Det verkar som det är priset som är den stora frågan. Jag kan hålla med om att det är mycket pengar men det är definivt inte dyrt, det handlar om era liv!
Ni skriver att ni ska undvika lavinfarliga områden istället för att ta på er en transciever. För ca 10 år sedan dog en man på norra sidan Torneträsk i en lavin. Gruppen han gick i var mycket erfaren, bl a några pistörer från Riksgränsen. De hade uppmärksammat lavinfaran och höll sig till vad de ansåg var säker terräng när de överraskades av en lavin. Den gick på en sluttning som lutade mindre en 20 grader och mannen som dog bar inte transciever.
På frågan om man ska använda transciever även om man går själv är svaret: ja. Man tar på transcievern oavsett om man ska gå själv eller i grupp. Om inte annat är det lättare för den organiserad räddningstjänsten att hitta dig även om du själv kanske hunnit dö.(Det mest troliga eftersom den organiserade räddningstjänsten behöver en del tid att komma på plats) Svenska klätterförbundet har en outredd incidentrapport med en medlem som antas ha blivit begravd i en lavin under en tur i Kebnekaisefjällen. Hans kropp har inte återfunnits. Att få tillbaka kroppen är mycket viktigt i sorgearbetet för de anhöriga. En transciever går att hitta med RECCO även om batteriet tagit slut i sändaren, så använd transcievers om inte annat för era anhörigas skull.
Ytterligare ett skäl att ha transciever när man går själv är den psykologiska effekten det har. Man har då faktiskt tänkt tanken att en lavin kan gå. Detta kan göra att man kanske inte drabbas av panik utan snabbt lägger om skidorna och åker ur lavinen innan den fått upp farten istället. Det finns många exempel på olyckor där oförberedda fått panik och handlat irrationellt medan de som förberett sig, om så bara med en tanke handlar helt enligt regelboken.
När man sedan läser sådant som: "Om gud vill så går det bra". Då blir jag livrädd, med en sådan attityd är man ute på mycket tunn is och man riskerar snabbt att utsätta inte bara sig själv utan också andra för fara.
/Mårten
Ni skriver att ni ska undvika lavinfarliga områden istället för att ta på er en transciever. För ca 10 år sedan dog en man på norra sidan Torneträsk i en lavin. Gruppen han gick i var mycket erfaren, bl a några pistörer från Riksgränsen. De hade uppmärksammat lavinfaran och höll sig till vad de ansåg var säker terräng när de överraskades av en lavin. Den gick på en sluttning som lutade mindre en 20 grader och mannen som dog bar inte transciever.
På frågan om man ska använda transciever även om man går själv är svaret: ja. Man tar på transcievern oavsett om man ska gå själv eller i grupp. Om inte annat är det lättare för den organiserad räddningstjänsten att hitta dig även om du själv kanske hunnit dö.(Det mest troliga eftersom den organiserade räddningstjänsten behöver en del tid att komma på plats) Svenska klätterförbundet har en outredd incidentrapport med en medlem som antas ha blivit begravd i en lavin under en tur i Kebnekaisefjällen. Hans kropp har inte återfunnits. Att få tillbaka kroppen är mycket viktigt i sorgearbetet för de anhöriga. En transciever går att hitta med RECCO även om batteriet tagit slut i sändaren, så använd transcievers om inte annat för era anhörigas skull.
Ytterligare ett skäl att ha transciever när man går själv är den psykologiska effekten det har. Man har då faktiskt tänkt tanken att en lavin kan gå. Detta kan göra att man kanske inte drabbas av panik utan snabbt lägger om skidorna och åker ur lavinen innan den fått upp farten istället. Det finns många exempel på olyckor där oförberedda fått panik och handlat irrationellt medan de som förberett sig, om så bara med en tanke handlar helt enligt regelboken.
När man sedan läser sådant som: "Om gud vill så går det bra". Då blir jag livrädd, med en sådan attityd är man ute på mycket tunn is och man riskerar snabbt att utsätta inte bara sig själv utan också andra för fara.
/Mårten
) gudar är det absolut sista jag skulle göra.
