Messerschmidt...
- Trådstartare Staffan Andersson
- Start datum
Fog-s eller inte! Vet ni egentligen hur j***a jobbigt det är att förklara sådana skillnader för studenterna? Verkar knappast finnas någon vettig eller hållbar regel för det.
Varför heter det bordsben men fjälltopp? I bägge fall är det ju benet av bordet och toppen av fjället. Inte ens i min hardcore-grammatikbok finns en regel om detta.
Sedan är det ju alltid lite lugnande att se att även infödingar emellan råder oenighet i vissa språkfrågor.
När det gäller äldre ord så torde det ha att göra med vilken genitivändelse grundordet hade. Jämför t.ex. kyrkOgård och ladUgård.
Delvis sant, men det är inte genitivändelsen i grundordet som styr detta, utan det är feminina substantiv med on-stam. Några av dessa är just kyrka, lada, gata, hälsa, tunga osv. Alla slutar på -a, vilket indikerar femininum. Att det sedan varierar mellan -o- och -u- som fog, är kopplat till vokalbalans.
Jag vet att det är en djupdykning i språkhistorisk nörderi
Mvh /Joel
Nörd 2
Och djupdykningar är ju bara härliga. Hur ser det egentligen ut med böjningen av 'fjäll' då? Det är ju neutrum (eller vad det heter idag) precis som 'bord', och båda torde väl vara ungefär lika gamla nordiska ord.
Eller kan det vara så jävligt att 'fjälltopp' i ett tidigt skede blivit en egen semantisk enhet - som kaffekopp - medan man uppfattat en större "ägandekoppling" mellan bordet och benet och velat ha kvar genitiv-s-et? Eller är det som Majjen antyder, att det helt enkelt bara ligger bättre i munnen? Dubbel-L uttalas ju redan 'LT' i en del regioner.
Och djupdykningar är ju bara härliga. Hur ser det egentligen ut med böjningen av 'fjäll' då? Det är ju neutrum (eller vad det heter idag) precis som 'bord', och båda torde väl vara ungefär lika gamla nordiska ord.
Eller kan det vara så jävligt att 'fjälltopp' i ett tidigt skede blivit en egen semantisk enhet - som kaffekopp - medan man uppfattat en större "ägandekoppling" mellan bordet och benet och velat ha kvar genitiv-s-et? Eller är det som Majjen antyder, att det helt enkelt bara ligger bättre i munnen? Dubbel-L uttalas ju redan 'LT' i en del regioner.
En bra källa till foge-s är Språkriktighetsboken (utarbetad av Svenska språknämnden) Norstedts 2005. De diskuterar olika problem och exempel kring detta med foge-s, och i slutet presenterar de följande rekommendation:
"Vi kan alla bli osäkra på hur vi ska göra med foge-s i sammansättningar. I många fall avgörs formen hos ett substantiv som förled i en sammansättning av två slags egenskaper hos förledet: uttalsmässiga och strukturella. De uttalsmässiga egenskaperna är överordnade de strukturella och innebär att foge-s aldrig används om förledets slut rymmer en beteckning för s- eller sje-ljud. De strukturella egenskaperna innebär att ett förled tar foge-s om det i sig är sammansatt: fot + boll och plan blir fotbollsplan. I övrigt finns inga entydiga mönster. Om man är osäker på hur två eller flera ord fogas samman till ett sammansatt ord, är det säkrast att slå upp ordet i en ordlista. Finner man inte sammansättningen där, är tumregeln att nya sammansättningar bör bildas på samma sätt som etablerade sammansättningar med samma förled." s. 52
Några förtydligande exempel:
- Foge-s undviks alltid om förled slutar på s- eller sje-ljud (s, z, ce, sch, ch, ge) t.ex. husbygge, jazzband
- Foge-s undviks oftast om förledet slutar på lång vokal, t.ex. byfåne, stortånagel
- Foge-s undviks oftast om förledet slutar på obetonat -el, -en, -er, -on, t.ex. vinkeljärn, vattentillgång, glasfiberull, hallonbuske
- Foge-s sätts in mellan för- och efterled om förledet i sig är sammansatt och slutar på konsonant, t.ex. järnvägskarta, ångbåtsresa (men inte ord som vägkarta, båtresa)
- Foge-s används om förled innehåller an-, bi-, sam- och ändelser som -dom, -het, -lek, -skap, t.ex. anfallskedja, bidragsansökan, sambandscentral, barndomskamrat, ömhetsbevis, kärleksfull, faderskapsmål.
- Foge-s sätts även in i de fall efterledet börjar på s, t.ex. pisksnärtsskada
s. 50
Mvh /Joel
"Vi kan alla bli osäkra på hur vi ska göra med foge-s i sammansättningar. I många fall avgörs formen hos ett substantiv som förled i en sammansättning av två slags egenskaper hos förledet: uttalsmässiga och strukturella. De uttalsmässiga egenskaperna är överordnade de strukturella och innebär att foge-s aldrig används om förledets slut rymmer en beteckning för s- eller sje-ljud. De strukturella egenskaperna innebär att ett förled tar foge-s om det i sig är sammansatt: fot + boll och plan blir fotbollsplan. I övrigt finns inga entydiga mönster. Om man är osäker på hur två eller flera ord fogas samman till ett sammansatt ord, är det säkrast att slå upp ordet i en ordlista. Finner man inte sammansättningen där, är tumregeln att nya sammansättningar bör bildas på samma sätt som etablerade sammansättningar med samma förled." s. 52
Några förtydligande exempel:
- Foge-s undviks alltid om förled slutar på s- eller sje-ljud (s, z, ce, sch, ch, ge) t.ex. husbygge, jazzband
- Foge-s undviks oftast om förledet slutar på lång vokal, t.ex. byfåne, stortånagel
- Foge-s undviks oftast om förledet slutar på obetonat -el, -en, -er, -on, t.ex. vinkeljärn, vattentillgång, glasfiberull, hallonbuske
- Foge-s sätts in mellan för- och efterled om förledet i sig är sammansatt och slutar på konsonant, t.ex. järnvägskarta, ångbåtsresa (men inte ord som vägkarta, båtresa)
- Foge-s används om förled innehåller an-, bi-, sam- och ändelser som -dom, -het, -lek, -skap, t.ex. anfallskedja, bidragsansökan, sambandscentral, barndomskamrat, ömhetsbevis, kärleksfull, faderskapsmål.
- Foge-s sätts även in i de fall efterledet börjar på s, t.ex. pisksnärtsskada
s. 50
Mvh /Joel
Har ni lagt märket till att
Microsofts stavningshjälp, oftast gör det värre.....ack ja.
Microsofts stavningshjälp, oftast gör det värre.....ack ja.
Kan man inte uttrycka det man menar tvingas man mena det man kan uttrycka... typ.
Similar threads
