Minst två dödsoffer. En person tvingas amputera fingertoppen. Köldskador, brutna ben och säkerligen en hel del andra incidenter. Detta är senaste nytt från den senaste tidens toppbestigningsförsök av Mont Blanc.
Nyss hemkommen från två veckor i Argentière/Chamonix (med bl. a en veckas multisport med UCPA - toppenkul!) har jag en del tankar att dela med mig.
En bestigning av Mont Blanc innebär en bestigning av ett 4810 meter högt berg. Syret blir alltså tidigt en bristvara och en lyckad bestigning kräver tur med många faktorer - såsom väder, vind, acklimatisering, dagsform, andra människor på berget, andra naturkrafter...
En orutinerad person rekommenderas starkt att gå med bergsguide. Bergsguiden är en person vars inkomst till stor del står i relation till det antal turer han/hon genomför under säsongen. Jag drömde själv om att bestiga Mont Blanc och kontaktade en guidebyrå med UIAGM-certifierade bergsguider; Association Internationale des Guides du Mont-Blanc. Jag talar ej franska men lyckades i alla fall tolka den kommande femdygnsprognosen som mycket dyster - stor risk för åska, lågtryck och regn.
Den guide jag får tala med erbjuder sig att genomföra en Mont Blanc-bestigning med mig dagen därpå. När jag påpekar den tvivelaktiga väderprognosen ögnar han själv snabbt igenom prognosen och säger: "It looks good. No problem. Let´s go tomorrow." Jag blir genast skeptisk, ber att få fundera på saken, lämnar kontoret och kommer aldrig tillbaka. Förbluffad över att guiden, förhoppningsvis med en lång och gedigen utbildning bakom sig, inte tvekar att ta med mig som klient på en mycket krävande bestigning, utan att väga in faktorer som väder och vind i sin bedömning.
Naturligtvis sker betalning av guiden i förskott. Kommer det dåliga vädret avbryter guiden turen och återvänder. Och klienten står där med lång näsa och många tusenlappar fattigare. Det här gör mig arg! Guiden riskerar inte bara sitt eget liv genom att vistas på Mont Blanc vid dåligt väder, utan även klientens.
De skyhöga priserna för guide gör att många väljer att gå utan guide. De ca 50 dödsoffren som skördas på Mont Blanc varje år utgörs till stor del av personer som går utan guide. Men när man uppenbarligen inte ens kan lita på alla guider, hur kommer det då att gå?
Jag vill säga till alla som funderar på att bestiga Mont Blanc: vid minsta tvekan, gå med guide! Men lita inte på att guiden alltid är ärlig vid tolkning av väderprognos. Ta reda på sådana fakta själv! Många av mina kamrater har ofrivilligt blivit ögonvittnen till dödsstörtningar och andra otäcka olyckor på Mont Blanc den senaste tiden. Även guider dör på berget. Bli inte en till i raden. Någon tycker om dig.
Tack för mig.
//Petra
Nyss hemkommen från två veckor i Argentière/Chamonix (med bl. a en veckas multisport med UCPA - toppenkul!) har jag en del tankar att dela med mig.
En bestigning av Mont Blanc innebär en bestigning av ett 4810 meter högt berg. Syret blir alltså tidigt en bristvara och en lyckad bestigning kräver tur med många faktorer - såsom väder, vind, acklimatisering, dagsform, andra människor på berget, andra naturkrafter...
En orutinerad person rekommenderas starkt att gå med bergsguide. Bergsguiden är en person vars inkomst till stor del står i relation till det antal turer han/hon genomför under säsongen. Jag drömde själv om att bestiga Mont Blanc och kontaktade en guidebyrå med UIAGM-certifierade bergsguider; Association Internationale des Guides du Mont-Blanc. Jag talar ej franska men lyckades i alla fall tolka den kommande femdygnsprognosen som mycket dyster - stor risk för åska, lågtryck och regn.
Den guide jag får tala med erbjuder sig att genomföra en Mont Blanc-bestigning med mig dagen därpå. När jag påpekar den tvivelaktiga väderprognosen ögnar han själv snabbt igenom prognosen och säger: "It looks good. No problem. Let´s go tomorrow." Jag blir genast skeptisk, ber att få fundera på saken, lämnar kontoret och kommer aldrig tillbaka. Förbluffad över att guiden, förhoppningsvis med en lång och gedigen utbildning bakom sig, inte tvekar att ta med mig som klient på en mycket krävande bestigning, utan att väga in faktorer som väder och vind i sin bedömning.
Naturligtvis sker betalning av guiden i förskott. Kommer det dåliga vädret avbryter guiden turen och återvänder. Och klienten står där med lång näsa och många tusenlappar fattigare. Det här gör mig arg! Guiden riskerar inte bara sitt eget liv genom att vistas på Mont Blanc vid dåligt väder, utan även klientens.
De skyhöga priserna för guide gör att många väljer att gå utan guide. De ca 50 dödsoffren som skördas på Mont Blanc varje år utgörs till stor del av personer som går utan guide. Men när man uppenbarligen inte ens kan lita på alla guider, hur kommer det då att gå?
Jag vill säga till alla som funderar på att bestiga Mont Blanc: vid minsta tvekan, gå med guide! Men lita inte på att guiden alltid är ärlig vid tolkning av väderprognos. Ta reda på sådana fakta själv! Många av mina kamrater har ofrivilligt blivit ögonvittnen till dödsstörtningar och andra otäcka olyckor på Mont Blanc den senaste tiden. Även guider dör på berget. Bli inte en till i raden. Någon tycker om dig.
Tack för mig.
//Petra