Just detta med tyngdpunkt har jag testat med våra scouter, två stycken Alaska, packade med samma vikt (10-liters vattendunk och ett par filtar). Den ena med vattendunken i botten (inte i packpåsen dock) och den andra med vattendunken överst (ovanpå filtarna).
Med vattendunken underst måste man nästan böja sig dubbelvikt framåt för att slippa bakvikten. Den är dock lättare att sätta på sig, den med vattendunken överst är väldigt instabil innan man fått upp den på ryggen. Har man väl fått sig den och dragit åt avbärarbältet så behöver man sen bara luta sig lite lätt framåt för att få tyngdpunkten rakt över höfterna. Toppstramarna och bröstremmen hjälper till att pressa ryggsäcken framåt så den hamnar nära ryggen.
Om man däremot ska åka skidor ska man ha tyngdpunkten lågt (egen erfarenhet, fick packa om hela ryggan på första rasten eftersom jag ramlade var 50:e meter typ).
Vi har även demonstrerat för dem varför en softpack behöver vara fullpackad för att inte sitta som en banan på ryggen (där var det dock två olika ryggsäckar, vi fick inte tag på två likadana). Det är därför dessa brukar ha remmar i sidorna för att göra dem smalare, så de sitter som en stock istället för en banan på ryggen. (Det är en bra liknelse, har sett videos på Youtube där asiatiska tjejer hivar upp två stora stockar på ryggen.)