Lättpackning - ökar eller minskar försäljning?

[Jörgen Fjaderlatt.se]

När mitt förlag försökte sälja boken "Lättare packning från A till Ö" till en av de större butikskedjorna på outdoorområdet så fick man ungefär svaret: "Vi är inte så intresserade av Lättare packning eftersom den minskar vår försäljning".

En intressant fråga är väl: Är det så?

Jag känner detaljister som tvärtom ser lättpackning som en ytterligare sortimentbreddning som ger ökade försäljningsmöjligheter.

Det vore intressant att få lite Utsidan-feedback på den här frågan. Leder lättpackning till att fler prylar köps eller att färre prylar köps?


Jörgen

 

[BZ120]

man köper mer

främst för att man vill byta ut gamla (tyngre) prylar, även om de funkar.
Men det är klart om outdoorbutiken bara säljer prylar från de producenter som nästan enbart gör tunga prylar... ja då kan kanske försäljningen minska efterssom man inte har de saker du skriver om.

Fast om man ska ha lite special måste man ju alltid vända sig utomlands ändå.

BZ

 

[seobserver]

Pratade i veckan med två butikschefer, de märkte då inte av några dåliga tider i utebranchen! Då de själva inte förde lättvikt var de avvaktande till fenomenet och din bok lyste med sin frånvaro även där.
Som jag ser det köper frälsta ännu mer och nu specifik lättvikt, men måste oftast importera den själv då den inte finns att klämma på i bodarna.....Svensson vet ännu inte om att lättviktsalternativet finns och bodknoddarna fortsätter sälja 3 kg ryggsäckar för det behövs......

 

[Malindo]

Teoretiskt sett torde det leda till merförsäljning av följande anledningar:

1: Breddat sortiment fâr âtmind. initialt en merfsgs-effekt
2: Lätta grejer hàller i allmánhet kortare tid än tunga

samt till mindre föräljning av följande anledningar:

3: Lättpackning propagerar för att bära med sig färre antal prylar.


I allmánhet tvekar dock mànga butiker att köpa in sig pà osákra / okända produkter och varumärken, etersom det är de som stâr för risken om det inte säljs nât. Jag tror därför inte det har att göra med om grejerna är lätta eller tunga, utan om det är sáljbara produkter ur även andra synvinklar, typ varumärke, design, pris etc.

 

[T02]

Jag tror lättpackning leder till att fler prylar köps - men att köpen fördelas på fler "aktörer".

Exempel - Efter att jag läst din bok köpte jag en gasbrännare på Biltema som vägde typ 1/2 av min tidigare från Primus. Jag köpte alltså en lättare pryl trots att jag hade en fungerade, men tyngre, lösning redan. Jag köpte den från ett för mig otraditionellt ställe. Smart, kanske inte, men kul!

Tror att butikerna visst kan använda din bok för att öka försäljningen. Men det räcker inte med att bara lägga den på disken. Den behöver kompletteras med t.ex. ett ställe där de fyskiskt plockat ihop exempel på utrustning etc. Har för mig jag såg en artikel om detta på backpackingligt.com för en tid sedan. Kolla där.

Intressant fråga.

/ Tomas

 

[dave1]

Jag har helt klart köpt fler grejer; dels på grund av någon form av "pryl- och gramhysteri" där jag räknat gram och fått för mig att en ny lättare grej som sparar några gram ska göra stor skillnad, dels på grund av att grejer gått sönder eller inte hållt måttet: lättviktsbyxor och en jacka "trashade" efter ganska kort användning (revor, glödsprätt, delaminering m.m.), sealskinz som inte höll måttet, neoprenestrumpor som nästan slitis ut på en vecka, meshskor som inte passade mina fötter.

I fortsättningen kommer jag förhålla mig nyktrare till mina inköp; 1 kg hit eller dit är inte hela världen för mig och man har det inte roligare än man gör sig. Att sitta och diskutera på forum riskerar att haussa upp en prylfixering som för de allra, allra flesta har ganska liten betydelse i praktiken. Har man lättpackning som intresse-i-sig är det väl en annan sak, men det är väldigt perifert för mig: prylar ska fungera och helst hålla ett tag, packningen ska helst inte vara blytung men om den väger 18 el 20 kg är rätt ointressant.

Så ja, bland "lättpackarna" byts det säkert ut utrustning i högre omfattning än för många andra. De kompisar som är "vanliga" frilufsare byter ganska sällan sina stora grejer och verkar obekymrade ändå; de kompisar som är mer lättviktsorienterade byter ibland flera gånger per år och verkar aldrig bli nöjda.

 

[jamo]

Tja.. De hade kanske rätt från sitt egna perspektiv. Lättpackningsutrustning är ju generellt billigare än tungpackningsutrustning. Förutom dunsäckar möjligen. Såvida inte man prompt ska ha nåt superspecial från USA..

Kanske sen kan vägas mot livslängden men jag tror nog att den som medvetet köper UL-prylar också är extra varsamma med dem så det går på ett ut. Och sen är väl förhoppningsvis lättpackaraspiranter lite mer minimalistiskt lagda också, undviker att köpa bra-att-ha-prylar för vanding.

