Mari och Reval...

[Junden]

Mari och Reval är klart prisvärda

För två år sedan köpte jag en Mari 3. Jag är väldigt nöjd med den bortsett från att rodret är svårt att reglera från sittbrunnen.
Förra året köpte jag en Reval som jag är ännu mer nöjd med. Fungerar utmärkt under alla möjliga förhållanden lugna som hårda.
Naturligtvis skulle jag hellre vilja ha en Skim eller något liknande som är betydligt dyrare men i dagsläget tycker jag inte att den prestandahöjning som man får då är värt pengarna. Man måste lägga lite pengar på skidåkning och resor också.

 

[Crocky]

Sitter man lika djupt i Reval som i Mari? Jag testade en Mari igår, och tycker att däcket var lite för högt, eller det kanske beror på att jag hade fel paddel? Jag använde en Lendal Archipelago 220 cm. Jag är 185 cm lång.
I min gamla pråm får jag ont i ryggen, men nu sitter det i axlarna istället.

 

[123456]

Jag upplever det som om man sitter lite djupare i Mari modellerna än Reval, är själv 190 och väger 90 kg och Revalen är ordentligt rymlig i sittbrunnen, dock är sitsen likadan i mari som reval dvs den går innåt i framkant vilket gör att man får lite tryck på utsidan av låren om man sitter med benen isär.
Kolla även på Reval Viking som jag upplevde som en skönare kajak med lite lägre däck vilket gav lite mer kontakt med kajaken, mycket lättsvängd trots sin längd (583cm)

/Pelle

 

[fraewu]

Jag har en Point65, har sett usla recensioner om dom också.
Maken har en liknande fast en Prijon, samma sak där. Hans är väldigt ny, min är väl ett drygt ett halvt år gammal och varitfrån kritiken kommer ifrån så snabbt vet jag inte men whoosh.
När jag kollade in marknaden för att köpa ny var det till slut bara att samla egenskaper jag vill ha i en kajak, gå till några handlare och provpaddla och sedan köpa. Och det blev en point65. Maken gjorde samma sak. Ingen av oss är nya paddlare om det har något med saken att göra.

Lycka till med valet!

 

[Crocky]

Om jag förstått saken rätt så krävs det mer kraft för att paddla längre kajaker, men skillnaden mellan Reval och Reval Viking är kanske hårfin ändå?

Det är lite svårt att hitta ställen att provpaddla på här. Det finns några kanotklubbar men de har ju inte alla modeller man är intresserad av.

 

[fraewu]

Om jag förstått saken rätt så krävs det mer kraft för att paddla längre kajaker, men skillnaden mellan Reval och Reval Viking är kanske hårfin ändå?

Det är lite svårt att hitta ställen att provpaddla på här. Det finns några kanotklubbar men de har ju inte alla modeller man är intresserad av.

Hur mycket kraft som behövs är avhängigt vad du ska använda kajaken till. Är det viktigt att den går snabbt och att så lite styrka använda då kan det ju bli trixigt. Å andra sidan, om du ska ta varje parameter med i beräkningen när du väljer så kommer du att, ärligt talat, bli galen. Fördelen med den är det, fördelen där är det. Det finns hur många kajaker som helst. Det finns märkeskajaker, kopior av märkeskajaker fast det säger man inte så mycket om (de har ändrats lite), kopior av de kopierade märkeskajakerna, om det hänger på märken. Point65 hade vad jag ville ha, annars hade det blivit en annan. Jag paddlade Prijon innan. Jag valde efter egenskaper men att väga för och emot hela tiden, då blir man galen. Till slut blir det sådär väljer plussidan över minussidan om man gör en klassisk lista över plus och minus och så väljer man. Hoppas det hjälper något. Eller så låter jag galen, jag är van vid båda

 

[Victor2]

Hösten 2006 köpte jag en K2 Tahe Argo Maxi med extra sittbrunn (för hunden) och en K1 Mari-Extra med roder och skedda. Min enda erfarenhet då var Prijon Seayak. Köpet skedde via en estnisk bekant direkt från Tahefabriken. Pris 8900 SEK resp. 7400 SEK exkl. roder och kapell.

Köpprocessen fungerade bra och jag fick allt som beställts i bästa skick. Kvalitén var heller inget att anmärka på, jag anser att Tahes kajaker är mycket prisvärda. Dessutom var paddlingsegenskaperna mycket bättre än Seayakens.

Det jag hade problem med var Mari-Extras rundbottnade, instabila form. Med min vikt och längd, 75/175 behövde jag lasta ner kajaken med 10 kg vatten för att den skulle kännas stabil. Faktum är att jag upplevde den så instabil i mindre vågor att den kändes otrygg och benägen att slå runt vid minsta obalans. Dessutom satt man så djupt i den att den var svår att rolla eftersom det inte gick att luta sig bakåt för att sittbrunnskanten tog emot.

