Då flera vittnen här intygar att det går lika lätt att rolla en långturspackad kajak och även i stora vågor så får jag nog släppa den förutfattade meningen. Jag har nog fel.
Fast jag har hela tiden samtidigt haft uppfattningen att rollen säkert är det snabbaste och bästa sättet (minst energikrävande) att komma tillbaks med huvudet uppåt.
Men det finns många paddlare i vårt avlånga land som bara paddlar någon vecka om året, kanske i någon hyrkajak. Det finns inget intresse (och därmed ingen tid) att lägga på att nå en säker roll.
Och det går faktiskt bra att paddla långtur ändå. Men ett visst säkerhetstänk krävs naturligtvis ändå.
Jag menar fortfarande att en eller två bassänglektioner på att ta sig ombord igen borde man ta. De insikter man får, kan dels vara till ren nytta för att ta sig ombord, dels kan det väcka ett intresse för att lära sig mer. Och det bidrar till säkerhetstänk och planering av framtida långturer.
Cowboy-metoden funkar bra för mig. Att lära sig rolla säkert ligger långt borta.
Mina egna säkerhetsplaner utvecklas ständigt, med prov i verkligheten, koll på vilka säkerhetsprylar som kan hjälpa mig, vid planering av långturers sträckning, bedömning av väderprognoser vid överfarter, hur jag ska synas, hur jag kan väcka uppmärksamhet osv osv.
Jag läser mig till mycket här på utsidan, ni har ju en samlad erfarenhet jag aldrig kommer nå. Jag paddlar för lite.
Min kompis Bosse har motionspaddlat i 40 år i en gammal glasfiberkajak utan vattentäta skott. Han har aldrig gått runt. När han ville köpa nytt rådde jag honom att prova en surfski. Det blev roligare träning, han går runt ibland men tar sig lätt ombord. Han var helt iskall till att lära sig rolla, men med surfskin blir det säkert ändå. Nej det är INTE den optimala LÅNGFÄRDS-kajaken, jag ville bara lyfta alternativa resonemang.
thomas