Själv brände jag en hyfsad slant när jag under några få år gick från "billig-prylar" (som kasserades) till "fin-prylar" (som såldes för billigt) till "lätt-prylar", där det tog en del tid att hamna rätt med don efter person och som sedan ändå gradvis bytts ut med skiftande fritidsintressen (Från mestadels Vandring- till mestadels paddling+klättring+dykning+cykling).

 

[TJA]

Det finns faktiskt en välgrundad orsak till handlarnas skepsis till UL-prylar, men det är nog få av dom som har tänkt på det själva.
Det är ju allmänt kännt att den stora volymen "outdoor-prylar" som säljs aldrig letar sig utanför stan.
Hittills har ju de flesta prylarna varit mer eller mindre skottsäkra och alltså lämpat sig alldeles utmärkt för vardagsbruk. UL-prylarna däremot är ju direkt olämpliga för det som de flesta kunderna skulle använda dom till.
Detta leder till två oönskade(från handlarnas sida) scenarios:
- Väldigt få köper de nya grejerna som blir hyllvärmare eftersom de flesta kunder inser att dom inte lämpar sig för vardagsbruk. Vi andra kan dock köpa grejerna riktigt billigt nåt år senare på rea.
- Innerstads-alpinisterna tar till sig de nya grejerna av hela sitt hjärta och efter ett par månader ringlar sig kön av reklamationer.

/Thomas

 

[Malindo]

Thomas,

hänger inte riktigt med i din logik: varför skulle tunga/hâllbara grejer vara bättre pâ stan än lätta?

Jag äger t.ex en ultralátt regnjacka frân ett fint märke som jag alltid har med mig rygga/váskan till och fràn jobbet etc nár det är reisk för regn, men som jag aldrig skulle ta med ut i fált eftersom den inte hàller tátt mer än 20 minuter.

 

[TJA]

Thomas,

hänger inte riktigt med i din logik: varför skulle tunga/hâllbara grejer vara bättre pâ stan än lätta?

Jag äger t.ex en ultralátt regnjacka frân ett fint märke som jag alltid har med mig rygga/váskan till och fràn jobbet etc nár det är reisk för regn, men som jag aldrig skulle ta med ut i fált eftersom den inte hàller tátt mer än 20 minuter.

På sätt och vis svarar du på din egen fråga.
Du har ju regnjackan i väskan hela tiden vilket ju är precis så man använder en regnjacka "på riktigt".
Det jag syftar på är vardagsanvändning i ordets rätta betydelse. Att man faktisk använder prylen varje dag vilket sliter otroligt mycket på grejerna.
Och handen på hjärtat, hur många köper dyra prylar för att ha dom i väskan? De flesta vill ju faktiskt visa sina prylar så att alla ser dom.
Det är ju just detta fenomen som är så fascinerande i storstäderna idag. Ta en promenad genom Stockholm en dag när det är +5 och du ser garanterat en massa feta dunjackor. Det beror nog inte på att Stockholmare är särskilt frusna av sig.
Samma sak med G-Tex jackor. Inte behöver det vara dåligt väder för att dom skall dyka upp på stan.

/Thomas

 

[seobserver]

Nja en niche till borde ju bredda försäljningen men har agenterna varit tillräckligt på hugget?
Reklamationer verkar numera kunna lösas med Amerikanska bruksanvisningar som svär sig fria från allt......;(

 

[tbergman]

Ett paradigm-skifte leder nog sammantaget till mer försäljning under en begränsad tid. Om lättpackningstänkandet slår igenom på bred front kommer hela friluftsgarderober att behöva bytas ut. Detta leder förmodligen till högre omsättning tillfälligt i friluftsartikel-branschen.

Däremot bör det på sikt leda till mindre försäljning. Undantaget dunsäckar, så är i princip lättpackningsutrustning förknippat med lägre produktionskostnader per pryl då lättpackning helt enkelt innebär färre funktioner per pryl. En ryggsäck utan inbyggd stålram kostar mindre att tillverka än en med, osv. Om jag tar min egen utrustning som exempel så har jag lagt betydligt mindre pengar på min lättpackningsutrustning jämfört med den gamla relativt tunga utrustning som numera skräpar i garderoben. Ryggsäcken är ett tydligt exempel: min Granite Gear Vapor Trail kostar 1300 kronor. Min gamla Norröna Stetind gick lös på 3000 kronor. Dessutom medför lättpackningstänkandet generellt färre prylar.

Alltså: färre prylar och färre funktioner per pryl. Detta bör leda till mindre konsumtion och mindre försäljning.

Nu kommer vissa att påstå att slitaget är högre på lättviktsutrustning och att det över tid därför är ekonomiskt att köpa tyngre (och därmed mer robusta prylar). Detta är inte min allmänna erfarenhet. Jag har haft min Vapor Trail under tre säsonger och den är fortfarande i fin form.

Men även om slitaget är högre behöver det inte innebära att det är mindre ekonomiskt att köpa lättviktsprylar. Ta multisportskor kontra kängor som ett exempel. Jag köper nya multisportskor efter tre vandringar. Priset på dessa ligger runt 800 kronor. Det innebär att jag i runda slängar lägger 270 kronor på skor per vandring. Jämför detta med en känga som kostar 3000 kronor. Jag kommer att behöva använda kängan drygt elva vandringar eller fler för att det ska vara mer ekonomiskt fördelaktigt att köpa en sådan istället för en multisportsko var tredje vandring.