Det ser ut som en fisk va..?
Men tyvärr är det ‘man ser’ ofta inte det man tror..
Kineserna trodde ju att dinosaurieben var drakben.. Historien om fossilernas ytliga likhet med andra saker är märklig. Det bygger på människans förmåga att dels kunna föreställa sig något som funnits, men även idén om att man kan upptäcka saker..
Men det var en mycket vacker struktur ändå. Fantasieggande på nått vis. Men nått fossil är det ju tyvärr inte.
Just nere vid Raddujaure finns det ju en hel del att kolla på i stenväg. Där är det en annan skolla. Det är en annan överliggande del av den Mellersta Köliskollan. (förr räknades den som undre) Det är här dessa rika kalkiga glimmerskiffrar finns. Denna bild med små granater och då de där fiskbensmönstret är nått glimmerskiffer i hård mineralform omgivet då av något karbonataktigt, vad det verkar. Det är som sagt väldigt hårt tryck som ska till för att sånt här konstigt ska bildas.
Det är faktiskt genom studier av granater som man kan veta under vilket tryck berget bildats. Det här (bilden din) har varit nere på väldigt stort djup.
I Mårmafjällen, f.ö. i en krosszon vid sjön vid Mårmabakteglaciären/Höktopparna, finns det enormt stora granater i skiffrarna där.3-4 cm tvärsöver. Dom är väldigt sevärda om man nu orkar ta sig dit vill säga.
Det finns två händelser som är basala när man pratar om de här bergarterna.
Den första delen: är själva avsättningen av sedimenten i det gamla Iapetushavet och den andra delen: är själva metamorfosen då tyngden av sedimentationen blir så stor att dom omvandlas. Så det ena hänger i hop med det andra på nått vis..
Det handlar alltså om både utdragning och bristning av en kontinentkant och hoppressandet av densamma...Fast det hände ju inte samtidigt.. Det är hundratals miljoner år mellan.
Djuphavsgravarna var så ohyggligt djupa att dom ju drog med sig magnatiska bergarter in i dom här sedimenten..och sedan trycktes det liksom inåt och uppåt..
På så vis har man ju linser med djupbergarter inne i dom här sedimenten.. Hela Padjelanta (nåja i alla fall just här) är väldigt märkligt..
Det finns hur mycket konstiga stenar och ombildningar intill varandra.
Och vissa växter gillar tydligen dom här väldigt speciella stenarna. Det är väl annat med som ska till, lagom med snö på vintern och mycket sol på sommaren kanske.. Fjällkrassling, exempelvis är oerhört sällsynt. Få har nog sett den rara växten. Den växer i princip bara här i någon omfattning.. Likaså är det med den där Raggfingerörten på Jeknaffotoppen.. Den gillar ‘Jeknaffoit‘, en vulkanisk tuff som mineraliserats..
Men tyvärr är det ‘man ser’ ofta inte det man tror..
Kineserna trodde ju att dinosaurieben var drakben.. Historien om fossilernas ytliga likhet med andra saker är märklig. Det bygger på människans förmåga att dels kunna föreställa sig något som funnits, men även idén om att man kan upptäcka saker..
Men det var en mycket vacker struktur ändå. Fantasieggande på nått vis. Men nått fossil är det ju tyvärr inte.
Just nere vid Raddujaure finns det ju en hel del att kolla på i stenväg. Där är det en annan skolla. Det är en annan överliggande del av den Mellersta Köliskollan. (förr räknades den som undre) Det är här dessa rika kalkiga glimmerskiffrar finns. Denna bild med små granater och då de där fiskbensmönstret är nått glimmerskiffer i hård mineralform omgivet då av något karbonataktigt, vad det verkar. Det är som sagt väldigt hårt tryck som ska till för att sånt här konstigt ska bildas.
Det är faktiskt genom studier av granater som man kan veta under vilket tryck berget bildats. Det här (bilden din) har varit nere på väldigt stort djup.
I Mårmafjällen, f.ö. i en krosszon vid sjön vid Mårmabakteglaciären/Höktopparna, finns det enormt stora granater i skiffrarna där.3-4 cm tvärsöver. Dom är väldigt sevärda om man nu orkar ta sig dit vill säga.
Det finns två händelser som är basala när man pratar om de här bergarterna.
Den första delen: är själva avsättningen av sedimenten i det gamla Iapetushavet och den andra delen: är själva metamorfosen då tyngden av sedimentationen blir så stor att dom omvandlas. Så det ena hänger i hop med det andra på nått vis..
Det handlar alltså om både utdragning och bristning av en kontinentkant och hoppressandet av densamma...Fast det hände ju inte samtidigt.. Det är hundratals miljoner år mellan.
Djuphavsgravarna var så ohyggligt djupa att dom ju drog med sig magnatiska bergarter in i dom här sedimenten..och sedan trycktes det liksom inåt och uppåt..
På så vis har man ju linser med djupbergarter inne i dom här sedimenten.. Hela Padjelanta (nåja i alla fall just här) är väldigt märkligt..
Det finns hur mycket konstiga stenar och ombildningar intill varandra.
Och vissa växter gillar tydligen dom här väldigt speciella stenarna. Det är väl annat med som ska till, lagom med snö på vintern och mycket sol på sommaren kanske.. Fjällkrassling, exempelvis är oerhört sällsynt. Få har nog sett den rara växten. Den växer i princip bara här i någon omfattning.. Likaså är det med den där Raggfingerörten på Jeknaffotoppen.. Den gillar ‘Jeknaffoit‘, en vulkanisk tuff som mineraliserats..
