En utökad gps-funktionalitet hade inte konkurrerat med Norstedts verksamhet av tryckta papperskartor?
Det är fullt logiskt att eftersom de är en myndighet, och redan erbjuder medborgarna kartor via webben, och deras uppdrag är att erbjuda medborgarna informationen ("Syftet /../är att främja utvecklingen av en informationsmarknad genom att underlätta enskildas användning av handlingar som tillhandahålls av myndighete") borde kunna förädla funktionaliteten efter samtidens teknikanvändning.
Men du är motståndare till detta? Du tycker det vore oschysst om lantmäteriet tillgängliggjorde sina kartor för medborgarna på lite bättre sätt än idag? Har du själv något ekonomiskt intresse i kartdata?
Du får ett svar till. Om det inte blir begripligt ger jag upp.
Till att börja med har jag inget ekonomiskt intresse i hur Lantmäteriet väljer att tillhandahålla sina data, förutom att jag så billigt och enkelt vill komma åt de data som Lantmäteriet producerar.
Yrkesmässigt är jag visserligen anställd av Metria som ju är en spelare i sammanhanget, men mina arbetsuppgifter har i princip inget alls med den här frågan att göra, utan jag arbetar som konsult inom helt annan organisation.
Jag har till skillnad från de flesta andra som spekulerar på Utsidan närmare 30 års anställning vid Lantmäteriet att falla tillbaka på, även om jag alltså inte arbetar där längre. Jag hade förmånen att få vara med vid den allra första början då Lantmäteriet startade diskussionen om öppna data, samt var aktivt involverad i bolagiseringen av Metria för fem år sedan.
Jag vet ganska väl hur en statlig organisation styrs politiskt via regleringsbrev och allehanda direktiv, både sådana som är inrikes och sådant som berör hela EU.
Vad som tycks vara svårt att förstå för dig och en del andra är att ett ansvar för tillgängliggörande inte per automatik innebär att Lantmäteriet kan/får/vill utveckla anpassade produkter och tjänster baserade på geografiska grunddata.
Det finns tydliga direktiv från riksdag/regering/departement som definierar vilken spelplan Lantmäteriet ska hålla sig inom. I princip är alla tjänster och produkter som är möjliga att utveckla på en fri marknad inte tillåtet för Lantmäteriet att ägna sig åt.
Skulle Lantmäteriet trots allt göra något sådant så dyker genast misstanken upp från olika företag om att det är skattemedel som är med i finansieringen av utvecklingen och därmed konkurrens med ojusta medel.
Det finns naturligtvis vissa undantag från huvudregeln, men de är i så fall grundade på bedömningar av samhällets behov av att ha en aktör som står för rikstäckande verksamhet utan vinstintresse. Det tydligaste exemplet på sådan verksamhet är fastighetsbildning, där kommuner och Lantmäteriet utför moment som mycket väl skulle kunna skötas av privata aktörer. Här är rättsäkerhet och rikstäckning viktigare.
Geografiska grunddata är ju det som Lantmäteriet samlar in för att det ska finnas nationellt täckande data av olika slag, och som ska kunna användas för att nå samhällsnytta.
Tidigare har anslagsmedel till stor del (c:a 75%) stått för kostnader i samband med nyproduktion och ajourhållning av geografiska data, men den sista potten har Lantmäteriet själv fått skrapa ihop genom nyttjanderättsavgifter. Detta har varit besvärande för Lantmäteriet som inget hellre önskat än att data ska komma till bred användning, men samtidigt tvingats ta löjligt bra betalt av de som trots allt sett sig tvungna att köpa loss data.
Vad Lantmäteriet tydligen har lyckats med sedan jag slutade, är att ha fått ägaren staten att förstå att samhällsnyttan överstiger den ganska begränsade summa i anslag som fattats för att kunna erbjuda fria data.
När det gäller huvudsyftet för att erbjuda fria data så är det INTE Lantmäteriets uppgift att tillhandahålla applikationer riktade mot särskilda intressegrupper utan att se till data av hög kvalitet kan användas på olika sätt som gör att nyttan kommer ALLA medborgare till del, vilket blir fallet om andra myndigheter och företag får möjlighet attt producera bättre beslutsunderlag där Lantmäteriets data är en viktig ingrediens.
Jag tycker det är naivt att tro att Lantmäteriet ska kunna tillgodose alla särintressen avseende geografiska data. Det sköter en fri och kreativ marknad bättre. Det är väl inte orimligt att anta att t.ex. Orux Maps i en kommande version kommer med en funktion för att använda Lantmäteriets WMS-tjänster, och det utan att det gått åt en enda skattekrona för det ändamålet.