Sandor

 

[Björn T]

Limning

Jag har provat att limma paddelämnen med snickarlim (utomhuskvalitet), epoxi och polyuretanlim (vattenfast). Både snickarlim och epoxi har fungerat utmärkt, medan jag har haft delamineringsproblem med polyuretanlimmet. Numera använder jag därför alltid snickarlim till paddlar – enklare och trevligare att jobba med än epoxi.

 

[Mezzner]

"Vitt snickarlim" brukar PVA (polyvinylharts) kallas om jag minns beteckningen rätt(?). Dett finns i sin tur i tre kvaliteter eller typer, mer eller mindre oavsett farikat. Det finns vanligt inomhuslim, det finns för torra utrymmen men användbart även i minusgrader, och det finns slutligen vattenfast men där det oftast finns lite begränsningar för hur vattenfast limmet är angivet på flaskan.
Jag har nog tyckt att även det vattenfasta vitlimmet har lite halvdåliga utomhusegenskaper.

Utöver detta finns PU-lim som är ett trälim som ska hålla bättre i direkt blöta förhållanden. Jag har själv begränsad erfarenhet av detta lim, men det är lätt att skilja limmen åt på både färg och kletighet. PU-limmet bubblar alltid upp och blir lite skummigt när det härdar. Ännu så länge har jag inte misslyckats med limmet men jag har använt det rätt lite.

Förr fanns tvåkomponents "Cascofen" som var riktigt vattenfast, men jag tror detta försvunnit p g a hälsoskäl (med tanke på snickarens hälsa...).

Jag föreställer mig att ett bra PVA-lim klarar uppgiften bra om ytbehandlingen av paddeln är bra.

 

[Tomppa]

Av de 6 st paddlar jag har snickrat med PU-lim har ingen delaminerat.

 

[Qajastin]

Paddel nr.2

Nu börjar det bli dags för att hyvla till min andra paddel. Erfarenheterna jag fått från nr.1 säger mig att den dels ska vara längre och dels ännu tunnare och lättare.
Den första jag gjorde var en Pagaj utifrån Chuck Holsts ritning (tusen tack till Thomasson som har den på sin sida) och den gjorde jag av en standardplanka i gran som jag köpte för runt 30kr och som sedan impregnerades med tungolja blandad med terpentin.
Resultatet blev mycket bra och jag är mer än nöjd!
Och nu till nr.2 så kommer jag nog att gå på samma form men lägga mera krut på utseendet. Idealet har hela tiden varit att hitta en HELT ren planka, fri från kvist och allt vad det heter. Men det är då inte gott om dem här i Stockholm.
Sedan är målet att även lägga in kanter av annat träslag - dels för det funktionella, men också för det estetiska.
Min fråga nu är vilka träslag som lämpar sig bäst för det. Thomasson tipsade om ask eller lönn läste jag men hur är det med olika färgade träslag? (såsom ebenholtz mfl.) Jag vill försöka undvika att måla något på paddeln utan istället använda naturliga färger.
Sen det här med fogningen. I vilket stadie av utformingen bör man limma? Innan man ens börjar såga, efter att man sågat ut konturen eller när paddeln är så gott som klar?
Till sist. vart inom Stockholmsområdet hittar man "bäst" virke (=kvistfritt, utbud). Jag betalar gärna en extra slant för en renare planka. Bygg-Ole i Nacka är stort men var väldigt begränsat

Tacksam för alla svar

/Justin

 

[Philipp]

Treslag

Hei!

Jeg har så lenge bygget bare et paddel. Jeg brukte furu og ramin for skaftet, bladene ble av kirsebærtre med kanter av lønn. Kirsebærter og lønn er bra til å få fargeforskjell (lønn forblir svært lys også etter bruk av olje, kirsebæertre får et vakkert rød-brun. De passer veldig godt sammen!).
Relativt mørke (og hårde) kanter får du også med valnøttetre, ek, epletre eller plummetre. Lyse kanter med f.eks. pæretre eller bjørk.

Exotiske tresorter er ofte vakre, men vanligvis tunge og derfor kanskje ikke egnet for et paddel.

For skaftet kan jeg anbefale douglasie eller lark (??? vet ikke ordet, men mener engelsk: „larch“). Begge er svært holdbare i vann og vakre likevel, men litt tyngre enn gran. Douglasie er vanligvis lett å få uten kvister, siden disse trærne er voldsomme og derfor leverer jevne kjempeplanker.

Skal det bli lett (og det skal vanligvis bli det) så bruk Weymouths-furu. Litt mindre stabil enn gran, men svært lett. Kan jo kombineres med ander hårdtresorter. Lys.
Hvis du er heldig så får du kjøpt thuja (red cedar). Veldig lett, holdbar i vann og vakker.

Lykke til med nr. 2!

