Ok nu ska jag generalisera lite, vilket man antagligen inte borde göra.
Många har extremt hög ambitionsnivå på jobb etc. allt ska levereras perfekt. Många gånger utan att de egentligen inte ger något att allt är perfekt. Därför är mitt förslag på jobbet:
Sänk ambitionsnivån eller prioritera när du ska ha hög eller låg ambitionsnivå. Jobba mindre, good enough är en bra paroll. Prioritera mer vad som är viktigt att göra, vad som kan vänta och vad som kan skitas i.Våga säga nej till saker om du har för mycket. Prioritera också vilken ambitionsnivå olika uppgifter ska ha. En annan grej som är bra är att försöka ha koll över sin egen planering. En anledning till stress kan vara att man har mycket att göra men inte har en direkt överblick över vad exakt det är och hur man ska planera det. Finns många bra hjälpmedel för att samla arbetsuppgifter. Jag använder todoist, finns både som app och på webben för att hålla reda på mina arbetsuppgifter.
Träning är ofta samma sak, många tränar för att må bra, men tränar så jävla mycket så att de inte har tid att må bra utan träningen blir ett stressmoment som måste göras för att "må bra" med resultatet att man inte mår bra.
så sätt en målsättning med träningen, varför tränar jag? En annan tanke är att fundera igenom träningen, hur tränar jag, kan jag lägga mindre tid på träning men med högre kvalitet?
Familjen, där har jag förstås ingen aning om situationen. Men hos oss har det varit väldigt bra att vi har börjat prata om hur vi ska hantera egentid, vi har småbarn så vi måste pussla lite med den. Men vi har sagt att vi har varsin frikväll i veckan, minst, där vi helt enkelt gör det vi känner för. Det har funkat bra och varit ett lyft.
