Det faktum att olyckor "alltid kan hända" gör ju inte att ansvaret minskar för den som driver en anläggning med pister som är preparerade just för att laviner inte ska kunna gå.
Jag kan tänka mig att det kan finnas så extraordinära händelser som utlöser en olycka eller nån form av lavin, att man kan komma fram till att den som har ansvaret för en skidanläggning inte brustit i ansvaret, men det känns onekligen som att det ska ganska mycket till för att detta ska ske.
Man kan ju också jämföra ett fall där en åkare bryter benet eller på annat sätt skadar sig i backen. Om pisten varit välpreparerad kan jag lätt förstå att en skada eller dödsfall kan anses vara utfallet av den risk man faktiskt tar genom att åka skidor, och att man kanske dessutom åkt på ett farligt sätt.
Har man däremot fastnat med foten i en gammal vajer, eller ett gammalt stängsel som kommit fram genom snön, så låter det ju däremot som ett skadeståndsfall.
Om personal besiktat backen och tillåtit åkning, och det därefter går en lavin, så blir förstås personal eller anläggningsinnehavaren oskyldig bara för att man kan visa att en besiktning skett. Något i den besiktningen har ju de facto varit otillräckligt.
I sammanhang med risksporter hör man ofta olika slutsatser och "förklaringar" till olyckor, men de sämsta är de påståenden om att man ändå inte HELT kan eliminera ALLA risker - och därför får lov att acceptera (alla) olyckor - i praktiken oavsett vad de berott på.