Nu har jag sålt K1:an och behållit K2:an. Före köpet av min nya K1 testade jag av en hel del kajaker och har numera en ganska klar uppfattning av vad som passar mig. K2:an har vi blivit mer och mer förtjusta i. Den kan verkligen kallas stabil och i somras vågade vi oss ut med jycken i oskyddade vatten på Västkusten i 5-8 m/s utan problem. Däremot har vi kompletterat med en seasock i den öppna sittbrunnen för att inte brytsjöar ska sprida sig i hela utrymmet.

 

[Erik Barkefors]

Om jag förstått saken rätt så krävs det mer kraft för att paddla längre kajaker, men skillnaden mellan Reval och Reval Viking är kanske hårfin ändå?

Det är lite svårt att hitta ställen att provpaddla på här. Det finns några kanotklubbar men de har ju inte alla modeller man är intresserad av.

En längre kanot har oftast lite större våt yta som då ger större friktionsmotstånd. Friktionsmotståndet står för merparten av motståndet i lägre farter (< 3knop) så så långt är det rätt. Att sen friktionsmotståndet är såpass litet att det för de flesta inte innebär något hinder glöms ofta bort i debatten. När man paddlar fortare så växer vågbildningsmotståndet raskt och det är det som sätter gränsen för en behaglig marschfart. Så visst är det korrekt att en längre kanot har större motstånd i låga farter men det är ändå så lågt att det är försumbart...

Bilden visar det totala motståndet vid olika farter för några utvalda kanoter. So man kan se så är skillnader marginell i farter under 4 knop men vill man paddla fortare så är det viktigt att sätta sig i "rätt" kanot.

 

[tango]

värdena+ + provpaddling

En längre kanot har oftast lite större våt yta som då ger större friktionsmotstånd. Friktionsmotståndet står för merparten av motståndet i lägre farter (< 3knop) så så långt är det rätt. Att sen friktionsmotståndet är såpass litet att det för de flesta inte innebär något hinder glöms ofta bort i debatten. När man paddlar fortare så växer vågbildningsmotståndet raskt och det är det som sätter gränsen för en behaglig marschfart. Så visst är det korrekt att en längre kanot har större motstånd i låga farter men det är ändå så lågt att det är försumbart...

Bilden visar det totala motståndet vid olika farter för några utvalda kanoter. So man kan se så är skillnader marginell i farter under 4 knop men vill man paddla fortare så är det viktigt att sätta sig i "rätt" kanot.

Varifrån kommer siffrorna och hur är de framtagna?
Jag ifrågasätter inte siffrorna men är de uppmätta empiriskt eller beräknade eller?
Finns det värden för flera kajaker? Min Mari 3 extra t ex?

ang provapaddling så borde väl säljare kunna bistå med provpaddling om inte klubbarna eller uthyrarna har din modell.

/Patrik

 

[Erik Barkefors]

Varifrån kommer siffrorna och hur är de framtagna?
Jag ifrågasätter inte siffrorna men är de uppmätta empiriskt eller beräknade eller?
Finns det värden för flera kajaker? Min Mari 3 extra t ex?
/Patrik

Siffrorna är hämtade från Peter Unolds hemsida och jag la dom i Excel för att ta fram kurvorna. Det finns fler kanoter att jämföra under Hydrostatics resp Waterresistance på:

http://www.unold.dk/paddling/

Grundberäkningen är utförd med John Winters program som ger en förenklad bild av verkligheten (bl a inga vågor) men inbördes förhållanden mellan kanoterna är nog ganska bra trots allt.

OBS - kika alltid på enheterna om ni jämför olika källor!

 

[Crocky]

För mig har nog längden på kajaken ingen betydelse då.

Kom att tänka på en sak, kanske sitsarna är ställbara i höjdled på de här kajakerna?

 

[Erik Barkefors]

För mig har nog längden på kajaken ingen betydelse då.

Kom att tänka på en sak, kanske sitsarna är ställbara i höjdled på de här kajakerna?

Det är ytterst få kanoter vid sidan av tävlingsracers som har ställbara (höjd) sitsar. Commander type S kan du få olika höga sitsar i men än så länge ingen ställbar.

I en glasfiberkajak kan man bygga om själv utan att det äär alltför besvärligt för en normalhändig person. Kanske ingen höjdare att sätta vinkelslipen i en ny kanot men det finns folk som gjort det. Fast bättre är kanske att hitta något som är så nära den egna komprommissen som möjligt.

Här är en bild på en Inuk som fått nytt säte av Peter Unold. Hela artikeln på:
http://unold.dk/paddling/php/wordpress/?p=27