mobil räddade man

[usilfver]

Ett provokativt inlägg om motionsåkning

Jag håller med Pekka. Varför kånka på kläder på en väl jämnfrusen sjöis med människor och bebyggelse runt om eller när bilen finns inom 30 min åkning? Varför ha lina när man är ensam på isen (utom att rädda ev. andra)?

Väl medveten om att dessa rader kan verka provokativa: Det tycks vara lite inom skridsko som kajaksporten, att expeditionsvarianten helt tagit över och motionsaspekten fallit i skymundan. Långfärdsskridskor är tydligen helt omöjligt att tänka sig utan Himalayadress, ryggsäck, dubbelpik, lina, ja, hela turåkningsstuket. Men man motionskör inte gärna på mindre, väl utforskad igenfrusen sjö med ispik, kånkandes med ryggsäck fylld med termos, kläder och annan bråte. Det är överdrivet.

Jag körde idag tre varv runt en ödslig Orlången - det första med hel utrustning. Sedan lade jag av mig allt utom isdubbarna och körde två varv i samma spår. Vad hade kunnat hända? Att jag körde i en brunn jag inte sett, och inte tagit mig upp med dubbarna? Skillnad med ryggsäck? Kasta lina? Vem skulle ta den? Inget ombyte? Varför byta om på isen, när bilen stod inom 20 min (med ombyte...)?

Det måste finnas ett mellanläge mellan Kungsan och Svartlögafjärden.

 

[Mezzner]

Om det nu finns de som har med sig isdubbar när det i själva verket går bra utan ser jag inte som ett problem.

Problemet är väl uppenbarligen att det idag finns de som åker på ett sätt att de liggandes i en vak, utan åksällskap är beroende av att nån kan komma till undsättning efter att personen lyckats ringa på mobilen från vaken...

Eller?

Jag kan lätt inse potentiella brister i hur den personen planerat sin åktur och säkerhet.

Jag åkte själv förra året utan eget sällskap på plogade banor på Uttran och Getaren. Jag minns inte om jag hade isdubbar ens; men om jag hade det så tycker jag att den vikten vore ett lågt pris för att jag med automatik ser isdubbarna som en obligatorisk del i utrustningen.
Det kanske går att tänka sig att de som förespråkar "tung utrustning" inkluderar långfärdsåkning på lågfrekventerade sjöisar som en naturlig del i vinterns repertoar. De som håller sig på konstfruset kanske inte ens känner sig träffade av pekpinnarna.




[Ändrat av Mezzner 2005-01-05 kl 00:00]

 

[usilfver]

Utrustning - omdöme

Var och en har den utrustning man vill ha - här finns ännu inga lagar. Men jag har en känsla av att det har gått mode med anstrykning till moral i utrustningshysterin. Visst, isdubbar är obligatoriskt - säkerheten har alltid högsta prioritet. När man ser hundratals åkare på decimetertjocka Drevviken i full turutrustning, men få motionsåkare, så är detta ingen säkerhetsrisk i sig. Men man undrar: Har man verkligen gott omdöme om isen och säkerheten, eller tar man med allt bara för att det ingår i paketet?

Utrustning är bra, men utan gott omdöme är även den värdelös. Rätt rustad för varje situation: Så kan också den härliga motionsåkningen växa, utan pekpinnar. En timme om dagen rekommenderas!

 

[ulfhe]

Re: Ju mindre av något desto mer av något annat

Kunskap - Redskap - Sällskap
Om man plurrar eller faller har man uppenbart för lite kunskap.

Inget kan vara mer fel. Att åka på naturis är ett risktagande även för den mest erfarne. Risken för plurrning avtar kanske med erfarenheten men fallen kommer när man som minst anar det.

 

[pekvirk]

Re: Re: Ju mindre av något desto mer av något annat

Kunskap - Redskap - Sällskap
Om man plurrar eller faller har man uppenbart för lite kunskap.

Inget kan vara mer fel. Att åka på naturis är ett risktagande även för den mest erfarne. Risken för plurrning avtar kanske med erfarenheten men fallen kommer när man som minst anar det.

Stämmer precis! Jag har åkt 16 år på alla möjliga isar, nästan alltid ensam, dubbar och pik. Bara en plurrning senaste vinter(efter 15år), det gick ganska lätt 5km i -10C.

 

[Malindo]

Re: Popularisering

Möjligen skulle gamla Anslagstavlan på TV göra susen: Fem minuter information om normalt isvett. Jag tror att man gjorde så förr.

