Läsvärt

3. Det är inget löst antagande. Det är vad vi vet om Östersjön, baserat på mätningar av nivåer över tid, uppskattningar av utflöden från vattendrag, atmosfärisk deposition etc etc.

Seså, svara nu: ja eller nej?

5. Eftersom du verkar ha glömt vad den här punkten handlar om, citerar jag dig:
'Då lokalklimatet och mikroklimatet runt mätstationerna ofta har ändrats radikalt sedan mätseriernas början, så måste man korrigera för detta. Jämför temperaturen en klar vinternatt i stan jämfört med omgivande landsbygd, kan det lätt skilja 5-6'
DVS vi pratar om historiska mätdata. Inte projektioner i framtiden. Inte modellering.
 
3. Det är inget löst antagande. Det är vad vi vet om Östersjön, baserat på mätningar av nivåer över tid, uppskattningar av utflöden från vattendrag, atmosfärisk deposition etc etc.

Seså, svara nu: ja eller nej?

5. Eftersom du verkar ha glömt vad den här punkten handlar om, citerar jag dig:
'Då lokalklimatet och mikroklimatet runt mätstationerna ofta har ändrats radikalt sedan mätseriernas början, så måste man korrigera för detta. Jämför temperaturen en klar vinternatt i stan jämfört med omgivande landsbygd, kan det lätt skilja 5-6'
DVS vi pratar om historiska mätdata. Inte projektioner i framtiden. Inte modellering.

3 Så långa heltäckande mätserier på näringsläckage finns inte. Skattningar är skattningar med massa osäkra parametrar - skit in ger skit ut.

För att med säkerhet kunna säga att näringsläckaget ökat de senaste 100 åren, så måste du ha en 150-200 årig mätserie till att börja med, där näringskoncentrationerna och vattenflödena mätts på samma sätt.

5 Var ska man korrigera för detta? Jo i modellerna förstås. Men några sådana korrigeringsmodeller har du inte kunnat visa.
/Niklas

/Niklas
 
3. Klart att det finns osäkerheter kring dessa trender. Men de är inte så stora som du verkar tro/vill ge sken av.

Varför kan du inte svara på min enkla fråga?
Har människan haft en kraftig påverkan på de naturliga systemen de senaste 100 åren eller ej?

5. Jag har ingen aning om vad du menar med modell i det här läget. Man kan ju prata om statistiska modeller, matematiska modeller, numeriska modeller, fysikaliska modeller etc. Klimatmodeller är ju generellt fysikaliska, numeriska modeller.
För att analysera mätdata använder man inte den typen av modeller. Man använder statistisk analys ('statistiska modeller').
Sedan kan man köra en klimatmodell för att jämföra med mätdata, men det är en annan sak.
Läs länken nedan.
 
3. Klart att det finns osäkerheter kring dessa trender. Men de är inte så stora som du verkar tro/vill ge sken av.

Varför kan du inte svara på min enkla fråga?
Har människan haft en kraftig påverkan på de naturliga systemen de senaste 100 åren eller ej?

5. Jag har ingen aning om vad du menar med modell i det här läget. Man kan ju prata om statistiska modeller, matematiska modeller, numeriska modeller, fysikaliska modeller etc. Klimatmodeller är ju generellt fysikaliska, numeriska modeller.
För att analysera mätdata använder man inte den typen av modeller. Man använder statistisk analys ('statistiska modeller').
Sedan kan man köra en klimatmodell för att jämföra med mätdata, men det är en annan sak.
Läs länken nedan.

3 Människan har under betydligt längre tid än 100 år haft en stor inverkan på markanvändningen på jorden, vilket har påverkat mikro och lokalklimatet. Det är ju naivt att tro att (den vita) människan plötsligt började påverka en jungfrulig natur när industrialiseringen tog fart.

5 Statistiska, numeriska och fysikaliska modeller bygger ju på matematik. Men frågan är ju om (och i så fall hur) mätvärdena för stationer korrigeras i klimatmodellerna.
/Niklas
 
3. Jag håller med, det är naivt. Men det är också naivt att tro att påverkan inte ökar radikalt sedan indust rev. Eller naivt, det är ju ett larvigt uttryck i sammanhanget. Felaktigt är bättre.

5. Mätdata ingår inte direkt i klimatmodeller: det är vad man jämför med. Det viktigaste är dock att det behövs inga klimatmodeller för att se att det är ökningen av CO2 från mänskliga utsläpp som drivit upp temperaturen med ca 1C sedan indust revs början. Ingen annan parameter förklarar detta lika bra, vare sig statistiskt eller konceptuellt.
 
3. Jag håller med, det är naivt. Men det är också naivt att tro att påverkan inte ökar radikalt sedan indust rev. Eller naivt, det är ju ett larvigt uttryck i sammanhanget. Felaktigt är bättre.

5. Mätdata ingår inte direkt i klimatmodeller: det är vad man jämför med. Det viktigaste är dock att det behövs inga klimatmodeller för att se att det är ökningen av CO2 från mänskliga utsläpp som drivit upp temperaturen med ca 1C sedan indust revs början. Ingen annan parameter förklarar detta lika bra, vare sig statistiskt eller konceptuellt.

3 Det beror på vad man räknar som påverkan. Även extensivt utnyttjande av marken ger ju lätt en mycket stor påverkan på fauna och flora.

5 Om ökningen av koldioxidhalten i atmosfären rån 0,028% till 0.040% skulle öka jordens medeltemperatur med en grad, så borde vi ju haft ett Venusliknande klimat på jorden när koldioxidhalten var flera procent (vilket den har varit en gång i tiden).
/Niklas
 
5. Vi vet väldigt lite om hur jordens klimat var för miljoner år sedan. Anledningarna är många: antaleter detaljerade borrkärnor är få, det finns stora osäkerheter kring proxies så långt bak i tiden, vi vet väldigt lite om solens intensitet vid den tiden, konstanta vulkanutbrott/meteoriter, moln.. Det mesta kam ha varit annorlunda.
Däremot vet vi en hel del om klimatet de senaste hundra åren eller så. Där är CO2 den centrala komponenten.
 

Vandrat på ett platåberg? Upptäck Billingens unika landskap!

Njutvandra året om i fantastisk natur med böljande sluttningar och dramatiska klippavsatser – bara ett stenkast från Skövdes centrum.

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg