Låna ut kängor?

[ohlinj]

En kompis vill låna mina Lundhags Syncro men jag är tveksam till att det är en bra idé.
Jag vill givetvis låna ut dom men jag är rädd för att den perfekta passformen skall förstöras för att dom kommer användas av någon annan?

Till saken hör dessutom att jag själv ska till fjällen en vecka senare och har inte tid att "gå tillbaka" dom under den tiden. Eventuellt slitage bryr jag mig inte om, utan det handlar endast om själva passformen skulle ändras.

Är det en bra eller dålig idé?

 

[Tingelieng]

Om personen i fråga har större fötter än dig finns väl en viss risk att kängorna blir uttänjda om de är fuktiga. Att någon vill låna ett par för små kängor till en vandring är inte så troligt, så risken för att din perfekta sko förlorar sin passform under en veckas utlåning är nog mer psykologisk än något annat.

 

[joanna]

Om personen i fråga har större fötter än dig finns väl en viss risk att kängorna blir uttänjda om de är fuktiga. Att någon vill låna ett par för små kängor till en vandring är inte så troligt, så risken för att din perfekta sko förlorar sin passform under en veckas utlåning är nog mer psykologisk än något annat.

Hmm, "lika stora" fötter kan ju vid samma längd vara väldigt annorlunda formade. Dessutom går man olika snett utåt/inåt och sliter annorlunda på sulor/klackar. Personligt ingångna läderkängor av alpin typ skulle i alla fall ömfotade mig inte låna ut. Lundhagare har ju cellgummi kring foten som håller formen, så utlåning vore väl mer tänkbar i detta fall, men inte utan att vi gemensamt kollade läget.

Exempel: jag har väldigt smala vrister och hälar. Även med extra tjocka inläggssulor samt 2-3 par strumpor i mina Jämtkängor måste jag snöra dem helt "i botten" (dvs snörrhålsflikarna går helt ihop) för attfå till ett någotsånär acceptabelt hälgrepp. Om då en person med precis "lika stora" fötter men kraftiga anklar/högt fotvalv lånar kängorna, finns ju risken att de blir än mer uttöjda på detta ställe, utan att det sedan finns någon marginal för mig att kompensera med ännu tajtare snörning.

 

[Tingelieng]

Hmm, "lika stora" fötter kan ju vid samma längd vara väldigt annorlunda formade. Dessutom går man olika snett utåt/inåt och sliter annorlunda på sulor/klackar. Personligt ingångna läderkängor av alpin typ skulle i alla fall ömfotade mig inte låna ut. Lundhagare har ju cellgummi kring foten som håller formen, så utlåning vore väl mer tänkbar i detta fall, men inte utan att vi gemensamt kollade läget.

Exempel: jag har väldigt smala vrister och hälar. Även med extra tjocka inläggssulor samt 2-3 par strumpor i mina Jämtkängor måste jag snöra dem helt "i botten" (dvs snörrhålsflikarna går helt ihop) för attfå till ett någotsånär acceptabelt hälgrepp. Om då en person med precis "lika stora" fötter men kraftiga anklar/högt fotvalv lånar kängorna, finns ju risken att de blir än mer uttöjda på detta ställe, utan att det sedan finns någon marginal för mig att kompensera med ännu tajtare snörning.

I ditt exempel har personen som lånar kängorna "större fötter" och riskerar ju då att töja ut dina skor även om det nu är anklarna och vaderna som råkar vara större.

Att ett par skor skulle formas om eller snedslitas på en veckas vandring ser jag som ytterst osannolikt med tanke på hur lång tid det tar att gå in ett par kängor. Personligen skulle jag inte ha några problem som helst med att låna ut ett par skor/kängor en vecka. Jag skulle tycka mer synd om personen som lånar med tanke på att personen i fråga i så fall får gå i skor som är formade efter mina skumma fötter.

 

[joanna]

(...) Jag skulle tycka mer synd om personen som lånar med tanke på att personen i fråga i så fall får gå i skor som är formade efter mina skumma fötter.

Hehe - jag skyddas helt från dylika moraliska dilemman av att INGEN kan gå i skor formade efter MINA fötter .
Håller med dig, ville bara påpeka att det nog är bäst att den lånande provar först, och att det inte bara är för korta kängor som talar mot utlåning.