T.o.m. jag som bor i Spanien och knappt sett ett par skridkor ens pà foto vet att man bör ha isdubbar mm. när man àker pâ sjö/havs-is. Trodde det hörde till bas-allmänbildning hos varje svensk man och kvinna, även hos dem som ej âker skridskor?

Minns fràn barndomen idel och âterkommande information i ämnet (skola, TV etc) samt t.o.m. skolutflykt med plurr-förevisning och teknik för att ta sig upp genomförd av traktens lokala brandkâr.

Skulle snarare tro att det är omdömet och inte kunskapen som brister ("det hánder ej mig").

Mvh, Mats

 

[malmqvist52]

Hej,

Ditt citat från Mats Röjgård blir faktiskt lite missvisande, tror jag. Mats menade väl en lite mer filosofisk betydelse av kunskap. Ett plurr innebär ju per definition att man haft för lite kunskap, (om det inte var frivilligt det vill säga).
Jag tror inte Mats menade att säga någonting om mobil-mannens isbedömningskunskaper relativt någon annans.

Annars håller jag med både Mats och Ulf. Något mellanläge måste finnas.
Hur skulle annars israpporter och isspaning kunna ske inför alla klubbturer på veckosluten? Det är väl inte så många som har kompisar som har ledigt exakt samtidgt mitt i veckan. Inte överallt i alla fall.
Mvh

 

[lowe]

(Is-)vett...

...kan knappast vara en fråga för klubbar att utbilda människor i. Men, eftersom det verkar vara en sån enorm efterfråga efter organiserad vett och etikett, så kan man hänvisa till alla FF-sektioner som bedriver seriös verksamhet; de har inga särskilda inträdesregler.

 

[usilfver]

En kanske ovanlig aspekt på isvett: Om man ser åkare ( och det gör man - många t.o.m.) komma med ispik, välmatad ryggsäck, livlina... till Krogrännet eller Vikingarännet, så undrar man om det omtalade isvettet finns i huvudet eller om det ingår i sportaffärens långfärdspaket, nedpackat längst ner i vattentät säck tillsammans med extrasockorna...

 

[lowe]

Omvänd problematik.

Om det kommer någon välutrustad till ett motionslopp, så kan man betrakta det som en god ambassadör för "riktig" långfärdsskridsko, d v s den som bedrivs off-pist. För hur det än är, så är det de som är utrustade med ett smörgåspaket runt midjan på riktiga naturisar som utgör en fara för sig själv (och andra, genom påverkan). De "säkra" motionsloppen har väldigt lite gemensamt med friluftssporten skridsko.

 

[usilfver]

Till motionsåkningens lov

En nyans uteblir således helt när det gäller skridsko - nämligen motionsåkning på säkra isar (ej isbana).

Jag läser på SSSK:s seglingssidor och ser att isdubbar rekommenderas, men inte ett ord om vare sig ryggsäckar med flytkraft, ombyte, livlinor eller pikar (ja, hur skulle det gå till...?) Alltså: skridskosegling företas på redan rekognocerad is.

Så även motionsåkning.

Här handlar det således om olika aktiviteter. Att uppträda i turåkningsutstyrsel i ett motionslopp är således en grov felbedömning och gör sporten ingen propaganda i mina ögon. Tvärtom. Det är ju lite som om man skulle uppträda med fjällpackning på joggingslingan och tro att det är ju så här det är tänkt - eller hur?

Överhuvudtaget är det intressant att information om motionsåkning på skridsko saknas helt på nätet. Inte heller SSSK:s sidor bidrar med ett enda tips hur man håller ångan uppe, utom genom referenser till plogade banor.

Det finns således en bortglömd form av skridskosporten anser jag; Det är ett mellanting mellan hastighetsåkning på bana och turåkning i sällskap: Den regelbundna, helst dagliga, träningen på väl rekognocerad och välbekant sjöis, som kan företas ensam eller i sällskap, med isdubbar men inte nödvändigtvis med hel turutrustning.

För mig har detta kanske räddat mitt liv undan stressdöden. En daglig morgontimme på Drevan. Utan pik och rygga. Möjligtvis med en avstängd mobiltelefon...

 

[Jonas_T]

motion

Hur fort man åker beror på hur brottom man har?
Några påståenden:
Lätt utrustning = brottom
Säker utrustning = mysigt
Säker utrustning och brottom = maximerad motion

Själv släpar jag alltid med mig all säkerhetsutrustning. Men jag åker nästan alltid på "garanterat säkra isar" och har aldrig fått användning av katslina eller isdubbar. Anledningen är att jag tycker det är onödigt att lämna dom hemma. Men jag har inte haft knäskydden när jag åker på Östermalms IP och DÅ tappade jag skridskon och landade på knäet... Ska opereras på fredag.