Det där har du så rätt i, och vi är ju båda märkta för livet av olyckor som lika gärna kunnat sluta på bårhuset.
Vi som varit med om "ett och annat" får nog ett lite annorlunda perspektiv på det mesta misstänker jag. Det blir, iallafall för mig, så att när jag ska göra nåt så är det inte stundens ingivelse som styr det hela utan först görs det en rejäl säkerhetsbedömning, sen undanröjs farorna och sen är det dags att agera.
Jag vet att många tar mig för en trist och obstinat typ men när det verkligen gäller så vet jag med bestämdhet att jag är kapabel att reda ut situationen.
Vi som varit med om "ett och annat" får nog ett lite annorlunda perspektiv på det mesta misstänker jag. Det blir, iallafall för mig, så att när jag ska göra nåt så är det inte stundens ingivelse som styr det hela utan först görs det en rejäl säkerhetsbedömning, sen undanröjs farorna och sen är det dags att agera.
Jag vet att många tar mig för en trist och obstinat typ men när det verkligen gäller så vet jag med bestämdhet att jag är kapabel att reda ut situationen.