Hilsen, Philipp

 

[Siven]

Visst finns det stora förtjänster med långa smala blad. Då speciellt när man paddlar en tung och långsam båt. Bredden på bladen är nämligen det som har avgörande betydelse när man startar kanoten medan bladets längd är mer viktigt när man fått upp farten. Vad jag inte fattar dock är varför det är så många som är berädda att ändra sin teknik helt för att kunna paddla eskimåpaddel medan så få är berädda att göra det samma för att kunna paddla wingpaddel som ju är effektivare. Som Thomasson redan har sagt finns det förträfliga wingar med långa smala blad som passar mycket bättre till havspaddling än vad traditionella paddlar gör. Något som väldigt få vet om till och med bland så kallade experter. Vad gäller att köra utan vinkel så går även det aldeles utmärkt att göra med wingpaddlar. Jag har tex ca 10 graders vinkel på min paddel utan att för den sakens skull ha påskutet i knähöjd.

Det är klart att en planka är avsevärt billigare men kolfiber är sexigare.

 

[Björn T]

Nej, nej, Magnus, inte har jag sagt...

Nej, nej, Magnus, inte har jag sagt att det finns förträffliga vingar med långa smala blad – däremot har jag sagt är att om man absolut vill använda vingpaddel i havskajak på havet så tycker jag att de nya smala är väsentligt bättre än de ”gamla” breda stora. Och jag tycker nog att en smal vingpaddel är väl så bra som en vanlig europaddel. Skillnaden må förefalla hårfin, men inte oviktig.

Däremot skall jag villigt erkänna att det finns en uppgift som en paddlare kan ställas inför (hände oss på vår veckotur i Bohuslän, på Bråtö utanför Orust, närmare bestämt), där vingpaddlar är helt överlägsna alla andra paddlar – nämligen till att kratta gåsskit där tältet skall resas. Inte ens min bästa grönlandspaddel fick sådan längd och höjd på exkrementparablerna.

Att så många är beredda att ändra sin teknik till eskimåpaddlar är väl inte konstigt. Det finns mängder med utmärkta argument för detta – medan det för vingpaddel bara finns ett (om man bortser från att kolfiber är sexigare. Och, javisst ja – den är nästan lika bra som grönlandspaddeln på att användas vinkellöst (fattas faktiskt bara 10 grader!)...

Björn

 

[qayaqer]

Jag kanske är alldeles för gammal

Det är klart att en planka är avsevärt billigare men kolfiber är sexigare.

Eftersom du tog upp detta med sexigheten så vill jag att du förklarar för mig, och andra, vad denna sexighet består i för jag förstår inte uttrycket.
Jag kanske är för gammal och har möjligen inte hängt med i terminologin. Men nu fick jag ju chansen att uppdatera mig.
Sen kan jag ju inte alls förstå vad en paddel har med sex att göra, så förklara det också på samma gång.

Richard Kohlström

 

[Qajastin]

Är det inte samma regler som gäller för paddel/kajak som för stora och snabba bilar? Att ju längre paddel destu....?

Jag vill tacka Philipp för tipsen om vilka trädslag som är lämpliga till paddel, men ställer mig direkt frågan vart man vänder sig för att hitta dessa. (Weymouths-furu??)

Thomasson: I vilket stadie av paddelbygget rekommenderar du att man limmar på kanterna på bladet? Och vad vad är bäst? Flat yta mot flat eller med infasning?

 

[Philipp]

Hei Justin!

„Jag vill tacka Philipp för tipsen om vilka trädslag som är lämpliga till paddel, men ställer mig direkt frågan vart man vänder sig för att hitta dessa. (Weymouths-furu??)“

Vel, det har nok blitt mer enn vanskelig i våre instant-dager å få kjøpt råvarer på privat basis. Siden vi bare kjenner ferdige produkter og ikke lenger er vandt til å lage ting sjølv har kildene også tørket ut. Ofte tar det lenger å finne en kilde for f. eks. materiale enn det tar for å bygge saken vi lhar planlagt. Men har du en gang funnet en materialkilde so tar godt vare på den!

Disse byggesentrene kan man valigvis helt glemme. Ikke har de bare et svært lite utvalg av tresorter men det de har er for det meste i forbausende dårlig kvalitet. Ring til professionelle treforhandler, snekre (så vidt de ennå fins), møbelfabrikker eller sågverk. Prat med folk om dine behov: ofte finnes det noen som kjenner noen som har en bekjent som kjenner noen som har hørt...Jeg har funnet min kilde absolutt tilfeldigvis og er VELDIG glad for det.

Generelt kan det kanskje sies at du får små mengder (enkelte planker) ved snekre, noen forhandlere og kanskje hos noen få sågverk (deres avfall er ofte godt nok for våre behov!). Noen forhandlere eller også sågverk vil kanskje krever at du kjøper et helt trestam. Hvis man forklarer høflig hva man er ute etter og hvorfor og at man også er beredt til å betale litt mer når man ikke tar en hel skog kommer man ofte videre.

Også ebay kan være av hjelp!

Lykke til og la høre om du kommer videre.

Hilsen, Philipp