Vi gjorde en första fjälltur med våra döttrar, då 7 och 4 år, i de krokarna förra sommaren. Valde den just för att vi ville göra en första tur i "riktiga" fjäll utan några våldsamma strapatser. Abisko är ju toppen för barn och ett tacksamt resmål med tåg, och linbanan gör att man kan komma direkt upp på kalfjället och sedan i princip gå nerför i flera dagar (eller på några timmar, om man så vill). Vi åkte upp hela familjen, fikade i toppstugan, och knallade sedan några hundra meter tills vi hittade en skojig snöfläck. (mycket uppskattat förstås..). Sen vände den lilla tjejjen tillbaka med mamma och tog linbanan ner till stationen igen, och jag och 7-åringen vandrade tillbaka tre dagar via Kårsavagge.
Jag har jobbat i området och känner till sluttningarna norr om Kårsavagge ganka väl, annars ska det nog erkännas att det faktiskt kan kännas lite svårorienterat där, i synnerhet vid dålig sikt förstås (jag vet de som hamnat i helt fel dal..). Men med kartvana och kanske en gps kommer man nog dit man vill till sist. Vi valde att gå ungefär till "Frippes fall" och tälta där första natten, sen klättrade vi ner i Kårsavagge och gick dalen tillbaka. Nerstigningen är inte alls självklar, omöjlig på långa sträckor, och i vanlig ordning svår att överblicka uppifrån. Men tar man det lugnt och är inställd på att leta lite så hittar man nog en väg ner. Alternativet är väl att gå fram till stigen som leder ner från Latnjavagge. Väl nere i Kårsavagge är det en trivsam och omväxlande vandring tillbaka ner till Abisko, vi tältade andra natten strax utanför parkgränsen.
På det hela blev det än väldigt trevlig och fin vandring! Önskar er en fin tur också!
/Per
Samtidigt vore det väldigt roligt att gå den vägen men jag hoppas att barnen tycker det är kul nog med vetskapen att vi är på fjället, skog eller ej vissa delar. Vi bor ju strax utanför Stockholm så riktig skog är vi inte helt bortskämda med utan det har blivit när vi fiskat ibland som de fått se lite skogigare skog än den plätten vi har hemma.
